Någon enkel lösning finns inte på hur vi ska rekrytera elever - men att skapa kvalitet i våra yrkesutbildningar tror jag är avgörande för att eleverna ska vilja välja dem. Det tycker yrkesläraren Malin Nyberg.

Hur ska vi få fler ungdomar att söka våra yrkesutbildningar? Att inte tillräckligt med elever söker våra yrkesprogram påverkar inte bara mig och andra yrkeslärare, utan även ungdomarna själva och det svenska näringslivet. 

Som yrkeslärare blir frågan aktuell då det påverkar om jag i framtiden har ett jobb eller inte, och om man satsar på utbildningen eller inte. Inga eller få elever innebär att programmet på skolan läggs ner. Risken är att arbetet på skolan blir kortsiktigt och att investeringar i programmet, som anpassade lokaler, material, utrustning och läromedel kanske prioriteras bort eftersom nedläggningshoten ligger som ett orosmoln. Det långsiktiga utvecklingsarbetet sätts åt sidan och arbetet blir haltande.

Vi vet också att rekryteringsbehoven i arbetslivet är omfattande och elever som gått en yrkesutbildning har därför stora möjligheter till jobb.

Om skolor väljer att lägga ner yrkesutbildningar urvattnas ironiskt nog elevernas valmöjligheter och möjligheter att lyckas med sin gymnasie­utbildning. Nyligen rapporterade Skolverket att elever som har lägre betyg från årskurs 9 har större chans att genomföra, avsluta och lyckas med gymnasiet om de får gå en yrkesutbildning. Vi vet också att rekryteringsbehoven i arbetslivet är omfattande och elever som gått en yrkesutbildning har därför stora möjligheter till jobb. Enligt Svenskt Näringsliv kommer andelen elever som går yrkesprogram därför behöva öka från dagens 30 procent  till drygt 40 procent för att infria efter­frågan på arbetskraft, vilket motsvarar 290 000 yrkeselever fram till år 2035. 

Så hur ska vi då få våra ungdomar att välja yrkesutbildningar? Nyligen lade regeringen fram förslag om att högskolebehörighet ska ingå som grund i alla yrkesutbildningar, de menar att det ska göra utbildningarna mer attraktiva. Ett annat förslag som nyligen lagts fram är att tvinga kommunerna att erbjuda utbildningar som arbets­givarna efterfrågar och att kommunerna och regionerna börjar samarbeta och tar ansvar för att alla utbildningar ska erbjudas inom pendlings­avstånd.

Att göra så att det ingår högskolebehörighet i alla yrkesutbildningar tror inte jag är lösningen just nu.

Att göra så att det ingår högskolebehörighet i alla yrkesutbildningar, tror inte jag är lösningen just nu. I dag har våra yrkeselever redan rätten att läsa de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet. Denna rättighet kanske i stället ska förtydligas och lyftas fram. Någon enkel lösning finns inte på hur vi ska rekrytera elever – men att skapa kvalitet i våra yrkesutbildningar tror jag är avgörande för att eleverna ska vilja välja dem. För att skapa kvalitet i utbildningarna krävs tid, långsiktighet och investeringar. Därför tror jag att vi är något på spåren om vi ser till att det finns ett både brett och kontinuerligt utbildningsutbud. Genom att ”tvinga” kommunerna att hålla utbildningarna vid liv görs det långsiktiga arbetet möjligt. Då kanske man i högre grad prioriterar investeringar, lokaler, utrustning, läromedel, under­visningsutveckling, att rekrytera och behålla yrkeslärare. Jag tror och hoppas att det skulle höja kvaliteten på våra yrkesutbildningar och i längden rykte och status – så att fler elever väljer att gå våra fina yrkesprogram.