Sök
Publishing-priset logga

Kön styr gymnasievalet

Illustration: Getty Images

Gymnasieskolan är extremt könssegregerad. Och de reformer som har genomförts de senaste decennierna har ökat uppdelningen, visar en ny avhandling.

I skuggan av samhällsdebatten om det fria skolvalet fortsätter valet av program och ämnen på gymnasiet att bidra till segregation och uppdelning av elever. Det visar forskaren Johanna Mellén, som har skrivit en avhandling om gymnasievalet.

–  Gymnasieskolan är extremt könssegregerad och det finns en stor uppdelning avseende föräldrars utbildningsbakgrund, säger Johanna Mellén, som har lagt fram avhandlingen vid Göteborgs universitet.

Johanna Mellén.

Ungdomar från studievana hem väljer högskoleförberedande program medan ungdomar med lågutbildade föräldrar väljer yrkesprogram. Pojkar väljer tekniskt orienterade utbildningar medan flickor väljer breda högskoleförberedande program eller omsorgs­inriktade yrkesprogram. Och i stort sett har ungdomars gymnasieval varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Varför är det viktigt att motverka de könsbundna valen?

– Det beror på hur vi ser det och hur man definierar jämlika utbildningsmöjligheter. Vi vet att många kvinnodominerade yrkesområden har något sämre villkor när det gäller lön och arbetssituation. Om vi fortsätter att organisera gymnasieskolan på ett visst sätt så kan vi förvänta oss de här strukturerna. Det jag tänker är att gymnasieskolan kanske inte behöver se ut som den gör nu. En väg kan vara friare och öppnare utbildningar med olika val under gymnasietiden och att man inte låser in sig lika mycket i ett spår som 16-åring. 

Johanna Mellén har använt sig av statistik­data-baser och policy­dokument för att studera hur reformer av gymnasieskolan har påverkat ungdomars val i ett allt mer marknadsanpassat skolsystem. När alla nationella program gjordes om 1994 till att ge högskolebehörighet bidrog det till att fler ungdomar med akademikerföräldrar sökte yrkesprogram.

– En anledning till detta skulle kunna vara att vissa av yrkesprogrammen sågs som en dubbel möjlighet, att snabbt komma ut i arbetslivet och samtidigt ha möjlighet att senare studera vidare, säger Johanna Mellén.

Andelen förstahandssökande flickor och pojkar till yrkesprogram inför läsåret 2020/21.

En följd av yrkesprogrammens ökade popularitet under 2000-talet var att de blev svårare att komma in på. Det gällde inte minst byggprogrammet som hade relativt höga antagningspoäng i mitten av 2000-talet.

– Det skedde en viss utjämning av hemmiljöns betydelse för ungdomars val till akademiskt respektive yrkes­förberedande program. Men samtidigt indikerar data att elever från studievana hem delvis konkurrerade ut elever från lågutbildade familjer från traditionella yrkesprogram.

När allmän högskolebehörighet inte längre blev obligatorisk efter år 2011 tycks dock yrkesutbildningarnas status sjunka, med lägre antagningspoäng och färre ungdomar från studievana hem.

Nu diskuteras att högskolebehörighet ska ingå som grund i yrkesprogram. Vad kan det komma att innebära?

– Det vi såg under 1994 var att vissa yrkesprogram ökade i status med högre intagningspoäng när högskolebehörighet ingick. Men det tog ett tag innan det blev en effekt. Så om högskolebehörighet förs in igen så bör vi låta det vara så en längre period. Det kan inte vara fel att ge en grundläggande behörighet så att ungdomsutbildningen blir så öppen som möjligt för framtida möjligheter.

Fotnot

Titeln på avhandlingen är: Stability and Change. Policy, options, and choice in Swedish upper secondary education. Du kan ladda ned och läsa den här.