Sök
Publishing-priset logga

Kön och familjebakgrund styr gymnasievalet

Flickor väljer vad de tror är bredare och säkrare vägar, medan pojkar satsar mer på specialisering och arbetsmarknadens behov. Det säger forskaren Johann Mellén. Foto: Göteborgs universitet.

Gymnasieskolan är extremt könssegregerad, säger forskaren Johanna Mellén, som har lagt fram en ny avhandling om gymnasievalet. Och de reformer som genomförts de senaste decennierna har snarare ökat än minskat uppdelningen.

I skuggan av samhällsdebatten om det fria skolvalet fortsätter valet av program och ämnen på gymnasiet att bidra till segregation och uppdelning av elever, visar forskaren Johanna Mellén.

–  Gymnasieskolan är extremt könssegregerad och det finns en stor uppdelning avseende föräldrars utbildningsbakgrund, säger Johanna Mellén som har lagt fram avhandlingen om gymnasievalen vid Göteborgs universitet.

Ungdomar från studievana hem väljer högskoleförberedande program medan ungdomar med lågutbildade föräldrar väljer yrkesprogram. Pojkar väljer tekniskt orienterade utbildningar medan flickor väljer breda högskoleförberedande program eller omsorgsinriktade yrkesprogram. Och i stort sett har ungdomars gymnasieval varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Varför är det viktigare att motverka de könsbundna valen?

– Det bero på hur vi ser det och hur man definierar jämlika utbildningsmöjligheter. Vi vet att många kvinnodominerade yrkesområden har något sämre villkor när det gäller lön och arbetssituation. Om vi fortsätter att organisera gymnasieskolan på ett visst sätt så kan vi förvänta oss de här strukturerna. Det jag tänker är att gymnasieskolan kanske inte behöver se ut som den gör nu. En väg kan vara friare och öppnare utbildningar med olika val under gymnasietiden och att man inte låser sig lika mycket i ett spår som 16-åring.  

Dubbel behörighet

Johanna Mellén har använt sig av statistikdatabaser och policydokument för att studera hur reformer av gymnasieskolans har påverkat ungdomars val i ett allt mer marknadsanpassat skolsystem. När alla nationella program 1994 gjordes om till att ge högskolebehörighet gjorde det att fler ungdomar med akademiska föräldrar sökte yrkesprogram. 

– En anledning till detta skulle kunna vara att vissa av yrkesprogrammen sågs som en dubbel möjlighet, att snabbt komma ut i arbetslivet och samtidigt ha möjlighet att senare studera vidare, säger Joanna Mellén.

En följd av yrkesprogrammens ökade popularitet under 2000-talet var att de blev svårare att komma in på. Det gällde inte minst Byggprogrammet som hade relativt höga antagningspoäng i mitten av 2000-talet.

– Det skedde en viss utjämning av hemmiljöns betydelse för ungdomars val till akademiskt respektive yrkesförberedande program. Men samtidigt indikerar data att elever från studievana hem delvis konkurrerade ut elever från lågutbildade familjer från traditionella yrkesprogram.

Väljer för jobb

När allmän högskolebehörighet inte längre blev obligatorisk efter år 2011 tycks dock yrkesutbildningarnas status sjunka, med lägre antagningspoäng och färre ungdomar från studievana hem. 

Nu diskuteras att högskolebehörighet ska ingå som grund i yrkesprogram. Vad kan det komma att innebära?

– Det vi såg under 1994 var att vissa yrkesprogram ökade i status med högre intagningspoäng när högskolebehörighet ingick. Men det tog ett tag innan det blev en effekt. Så om högskolebehörighet förs in igen så bör vi låta det vara så en längre period. Det kan inte vara fel att ge en grundläggande behörighet så att ungdomsutbildningen blir så öppen som möjligt för framtida möjligheter.

En annan reform som har haft betydelse för elevsammansättning är den ökade möjligheten till specialisering inom program. Ekonomi- och Naturprogrammen har till exempel en till synes jämn könsfördelning. Men inom ekonomiprogrammet väljer pojkar oftast inriktningen ”ekonomi” och flickor inriktningen ”juridik” och inom Naturprogrammet är det främst pojkar som utnyttjar möjligheten att specialisera sig inom matte och fysik.

– Det går i linje med tidigare forskning som visar att flickor väljer vad de tror är bredare och säkrare vägar, medan pojkar satsar mer på specialisering, användbarhet och arbetsmarknadens behov.

Titeln på avhandlingen är: Stability and Change. Policy, options, and choice in Swedish upper secondary education.

Läs även: 

Ökad risk för fel gymnasieval i coronatider

Koppling till arbetslivet ger gedigen utbildning