Sök

Hon blir ny ledare för Sveriges Elevkårer

Effekterna av distansundervisningen och inflytande över gymnasievalen är ämnen som Josefine Fälth kommer att fokusera på som ny ordförande för Sveriges Elevkårer. Foto: Sveriges Elevkårer

Hur ska viktiga moment kunna tas igen i gymnasiet efter distansundervisningen? Och hur ska eleverna få komma in på de program som de är intresserade av?
Det är några frågor som Sveriges Elevkårers nya ordförande Josefine Fälth har högt på sin dagordning.

Under år 2021 och 2022 är Josefine Fälth ordförande för Sveriges Elevkårer, enligt beslutet i kongressen. Josefine Fälth fyller 22 år i januari och kommer från Norrköping och Hagagymnasiets elevkår. Hon har varit andre vice ordförande för Sveriges Elevkårer och tar över ordförandeskapet i en tid då gymnasieskolan drabbats hårt av pandemin.

Vilka effekter tror du att distansundervisningen kommer att få för gymnasieskolan?

– Det finns en oro hos elever och lärare om en kunskapsskuld. Det kan också vara så att eleverna har förlorat olika moment i sin utbildning, till exempel mer praktiska delar. Risken finns också för att det kommer att bli omfattande och stora prov. Det finns många långsiktiga konsekvenser som är svåra att överblicka, till exempel om det blir svårare att få jobb för de som inte vill studera vidare efter gymnasiet. 

Hur ser ni på distansundervisning när det gäller yrkesämnen?

– Här måste man se över om eleverna behöver vara på plats kanske i mindre grupper för olika praktiska kurser. Och även för yrkesprogram finns ju oro över en kunskapsskuld.

Hur har er organisation påverkats av pandemin?

– I och med att det har varit distansundervisning i perioder så har elevkårerna haft svårt att bedriva sin verksamhet på olika skolor. Det har också försvårat för oss att värva medlemmar.

Vad tycker du om Betygsutredningens förslag att införa ämnesbetyg?

– Det är bra med tanke på att dagens system med kursbetyg är oförlåtande. Missar man en dag när det är prov eller en längre period på grund av psykisk ohälsa eller andra orsaker så är det svårt att ta igen det på de kommande åren. Det påverkar möjligheten att nå en fullständig gymnasieexamen.

Ett till steg för icke godkänt föreslås, Fx, vad anser du om det?

– Det är inte ett ytterligare steg som behövs för icke godkänt utan det är gränsen för godkänt betyg som man behöver se över. Insatser behövs tidigt för att eleverna inte ska få underkända betyg och man måste få information i tid om man riskerar icke godkänt.

Regeringens utredare Lars Stjernkvist har lämnat en utredning om gymnasieskolan dimensionering där behovet från arbetsmarknaden ska väga tyngre i gymnasieutbudet. Vad tycker du om det?

– Jag tror att man ska passa sig för att skjutsa in ungdomar i program som de inte vill gå. Det kan öka antalet avhopp. Och det kan vara de med lägst meritpoäng som får gå de programmen som många valt bort.

LÄS ÄVEN:

Pandemins järngrepp minskar elevernas motivation