Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Yrkeskläder är din rättighet

Yrkesläraren Fabricio Gatica skriver om bristen på nödvändiga kläder inom många yrkesprogram.

Fabricio Gatica, yrkeslärare bygg- och anläggningsprogrammet.

Vad har vi som yrkeslärare för ansvar i att bilda nästa generations arbetstagare i arbetsrätt? 

I den fjärde meningen i skolans värdegrund läser jag följande: ”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.”

En av dessa värderingar är för mig självklart ”den svenska modellen”. 

Exempel på en rättighet som för mig var självklar när jag arbetade som målare var att företaget försåg mig med rätt kläder och utrustning. Jag fick en skåpbil fullt utrustad med verktyg och full skyddsmundering. I målarnas avtal har vi rätt till tre uppsättningar kläder varje år. Vi har inte heller något pristak när det kommer till arbetsskor, de ska vara säkra och bekväma.

Men hur ser det ut i andra yrken och program, hur ser det till exempel ut i de mer kvinnodominerade branscherna?

Eleverna inom byggprogrammen förses med ett komplett set arbetskläder. Skyddsskor, byxor, tröja, jacka, hjälm, hörselkåpor, skyddsglasögon, handskar, verktyg med mera. Saker som vi yrkeslärare och arbetsmiljölagen kräver att de har. När eleverna ska jobba ute på vintern blir de dessutom erbjudna underställ och fodrade kläder. Inga konstigheter. Dessa värderingar är något jag skickar med mina elever när de tar studenten. ”Gör din plikt, kräv din rätt.” 

Men hur ser det ut i andra yrken och program, hur ser det till exempel ut i de mer kvinnodominerade branscherna? Vård och omsorg, barn och fritid, frisör och stylist och lokalvård på vux med flera.

Inom vård och omsorg är exempelvis arbetsskor ingen självklarhet, tvärtom så är det sällsynt att arbetsgivaren bekostar dessa. Att elever på det programmet skulle bli erbjudna att par välbyggda ergonomiska skor händer nog sällan. Som frisör får du stå ut med hår som sätter sig överallt och starka hårfärger som inte försvinner från kläderna. Sällan får eleverna som går på dessa program några kläder, de får nöja sig med en piké i bästa fall.

Det finns inget dåligt väder, tydligen bara brist på arbetskläder.

Elever på barn- och fritidsprogrammet som gör apl på förskola – får dessa elever kängor, fodrad jacka och byxa, ordentliga handskar, underställ, regnställ? Får ens de anställda dessa saker av sina arbetsgivare? 61 procent av förskollärare som arbetar i förskola får någon form av arbetskläder av sin arbetsgivare. Men mängden och kvaliteten varierar stort. Det visar en undersökning som Lärarnas tidning och tidningen Förskolan genomfört med 16 764 förskollärare. Det finns inget dåligt väder, tydligen bara brist på arbetskläder. 

Det får mig att fundera över vad det är vi visar våra elever så tidigt i deras arbetskarriär? Varför finns dessa skillnader mellan olika yrken och börjar vi som skola att göra dessa skillnader redan under elevernas utbildning? Min erfarenhet säger mig att eleverna inte känner till vad de har rätt till och inte heller hur vägen till den rätten ser ut. Den svenska modellen innebär att ta hjälp av sin fackliga organisation. Jag anser därför att vi som yrkeslärare måste utbilda våra elever i arbetsrätt. Det är deras rätt, det är vår plikt.