Sök

Checklista: att tänka på vid övergångar

Den här artikeln publicerades ursprungligen på specialpedagogik.se

Varje övergång kommer med sina egna specifika ­utmaningar. Här listar vi de viktigaste punkterna för varje typ av överlämning.

Illustration: Saga Bergebo

Förskola till förskoleklass

Förändringar:

  • Skolan har fler elever och vuxna än förskolan. Klassen är större och det finns färre vuxna att vända sig till.
  • Nya krav ställs på barnets självständighet och förmåga att ta eget ansvar.
  • Arbetsdagen är schemalagd.
  • Lunch och mellanmål äts i stor matsal.
  • Eleven tar del av två verksamheter – skola och fritidshem.
  • Rasterna ställer krav på socialt samspel med andra barn.
  • Att tänka på:

    • Samarbete mellan överlämnande förskola, mottagande skola och vårdnadshavare.
    • Gör en individuell plan för överlämning av barn i behov av särskilt stöd. Involvera eventuell extern instans, till exempel habiliteringen.
    • Genomtänkta gruppsammansättningar.
    • Presentera en tydlig struktur för dagen – ”så här gör vi”.
    • Besök barnen i förskolan. Låt också barnen besöka skolan.
    • Möjliggör inskolning till fritids före skolstart.
    • Kartlägg kritiska platser, såsom tambur och omklädningsrum.
    • Barnens delaktighet.
    • Överväg noga innan det som grundlagts sett till samspels­processer och kamratrelationer bryts upp.

      Förskoleklass till årskurs 1

      Förändringar:

      • Eleven ska nå kunskapskrav i att läsa, skriva och räkna.
      • Flera olika ämnen står på schemat och eleven bedöms i dem.
      • Arbetspass pågår hela skol­dagen.
      • Klassrummet har bänkar och bord.
      • Eleven förväntas hålla ordning på sina saker och kunna lyssna och ta instruktioner.
      • Mer stillasittande ställer högre krav på koncentration och turtagning.
      • Att tänka på:

        • Denna andra övergång på kort tid kan vara svår för vissa barn. Det kan påverka läs- och skriv­utvecklingen.
        • Träna turtagning, till exempel att räcka upp handen för att få ordet.
        • Tydliggör schemat, gärna med bilder.
        • Variera teori och praktik, till exempel genom utomhus­pedagogik.
        • Samverka med förskoleklass och fritidshem.
        • Dela gärna upp gruppen i halvklass.
        • Låt eleverna börja bygga relationen till läraren redan på våren.
        • Gruppsammansättning och relationsskapande. Överväg noga innan det som grundlagts sett till samspelsprocesser och kamratrelationer bryts upp.
        • Elevernas delaktighet.
        • Årskurs 3 till 4

          Förändringar:

          • Kunskapskraven ökar markant.
          • Skoldagen blir längre.
          • Fler förflyttningar sker under dagen.
          • Textmängden ökar och undervisningen blir mer abstrakt i till exempel matematik.
          • Mer prov och bedömning.
          • Illustration: Saga Bergebo

            Att tänka på:

            • Var extra uppmärksam på elever med läs- och skrivsvårigheter när läsandet används mer för lärande än tidigare.
            • Organisationen är viktig. Se över schemat och resursfördelningen.
            • Kartlägg kritiska situationer, stunder och platser under skoldagen.
            • Dokumentation: individuell utvecklingsplan, åtgärdsprogram, anpassningar med mera.
            • Elevernas delaktighet.
            • Årskurs 6 till 7

              Förändringar:

              • Elever från olika skolor blandas i nya klasser.
              • Fler ämneslärare att förhålla sig till.
              • Eleven får betyg varje termin.
              • Skolans kontakt med vårdnadshavare minskar.
              • Undervisningen sker i många olika klassrum.
              • Större frihet på rasterna, och därmed eget ansvar.
              • Eleven förväntas kunna strukturera sina studier själv.
              • Starkt socialt tryck mellan elever.
              • Att tänka på:

                • Elever som har svårt med exekutiva funktioner kan få stora svårigheter när de ska ta emot instruktioner från många olika lärare.
                • Låt inte information om elever försvinna i den här övergången. Minskat antal åtgärdsprogram tyder på att det finns en risk för det, enligt Skolverket.
                • Möt elever i behov av särskilt stöd och deras föräldrar redan på vårterminen.
                • Dokumentation: individuell utvecklingsplan, åtgärdsprogram, anpassningar med mera.
                • Återkoppla till överlämnande skola i september. Hur blev det?
                • Elevernas delaktighet.
                • Årskurs 9 till gymnasiet

                  Förändringar:

                  • Elever kan vilja ha en nystart och inte vara öppna med tidigare svårigheter.
                  • Många väljer en skola i en annan kommun, vilket kan försvåra informationsutbytet.
                  • Elever och skolor vet inte vilken utbildning eleven kommer att gå på förrän sent på våren då slutbetygen är satta.
                  • Skol- och programbyten är vanligt under den första terminen på gymnasiet.
                  • Att tänka på:

                    • Studie- och yrkesvägledaren är en central person att samverka med.
                    • Överlämningsaktiviteter är viktiga även här, men blir ofta inte av.
                    • Eleverna är fortfarande i en ålder där de vill passa in och söker sin identitet i förhållande till andra.
                    • Fånga snabbt upp elever i behov av stöd.
                    • Kontakta vid behov elevens förra skola.
                    • Elevernas delaktighet.