Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Åter står vi inför stora förändringar

Malin Nyberg, yrkeslärare på barn- och fritidsprogrammet, Rönninge gymnasium.

Skolan anklagas ofta för att vara en oformbar koloss som är svår att förändra och utveckla. Trots det upplever jag att både miljön och förutsättningarna ständigt förändras runt mig. Det är inte bara scheman, elevgrupper, apl-platser, handledare, skolledning, kollegor och tjänstefördelning som oupphörligen förändras, ideligen revideras dessutom våra styrdokument. En före detta kollega sa ofta: ”Tänk, i det här yrket känner man sig alltid ny på jobbet.” Det är en känsla jag känner igen mig i och periodvis resulterar det i en enorm förändringströtthet, jag orkar inte börja om igen. Återigen står många av oss inför revideringar i styrdokumenten. Jag kommer behöva gräva djupt i mig själv för att ta tag i det.

Alla hanterar vi förändringar på olika vis. Ett sätt är att försöka förstå orsakerna till de förändringar som sker. Vad gäller revideringar av styrdokument kan man leta svar i de statliga utredningarna, propositionerna, Skolverkets och Skolinspektionens texter. I dessa texter går att hitta argument för att styrdokumenten behöver utformas på ett sätt som gör att skolan kan hålla jämna steg med den snabba samhällsutvecklingen. De snabba samhällsförändringarna och teknikutvecklingen som sker är särskilt tydliga inom yrkesutbildningarna. Fordonsindustrin är ett tydligt exempel på hur snabbt det kan gå, bara på några år har elbilarnas intåg förändrat hela branschen. 

På 90-talet gjordes stora förändringar i skolan som skulle bidra till en större följsamhet med samhällsutvecklingen. Vi gick från den regelstyrda statliga skolan till den målstyrda kommunala skolan. Den regelstyrda skolan ansågs förlegad och stelbent, där reglerna var viktigare än resultaten. Den målstyrda skolan skulle ge friheten att nå målen på olika sätt, detta skulle i sin tur ge utrymme för större delaktighet, inflytande och möjliggöra för oss lärare att leda den pedagogiska utvecklingen.

Jag vill trots allt hålla jämna steg med den utveckling som sker i samhället

Gymnasial yrkesutbildning har också genomgått många förändringar i syfte att hålla sig modern och aktuell. Yrkesprogrammen fick 2011 en tydligare utformning och det arbetsplatsförlagda lärandet (apl) fick en central roll. I de statliga utredningarna som föregick förändringen talades det mycket om kompetensförsörjning och att ungdomar lättare skulle komma ut i arbete. Skolinspektionsrapporterna visade dessutom att dåvarande arbetsplatsförlagda utbildning (apu) inte höll den kvalitet som krävdes. Dåvarande yrkesförberedande utbildningar ansågs vara inaktuella och man menade att eleverna inte fick med sig de yrkeskunskaper som branscherna krävde. 

Återigen står vi inför en hel del förändringar. Åtta yrkesprogram och gymnasial vuxenutbildning har genomgått revideringar vilket innebär att vi som arbetar med yrkesutbildning har ett digert utvecklingsarbete framför oss. Trots att jag måhända kan vara något förändringstrött är det inte ett alternativ för mig att strunta i förändringarna. Jag vill trots allt hålla jämna steg med den utveckling som sker i samhället och jag vill så klart vara med att utveckla en modern yrkesutbildning. Vad gäller tröttheten, ja den får jag gräva ner.