Sök
Publishing-priset logga

Så ska fler välja yrkesprogram

Mer apl skulle kunna öka intresset för yrkesprogram och få fler att fullfölja gymnasiet, anser Kerstin Littke, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan. Foto: Colourbox

Högskolebehörighet, bra apl och höga förväntningar på eleverna. Det är några faktorer som kan öka intresset för yrkesprogram, anser Kerstin Littke, en av författarna i en ny antologi om yrkesutbildning.

Att erbjuda bra kvalitet i yrkesutbildningen är en självklarhet för att få ungdomar intresserade av att söka. Det skriver Kerstin Littke i antologin ”Yrkesutbildning på undantag?” (Studentlitteratur).  Och för att nå bra kvalitet är det många delar som måste fungera.

– En viktig del är att ha höga förväntningar på eleverna. Viktigt är också att skolorna är välskötta med bra och tidsenlig utrusning för yrkeskurserna. Samverkan måste fungera i arbetslagen mellan olika lärargrupper. Eleverna måste känna att de få aktuell kunskap och bra kontakter med arbetslivet. Eleverna ska också känna att de kan fortsätta att studera vidare senare i livet. Jag anser på att högskolebehörighet ska ingå som grund i yrkesprogrammen, vilket många också debatterar för i dag, säger Kerstin Littke.

Högskolebehörighet

Hon är i dag utredare vid Myndigheten för yrkeshögskolan och har mångårig erfarenhet som lärare på yrkeslärarutbildningen vid Göteborgs universitet och som förvaltningschef för gymnasie- och vuxenutbildning.

En faktor som Kerstin Littke anser kan ha bidragit till minskat intresse för yrkesprogrammen var den retorik som ibland framfördes i samband med beslutet om reformen GY-2011. I den tidigare läroplanen fanns möjligheten till allmän högskolebehörighet inbyggd i de yrkesförberedande programmen och det fanns större möjligheter att specialutforma program.

– Bara genom att allmän högskolebehörighet fanns inbyggd från början så reducerades gapet mentalt mellan studieförberedande program och yrkesförberedande program. För föräldrar och elever var nog känslan att vägen var öppnare då än vad många känner i dag. Retoriken om att alla inte kan bli akademiker eller har förmågan att läsa vidare har också varit förödande, säger Kerstin Littke. 

Ger arbete

Hon beskriver dagens yrkesprogram som lite för ”skolifierade” och att motivationen skulle kunna öka med mer yrkesanknytning. Då skulle också genomströmningen kunna förbättras.

Så mer apl skulle kunna öka både intresset för yrkesprogram och minska avhoppen?

– Ja, det tror jag. Många jobb som finns i dag ligger på gymnasial nivå så det är oerhört värdefullt att ungdomar fullföljer yrkesutbildningarna. Under utbildningen är apl viktig eftersom eleverna då får få se i vilket sammanhang deras kunnande behövs. Att få återkoppling från människor i produktionen är kraftfullt. Yrkeslärarna behöver också få tillräckligt med tid för att förbereda och utveckla apl.

Totalt 36 procent har sökt ett yrkesprogram i första hand till det här läsåret. Det är en procentenhet lägre jämfört med i fjol.

I antologin ”Yrkesutbildning på undantag?” medverkar 16 olika författare. Redaktör är Alexandru Panican.

LÄS ÄVEN:

Koppling till arbetslivet ger gedigen utbildning

Minskar risken att bränna apl-platser