Så ordnades lugn lärmiljö i verkstaden

Hasse Dahlström, lärare på fordonsprogrammet, uppskattar de nya arbetssätten. Foto: Olle Melkerhed

Det är inte självklart hur elever ska kunna ges anpassningar och särskilt stöd på yrkesprogram. Bromangymnasiet i Hudiksvall tog hjälp av Specialpedagogiska skolmyndigheten för att eleverna på fordonsprogrammet skulle kunna tillgodogöra sig utbildningen. Biträdande rektor Clas Falk berättar om de framgångsrika åtgärderna.

”Lite som att vara på konferens” – så beskriver Clas Falk, biträdande rektor på Bromangymnasiet i Hudiksvall, hur de har anpassat undervisningen på fordonsgymnasiet för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer eller andra särskilda behov. 

– Det slog mig att konferenser är så omhändertagande, väldigt lugna. Någon kommer och berättar vart man ska gå och vad man ska göra, schemat är alltid tydligt.

Nytt arbetssätt

Resan till de nya arbetssätten började 2018. Skolan tog in 24 elever till fordonsprogrammet och det fanns både något dussin elever som kom från en-till-en-undervisning i sina grundskolor, och elever med autism, adhd eller ångestproblem. 

– Det blir ju en jätteutmaning. Vi kan inte erbjuda en-till-en på ett yrkesprogram, i en verkstad, men vi måste ju vara inkluderande. Vi insåg att assistenter kanske inte skulle hjälpa, snarare bli en belastning om vi skulle lära upp dem för att de skulle kunna lära ut. I stället måste vi bli så bra vi kunde själva. Vi kan ju inte skicka eleverna och be dem byta bromsar i en tyst grupp någonstans.

Fick experthjälp

Skolledning och lärare läste in sig mer på vad diagnoserna kunde innebära, men tog också kontakt med SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten, för att få ytterligare stöd. Det blev fyra tillfällen under våren 2019, då de fick hjälp att fylla på med mer kunskap om pedagogik, lågaffektivt bemötande, hur arbetslag och skolledning kunde samarbeta, underlättande hjälpmedel och så vidare. Fantastiskt bra, menar Clas Falk.

Skolan fick också hjälp att se över sina lokaler och vad som kunde anpassas bättre. Ett klassrum ”vreds” så att whiteboard och lärare hamnade på långsidan och alla elever hamnade närmare läraren. Och whiteboarden användes så att det blev mer som den där konferensen, en del i ett tydligare arbetssätt. Eleverna kunde alltid komma in och veta vad varje lektion skulle innehålla och i vilken ordning, och vad det hade för koppling till kursmål och bedömning.

När det gäller praktiska kunskaper kan det nästan bli svårare om man tar in assi­stenter. Då får lärarna helt enkelt underlätta på andra sätt.

Det målades om, väggar och dörrar mellan verkstad och klassrum tilläggsisolerades, fönsterglas frostades – nästan allt med hjälp av skolans byggprogram, så att det enda större inköpet var nya stolar som var lite tystare och som var gjorda för att kunna sitta och vicka på. Alla åtgärder för att få en tystare miljö och färre distraktioner.

– Det är jätteviktigt att jobba både med lokalen och med tiden mellan lektionerna, att eleverna blir sedda även då, säger Clas Falk. Vi har till exempel testat mobilförbud på rasten i stället för på lektionerna, då blev det mycket lugnare när eleverna inte kommer in och ska berätta för varandra vad de sett i mobilen. Det räckte med att ha kortlekar i kafét så ändrade det beteendet på rasterna. Det gäller att äga hela dagen.

Struntade i kickoffen

Man struntade också i att ha någon trivseldag eller kickoff när terminen började, och gick direkt på det vanliga schemat. 

– De här eleverna kan bli så oroliga av schemabrytande, det är att be om trubbel. Så vi börjar med rutinerna så fort som möjligt och kör kickoffen till höstlovet i stället.

De här eleverna kan bli så oroliga av schemabrytande, det är att be om trubbel.

Två gånger per år gör skolan elevenkäter och efter förändringarna uttryckte eleverna ett starkare förtroende för lärarna, att de kände sig sedda och visste vad de skulle förvänta sig. 

– Det visade sig att eleverna uppfattade det som att det var högre kvalitet på lärarna, fast dessa inte hade utbildat sig mer inom fordonskunskap utan inom elevkunskap! När vi tittat på betygen så har det inte blivit någon skillnad på F- och A-betyg, där är det ungefär samma spridning före och efter, fem, sex procent har F eller A. Den stora skillnaden kom när man tittade på E-eleverna – det sjönk från 50 till 30 procent av eleverna, och de flyttades till D och C.

Bättre närvaro och motivation

Både motivation och närvaro har blivit bättre, menar Clas Falk, men fortsätter att det ändå är ett ständigt arbete att behålla kopplingen till eleverna. Det måste vara låg tröskel in och hög tröskel ut.

– Det är klart att vi fortfarande hade elever som vi tappade. Det var någon som byggde upp jätte­mycket hinder för sig själv att klara skolan, det var för långt till bussen och epan var trasig, så vi åkte och hämtade epan och sa att du lagar den här i skolan. Det finns kursmål i skolan som du kan uppnå genom att laga den. Alla vill bli sedda, man måste hålla i trådarna.

Clas Falk menar att lärarna på programmet är mycket nöjda med de nya strukturerna. Det är nästan dubbelt så många elever som tidigare, med samma arbetsstyrka, men för att lärarna har ändrat sitt arbetssätt och äger sin undervisningstid har de inte upplevt att det är jobbigare.

Eleverna måste få känna sig sedda även mellan lektionerna.

Både lärare på andra av skolans linjer och Elevhälsan har uttryckt nyfikenhet på att få ta metoderna vidare. Clas Falk tror att de bör kunna fungera både på andra yrkeslinjer och på teoretiska program. 

– Det bygger ju förstås mycket på att lärarna vill själva, att de är aktörer och delaktiga i hur det går till.

Anpassningarna har gjort skillnad för både lärare och elever, men Clas Falk tänker att det också är viktigt hur de har pratat om åtgärderna. 

– Jag gillar att använda ordet underlätta i stället för anpassa. Alla tycker det är jobbigt att anpassa, men ingen tycker det är jobbigt att underlätta! Man offrar ingenting då.