Sök
Publishing-priset logga

Stor risk för utbildningstapp under corona

Hela 66 procent av huvudmännen i grundskolan varnar för att det finns en risk för att eleverna inte kommer att få de kunskaper de normalt sett skulle ha fått. Mest undervisning går förlorad i praktiska ämnen och för APL på yrkesprogrammen, visar Skolverkets nya rapport.

Två av tre huvudmän för gymnasieskolan varnar för ett utbildningstapp på grund av coronapandemin. Även högstadiet drabbas hårt, visar en omfattande utvärdering från Skolverket. Mest undervisning går förlorad i praktiska ämnen och för apl på yrkesprogrammen.

I Skolverkets nya rapport, ”Ändrade lärotider och utbildningstapp”, uppger var femte huvudman för grundskolans högstadium att planerad undervisning i viss omfattning inte har kunnat genomföras under vårterminen. För gymnasieskolan gäller det för var tredje huvudman.

Många huvudmän framhåller att det rör sig om en begränsad omfattning av planerad undervisning som har fått ställas in eller skjutas upp. I högstadiet är det främst prao, praktiska ämnen och simundervis­ning som har drabbats. I gymnasieskolan är det vanligast att arbetsplatsförlagt lärande (apl) eller praktiska moment inte har kunnat genomföras som en följd av pandemin.

Störst risk på yrkesprogram

Risken för ett utbildningstapp framöver är dock betydligt större, visar undersökningen. Totalt 35 procent av huvudmännen i grundskolan varnar för att det finns en risk för att eleverna inte kommer att få de kunskaper de normalt sett skulle ha fått. Motsvarande siffra för gymnasieskolan är hela 66 procent.

Elever med hög frånvaro och elever i behov av särskilt stöd lyfts fram som extra sårbara både i grundskolan och gymnasiet. Risken för ett utbildningstapp bedöms också vara särskilt stor i praktiska undervisningsmoment. Yrkesprogrammen drabbas därför extra hårt, bland annat gäller det apl och andra praktiska inslag i yrkesämnen.

Utöver att viss undervisning har fått ställas in har många lektioner fått anpassas. Det handlar ofta om teoretisk undervisning i praktiska ämnen och att man bedriver idrottslektioner antingen utomhus eller på distans.

En mindre andel av huvudmännen hade, när intervjuerna genomfördes, fattat beslut om att ändra lärotiderna eller undervisningens fördelning, enligt Skolverket.

Eva Durhan, avdelningschef på Skolverket, kan inte ange i vilken omfattning skolorna kan komma att behöva förlänga vårterminen för att ta igen kunskaper.

– Det är skolhuvudmännen själva som beslutar om det. Vilka beslut som tas beror nog på hur pandemin har drabbat i olika delar i landet, så det blir lokala variationer. Den nya förordningen på grund av pandemin ger huvudmännen större möjligheter att ändra lärotider.

I högstadiet har 11 procent av huvudmännen fram till den 9 februari fattat beslut om ändrade lärotider. För gymnasieskolan är andelen 14 procent. I gymnasieskolan har viss undervisning förlagts till helger eller skollov. I högstadiet anges olika lösningar, såsom att förlänga vårterminen, lägga till eller förlänga skoldagar och förlägga undervisning till helger eller lov.

Om undersökningen

Skolverkets rapport bygger kontakter med samtliga landets 290 kommuner, 10 gymnasieförbund samt ett urval av 49 enskilda huvudmän. De kontaktades den 8–9 februari 2021. Svars­frekvensen var 91 procent för högstadiet och 86 procent för gymnasieskolan.