Viktigt med bra matchning under apl

Huvudmannen ska se till att skolor och lärare har de resurser de behöver för att planera elevernas apl, betonar forskaren Åsa Mårtensson. Foto: Lars-Göran Mårtensson och Getty Images

Från att laga en trerätters måltid till att skala kilovis med potatis. Kontrasten mellan vad eleverna får göra i skolan och på arbetsplatsen under apl är ofta stor.
Yrkeslärare har en viktig uppgift i att förbereda eleverna på skillnaden, säger forskaren Åsa Mårtensson.

Apl-perioden blir mer givande om eleverna vet vad som väntar, understryker Åsa Martinsson, forskare vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.

I en ny avhandling konstaterar hon att det nästan alltid är skillnad på vad eleverna får göra i skolan och på arbetsplatsen. Det är inte alltid förväntningarna infrias under en apl.

Samtidigt varierar skillnaden mellan olika program.

– Undervisningen på barn och fritidsprogrammet sker i vanliga klassrum och det är långt från den miljö som eleverna möter ute på arbetsplatserna. Därför blir skillnaderna mellan lärande i skola och arbetsplatsen stor. Lärarna arbetar hårt med att förklara vad det innebär att arbeta med barnen på förskolan, säger Åsa Mårtensson.

Håll tiden

För eleverna på till exempel byggprogrammet är det ofta enklare att identifiera sig med hur det är att jobba, eftersom undervisningsmiljön är lik en byggarbetsplats.

Men även det ställer krav på yrkeslärarna att vara tydliga. 

– Undervisar du i en verkstad och har på dig arbetskläder kanske du missar att visa eleverna att det här är skola men på jobbet är det annorlunda. I skolan kan du komma sent ibland och bara få en liten reprimand, på en arbetsplats får du inte komma för sent, säger Åsa Mårtensson.

Hon är själv yrkeslärare inom barn- och fritid, men arbetar sedan 2015 som universitetsadjunkt och varvar forskningen med att utbilda blivande yrkeslärare.

Åsa Mårtensson vill peppa sina kollegor att vara mer aktiva i att leta upp bra människor på bra arbetsplatser för att bättre kunna se vad eleverna kan lära sig där.

– Bara för att det heter Anderssons Bygg är det inte säkert att alla delar av byggprogrammet går att göra där. De kanske är jättenischade.

"Virrig handledare"

Lärare som har tid att lära känna sina elever och även har goda kunskaper om arbetsplatser och handledare lyckas bättre  med matchningen.

– Det gäller för lärarna att lära känna eleverna så att de kan matcha stressade Stefan med lugna Lena. Det är inte bra att sätta en elev som behöver struktur hos en virrig handledare. Huvudmannen ska se till att det finns apl-platser och att skolor och lärare har de resurser de behöver för att planera elevernas apl.

Yrkeslärare får ibland samtal från handledaren om att eleven inte kommit eller att det inte går så bra på arbetsplatsen, berättar Åsa Mårtensson.

– Då måste läraren åka ut och prata om hur man kan få det att funka. Ibland får man hämta hem eleven och pröva något annat.

Hur ska man koppla handledningen på apl-platserna närmare arbetsuppgifterna?

– Arbetsgivare har mycket att vinna på att ha en bra kommunikation med yrkeslärarna och skolan. Engagerar de sig mer kan de påverka vad eleverna får lära sig i skolan så att de är bättre förberedda när de kommer ut på apl, säger Åsa Mårtensson.

Mer om apl:

Dragkamp om tid för apl

Debatt: Utan apl-platser inga nya elever