Sök

Yrkeslärare om att skrota kursbetygen: ”Minskad tydlighet men större frihet”

Yrkeslärarna Anders Lövgren och Malin Nyberg gör både tummen upp och ner för de nya betygsförslagen. Foto: Björn Andersson och Christopher Hunt

Bra med större frihet i betygsättningen men det kan bli stora förändringar för en del yrkesämnen. Och dagens tydlighet går förlorad.
Så kommenterar yrkeslärare förslagen att införa ämnesbetyg.

Den omfattande Betygsutredningen lämnades över till regeringen i samband med skolstarten. Ett förslag är att ämnena i gymnasieskolan ska delas upp i nivåer. Eleven får betyg efter varje nivå men det är bara det sista betyget som räknas i slutbetyget.

Malin Nyberg, yrkeslärare på Rönninge gymnasium, ger både ris och ros till förslagen om att skrota kursbetygen och införa en ämnesutformad gymnasieskola.

– Personligen känner jag mig lite trött på reformer där vi lärare ska anpassa oss. Men det blir säkert bra, vi är vana. En fördel med dagens kursbetyg är att systemet är tydligt. Eleverna får svart på vitt hur de ligger till och de kan bocka av kurs efter kurs. Det blir tydliga avstamp och skarpt läge för skolan att till exempel sätta in de stödinsatser som behövs redan från årskurs 1, säger Malin Nyberg, som är lärare på barn- och fritidsprogrammet.

Kommer eleverna att nå ett ökat kunskapsdjup med ämnesbetyg?

– Inte med automatik. Allt beror på hur lärarna jobbar.

Yrkesläraren Anders Lövgren tror att ett system med ämnesbetyg kan vara bra. Men det kan bli mycket jobb och många förändringar när det gäller en del yrkesämnen.

Han tar sitt ämne, nätverksteknik, som ett exempel.

– Där har vi flera kurser som inte bygger på varandra. Om eleven då har läst tre kurser och fått ett C vad är det då eleven har lärt sig? Är det om routrar eller servrar till exempel. Där blir det ett praktiskt problem eller så får man stycka ämnet och göra fler delar av det, resonerar Anders Lövgren, som undervisar på el- och energiprogrammet på NTI-Gymnasiet i Västerås och är ledamot i Lärarförbundets referensorgan för gymnasieskolan.

Ett syfte med utredningens förslag är att minska stressen både för elever och lärare. Anders Lövgren menar att det kan bli så, men inte för alla.

– Det skulle kunna innebära motsatsen också att en del elever tar det lugnt i ettan och tvåan för att sedan spurta i trean. Men samtidigt har ju utredaren påpekat att eleverna ska hålla deadlines under ämnets gång för att motverka den här effekten.

Ett annat förslag från utredaren Jörgen Tholin att införa ytterligare en nivå för betyget F. Det är Fx som visar att man är nära E. Syftet är att öka elevernas motivation då de ser att de är på väg att bli godkända.

– En fördel kan vara att det blir en skillnad mellan dem som är i skolan och kämpar men inte når ända fram och dem som bara är i skolan en gång i månaden, säger Anders Lövgren.

Den kompensatoriska förslagen i utredningen ser han som positiva där läraren får ett större inflytande över vilket betyg eleven ska ha och där elevens sämsta moment i ett ämne inte ska väga lika tungt.

– Ökad frihet är en friskfaktor för lärare, men det får inte bli ökade krav på dokumentation.

Ämnesbetygen föreslås införas för elever som startar höstterminen 2024.

Kompensatorisk betygsättning och två steg för F ska införas från höstterminen 2022, enligt förslaget.