Sök
Publishing-priset logga

Skolan ger grunden för fortsatt förståelse

Mattias Axelssons krönika handlar om att det du lär dig i skolan blir grunden för ditt fortsatta lärande, resten av livet.

Mattias Axelsson, undervisar på bygg- och anläggnings­programmet vid Bräckegymnasiet i Göteborg. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Att undervisa i historia och samhällskunskap på ett bygg- och anläggningsgymnasium är inte alltid det enklaste. Fler än en gång har frågan om “varför ska vi lära oss det här” ställts. Och i vuxen ålder hör det till vanligheten att folk påstår att de “ingenting minns från högstadiet”. Det verkar som att merparten av den undervisning som bedrivs på skolorna runt om i landet är sådant som går in genom ena örat på eleverna och sedan ut genom det andra.

Jag kan bara gå till mig själv och fundera på vad jag minns från mina historielektioner på gymnasiet eller vad som följde med från kemin (förutom den kemiska formeln för stearinsyra som av någon obegriplig anledning vägrar försvinna ur mitt minne). Inte är det mycket om man bara tänker snabbt på det hela.

Men det är inte det som är det viktiga med att även byggelever ska läsa historia eller att blivande elektriker också bör ha sin dos av naturkunskap under sina tre år på gymnasiet. Det handlar inte primärt om att bygga upp ett förråd av detaljerade faktakunskaper som går att dra fram vid nästa TP-runda eller pubquiz.

När du som vuxen tänker tillbaka på vad du faktiskt lärde dig på lektionerna i samhällskunskap eller biologi är det troligen svårt att frammana enskilda detaljer. Det som däremot hände var att du successivt under din skolgång, på samma sätt som dagens elever gör, byggde ett nät av kun­skaper som du sedan använt för att fortsätta lära dig saker genom livet. Mycket av det du lärt dig efter skolan hade varit omöjligt att förstå om du inte haft grundkunskaperna från skolan.

Det handlar inte om några generiska förmågor som eleven ska behärska, det handlar om grundläggande kunskaper.

Jag har inga illusioner om att mina elever när de tar studenten om bara ett par veckor kommer att minnas hur många timmar det tog att resa till Stockholm från Göteborg före respektive efter Västra stambanans byggande. Jag tror inte heller att de kommer att minnas vilka år som den sista stora svälten drabbade Sverige. Det är inte ens troligt att de kommer ihåg vem som var statsminister under stora delar av rekordåren.

Vad de däremot förhoppningsvis kommer att minnas är att järnvägen slog igenom i Sverige under 1800-talet och fick enorm betydelse, att svälten var en av många orsaker till att människor valde att utvandra till USA och vad rekordåren efter andra världskriget var för något.

Allt detta tillsammans formar en bild av den svenska historien som sedan kommer att byggas på genom att man ser på tv-program, lyssnar på poddar, pratar med vänner, deltar i pubquiz eller läser en bok. Det du lär dig i skolan blir således grunden för ditt fortsatta lärande och din fortsatta förståelse för världen.

Det handlar inte om några generiska förmågor som eleven ska behärska, det handlar om grund­läggande kunskaper. Ju mer man får med sig av detta från skolan, och där har vi som ämneslärare ett stort ansvar, desto lättare blir det att sedan fortsätta öka sin förståelse och kunskap om världen.

Just nu!

Plus: Alla fantastiska människor som jobbar i skolan, men som inte får en massa utrymme. Jag tänker till exempel på vaktmästare, städpersonal och cafévärdar. Utan er hade ingenting funkat.
Minus: Besvikelsen jag känner inför det nya läraravtalet. Ingenting i det får mig att tro på att arbetssituationen för lärare blir bättre kommande år.