Sök

”Digitala verktyg kräver förnuft”

Mari Stenlund och Åsa Sjöstedt, yrkeslärare på Dragonskolan i Umeå, berättar att det finns dosettrobotar, appar för brukare med kognitionssvårigheter och andra digitala hjälpmedel. Men den mänskliga kontakten är prioriterad. Foto: Leif Wikberg

Att hänga med i dagens teknikutveckling är nästan omöjligt för lärare på vård- och omsorgsprogrammet.
Sjukvården är ett oerhört brett fält. Dessutom handlar utbildningen om mötet med personer i behov av vård, betonar yrkesläraren Mari Stenlund.

Läraren Mari Stenlund började arbeta som ambulanssjuksköterska på 1990-talet och när hon ser tillbaka på den tiden inser hon hur mycket teknikens utveckling har betytt för patienter i behov av akut vård. Numera är det exempelvis möjligt att utföra EKG-test direkt i ambulansen, och skicka resultaten elektroniskt till närmaste sjukhus.

– Innan jag började arbeta som ambulanssjuksköterska handlade yrket främst om att få patienten till sjukhuset så snabbt som möjligt, säger Mari Stenlund, som arbetar på Dragon­skolan i Umeå.

430 miljoner till digital vård

Regeringen satsar totalt 430 miljoner kronor för att stärka digital utveckling inom äldreomsorg, social­tjänst, hälso- och sjukvård under 2020. Projektet kallas Vision e-hälsa och målet är att Sverige ska vara ”bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter” år 2025.

Källa: regeringen.se

I dag går tekniken i rasande fart och pilotprojekten haglar tätt. Ett av de senaste är SOS alarms världsunika projekt att skicka ut hjärtstartare med drönare vid misstänkta hjärtstopp.

Men än så länge har den medicinska utvecklingen inte inneburit några större förändringar i den utbildning som erbjuds på vård- och omsorgs­programmen. Bortsett från de nya program som används för dokumen­tation av patienter. Men Mari Stenlund tycker att det här är ett knepigt område att förhålla sig till. För vad är ny teknik egentligen? Är digitala manschetter och blodtrycksmätare ”ny” teknik? Exempelvis. I så fall är de fullständigt up to date.

Inom vård- och omsorg är mötet med patienten oslagbart.

– Våra elever utbildas till vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorgen, funktionshinderområdet och sjuk­vården och vårt uppdrag som lärare är att undervisa utifrån ett perspektiv där man möter brukaren eller patienten.

Sedan konstaterar hon att vårdlärarna på Dragonskolan omvärldsbevakar i den utsträckning de kan, men att utvecklingen inom hälso- och sjukvården är omöjlig att hålla koll på, eftersom fältet är väldigt brett. Dessutom använder verksamheterna ute i verkligheten olika verktyg och därför är det personalen på plats som ska lära eleverna hur de fungerar och används.

Numera finns det dosettrobotar, ett oändligt antal appar för brukare med kognitionssvårigheter, dusch­robotar och digitala larm- och tillsynssystem. En stor del av den nya tek­niken utvecklas med syfte att ersätta personalinsatser, eller för att bidra till att brukarna ska kunna hantera vissa moment i tillvaron själva, med argumentet att det ska ge dem ökad självkänsla och livskvalitet.

– Jag är inte reaktionär och är givetvis väldigt positiv inför teknik­utvecklingen som har förbättrat patientsäkerheten betydligt, men inom vård och omsorg är mötet med patienten oslagbart.

Lärarna Mari Stenlund och Åsa Sjöstedt berättar att den digitala utvecklingen inom vården gör att kurslitteraturen i bland är inaktuell. Foto: Leif Wikberg

Mari Stenlunds lärarkollega Åsa Sjöstedt är arbetsterapeut i grunden och undervisar i kurser inom funktionshinderområdet. Inom det fältet har det skett väldigt mycket under det senaste decenniet.

– Inom mitt område handlar utvecklingen främst om kognitiva hjälpmedel som syftar till att hjälpa brukarna att bli så självständiga som möjligt. Det finns mängder av appar till smartphones som kan vara ett stöd för brukaren i olika dagliga aktiviteter, säger Åsa Sjöstedt.

Hon konstaterar att ingen av hennes elever har kommit tillbaka från sin apl och haft synpunkter på att de får för lite undervisning om digitala hjälpmedel, möjligen för att den digitala utvecklingen är en självklarhet för dem.

Både Åsa Sjöstedt och Mari Stenlund skulle gärna se att de fick möjlighet till fortbildning inom det här området. Men det är inget de har tänkt på i någon större utsträckning.

– Det svåra är ju att veta vilken typ av fortbildning vi behöver eftersom det händer så mycket. Inte ens kurslitteraturen hänger med, säger Åsa Sjöstedt.

Pensionärernas syn på framtiden

Forskare på Luleå tekniska universitet har låtit 37 personer i åldern 70 och uppåt svara på frågor om etiska aspekter gällande ny teknik som kan ersätta vård- och omsorgspersonal i vissa moment. Resultatet visar att det finns en oro för ensamhet i de fall där tekniken ersätter fysisk närvaro. Samtidigt var många deltagare positiva till övervakningskameror nattetid och GPS-teknik som kan möjliggöra friare rörlighet utomhus för demenssjuka.

Källa: Luleå tekniska universitet