Dragkamp om tid för apl

Vissa lärare får ingen tid alls för apl, medan andra har precis tillräckligt med tid. Och på en del arbetsplatser blir tidsfrågan en dragkamp, skriver yrkesläraren Malin Nyberg.

Malin Nyberg, yrkeslärare på barn- och fritidsprogrammet, Rönninge gymnasium.

Tid är verkligen något vi har ont om i skolan. Vi har ständigt tidsgränser att förhålla oss till och arbetsuppgifter som kräver mer eller mindre tid. I augusti drar det igång och vips så är det höstlov, plötsligt är det jul och simsalabim så är vårterminen över. Däremellan förhåller man sig till tidsgränser som scheman, kurser, provdatum, betygsdatum, apl-perioder, arbetstider och arbetsuppgifter – för att nämna några. Framåt sommaren faller man över mållinjen och undrar vad det var som hände. 

Vissa arbetsuppgifter tar mer tid än andra, så är det bara. Arbetsuppgifter som har med apl (arbetsplatsförlagt lärande) att göra är ett slukhål för tid. Jag förundras varje läsår över hur mycket tid det faktiskt tar. Det är så mycket som ska göras, planeras, förberedas, informeras, förebyggas, skrivas, mötas, undertidenarbetas och efterarbetas. Det är dessutom så många inblandade: huvudmän, rektorer, handledare, arbetslag, arbetsplatser, elever och i vissa fall även vårdnadshavare. Det är alltså inte bara att “skicka ut” elever på apl.  

Kvalitativ apl tar tid för lärarna

Vi som arbetar med apl-frågor vet vad som krävs för att apl ska genomföras med kvalitet. Arbetsuppgifter behöver utföras för att säkerställa apl-platsernas kvalitet gällande handledare, lärande och arbetsmiljö. Arbetsuppgifter behöver utföras för att informera handledare om uppdraget, genomföra programråd och skapa goda relationer. Arbetsuppgifter behöver utföras för att eleverna ska vara förberedda och trygga inför och under apl. Arbetsuppgifter behöver utföras för att säkerställa lärandet och för att bedömningen i samband med apl ska bli rättssäker. Och så vidare, ni förstår poängen. 

Hur värderas då denna tid och hur räknar man ut hur mycket tid som ska läggas på varje arbetsuppgift? I Skolverkets texter om apl står att det ska ges ”tillräckligt med tid” och att ”rektor bör se till att lärare och handledare har kontakt med varandra under apl”. I gymnasieförordningen kap 4 står bland annat att huvudmannen ansvarar för att ”kvalitetssäkra apl utifrån skolans och myndigheters regelverk”. På Skolverkets hemsida om apl står att ”Den betygssättande läraren har ett helhetsansvar för elevens lärande under apl utifrån målen för utbildningen. Läraren behöver följa och stödja elevens kunskapsutveckling//..”. Detta är dock bara några få exempel på vad som står om arbetet kring apl i våra olika styrdokument.

Stora skillnader går ut över eleverna

Hur tiden fördelas i våra tjänster ser mycket olika ut. Vissa får ingen tid alls, medan andra har just tillräckligt med tid. På vissa arbetsplatser blir tidsfrågan som en dragkamp mellan arbetsgivaren och yrkesläraren. Om inte arbetsgivaren hörsammar, läser på och blir medveten om de krav som ställs kan kvaliteten på apl bli påverkad och därmed är likvärdigheten i elevernas utbildning hotad. 

En lärares arbetsuppgifter sträcker sig inte bara från lektionens början till slut, det är inte bara den ifyllda färgade rutan på schemat. Och har man apl i sin tjänst då är det betydligt fler arbetsuppgifter som ska utföras, vilket kräver tid. Detta är något som behöver synliggöras och förtydligas i alla led.

Just nu!

Plus: Ja, till den praktiknära forskningen som leder till utveckling av undervisning!

Minus: Alla elever som går yrkesprogram borde ha rätt till yrkeskläder!