Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Större barnkullar ökar trycket på gymnasiet

Grafik: Elisabetta Calabritto

Antalet gymnasieelever kommer öka fram till ungefär 2030 vilket sätter tryck på skolorna.

Sommaren är slut och nya elever har välkomnats till skolan. 

De som nu har lämnat skolplikten och tagit klivet in i gymnasieskolan såg dagens ljus 2005. De tillhör en relativt liten årskull bestående av blott 101 346 barn. Men de är ändå fler än de fem senaste åren och just nu ser det ut som om antalet elever i gymnasieskolan kommer att fortsätta öka de närmaste elva åren. 

Även om antalet barn som fötts de senaste åren är fler än på länge är det ingen absolut toppnotering. De inföll i stället i slutskedet av 1900-talets båda världskrig samt under 1960- och 70-talen. En ökad optimism i samhället är forskarnas förklaring till fruktsamhetens kortsiktiga svängningar.

Konstant ökning i nästan 20 år

Dessutom verkar 1990-talets ekonomiska kris ha haft en negativ påverkan på barnafödandet. Bottennoteringen var 1999 då 88 173 barn föddes men sedan har barnafödandet ökat nästan varje år fram till 2016. Därefter viker kurvan nedåt igen vilket bör betyda att det någon gång runt 2030 kan börja bli något glesare i högstadiets och gymnasieskolornas klassrum igen. 

Tittar man däremot på barnafödande relativt befolkningsstorleken är den långsiktiga trenden tydligt nedåtgående. 

Under 1800-talets födde en genomsnittlig kvinna i Sverige fyra till fem barn medan hon under mitten av 1960-talet bar fram 2,5 barn. Sedan dess har födelsetalen sjunkit ytterligare och ligger i dag en bra bit under två. Att svenska kvinnor under 1900-talet kunde flytta fram sina positioner när det gäller både utbildning och arbete, samtidigt som löneskillnaderna minskade, anses ha bidragit till utvecklingen.