Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Så löste de samarbetet mellan specialpedagog och lärare

Rektor Sabina Serra, specialpedagog Karin Körning samt Jenny Karlsson och Anna Morell från kommunens centrala elevhälsa. Foto: Per Groth

Många specialpedagoger möts av lärarkritik för att de ”lägger sig i undervisningen”. På S:ta Gertruds skola i Västerås satte specialpedagog och rektor i gång ett arbete för ökad samsyn som gav resultat.

En hätsk debatt ligger och pyr i sociala medier. En spänning mellan specialpedagoger och lärare. Mest är det lärarna som är arga och frustrerade. De ser inte meningen med allt arbete det innebär att utveckla undervisningen till att bli mer inkluderande. I stället tycker de att speciallärare och specialpedagoger lägger näsan i blöt och går ”ledningens ärenden” utan att förstå lärarnas situation, hur det är att vara där i klassrummet varje dag. När vi tog upp detta på Facebook svarade en specialpedagog att hon ”har börjat avfölja och lämna skol-Twitter eftersom det klankas så oerhört på min profession och det suger energi”.

Jag upplever att man inte ser fördelarna med att arbeta främjande utan vill ha fler resurser och plocka ut elever som inte faller inom normalspannet.

Specialpedagog på Facebook

En annan skrev att hon funderar på att helt lämna yrket: ”Jag upplever att man inte ser fördelarna med att arbeta främjande utan vill ha fler resurser och plocka ut elever som inte faller inom normalspannet. Känns som man står mitt i skottgluggen och tror att jag som en del i EHT kan trolla med ett trollspö. Känner mig ensam som enda specialpedagogen på min arbetsplats.” En speciallärare skrev att hon ”har fått kommentarer som ’min undervisning lägger du dig inte i’ från klasslärare”.

Länge sedan skolan haft specialpedagog

Karin Kjörning, specialpedagog på S:ta Gertruds skola i Västerås, känner igen sig. Inte i nutid, för vi ska snart få veta mer om den resa i skolutveckling som medarbetarna här tillsammans har gått igenom. Men för några år sedan. När hon började på skolan år 2014 hade det inte funnits någon specialpedagog här på länge.

– Den som hade rollen före mig kände sig alltför ensam och valde att återgå till att vara klasslärare. Följden blev att det inte fanns något som helst strukturerat specialpedagogiskt arbete eller material och inga kartläggningar av elevernas kunskaper alls när jag kom, säger Karin Kjörning.

Det är inte någon idé att göra i ordning saker till elever om ingen bett om det.

Karin Kjörning

Det var bara att kavla upp ärmarna och sätta igång. Men att det kom en ny person utifrån, med åsikter, till en mindre skola, där många lärare arbetat länge utan tradition av kollegialt lärande, var inte välkommet av alla. Karin Kjörning berättar:

– I en klass lade jag mycket tid på att förbereda material till några elever. Det hittade jag sedan oanvänt underst i några lådor. Det lärde mig att det inte är någon idé att göra i ordning saker till elever om ingen bett om det. Lärare behöver äga åtgärder och anpassningar själva.

Kartläggning en första insats

Under sin första termin på skolan kartlade hon läs- och skrivförståelse hos alla sjätteklassare. Det visade sig finnas mycket att arbeta med. Många lärare suckade och tyckte kartläggningarna tog viktig tid från annat, men Karin Kjörning gjorde vad hon kunde för att serva dem med specialpedagogiskt material och höll dessutom i kartläggningarna själv, så att lärarna i stället skulle börja se henne som resurs. Hon hade gott stöd hos sin första rektor och några månader senare tillträdde nuvarande rektorn Sabina Serra, som fortsatte stötta och driva på arbetet. Liksom Karin Kjörning brinner hon för alla elevers rätt att lyckas:

– Jag sökte mig aktivt till just den här skolan. Under större delen av mitt yrkesliv har jag arbetat med barn i behov av särskilt stöd.

Mycket behövde förändras

S:ta Gertruds skola ligger i ett socioekonomiskt utsatt område. Många av eleverna har ett annat modersmål än svenska och kommer från familjer där föräldrarna inte har akademisk bakgrund. Det ställer särskilda krav på undervisningen, och det är inget nytt för en specialpedagog. Som lärare går det inte att förutsätta att alla elever i klassen exempelvis har de ”tysta” kunskaper i ordförståelse som man kanske är van vid.  

– Det var så mycket som behövde förändras. Alltifrån hur miljöerna i klassrummet, skolan, fritids och på skolgården såg ut till ett tydligt och strukturerat lektionsupplägg med generella anpassningar som bildstöd, färgkodat schema och avskalad fysisk lärmiljö, säger Karin Kjörning.

Sabina Serra berättar att hon till en början fick hålla emot i sin specialpedagogs engagemang. För som chef såg hon vikten av att få med sig personalen, få dem att förstå att utvecklingen skulle gagna eleverna och på sikt faktiskt göra deras jobb enklare. Då behövde de ha en tydlig vision, men sedan beta av den i mindre steg.

Skapade ett elevhälsoteam

Under åren utan specialpedagog hade skolsköterskan tagit ett stort ansvar och till viss del bevakat vilka elever som behövde få stöd. Nu rekryterades även en kurator på 80 procent. Ett elevhälsoteam kunde därmed byggas upp och efter ett år, 2015, åkte de med rektorn på en elevhälsokonferens tillsammans.

– Det gjorde oss än mer sammansvetsade, som specialpedagog är det viktigt att inte vara ensam, säger Karin Kjörning. Och det lade grunden för elevhälsoarbetet vi har i dag och hjälpte oss att förtydliga vem som gör vad.

Hon poängterar att elevhälsoarbetet fördjupas och förändras över tid och utifrån elevernas behov, det är en ständig process. Ett viktigt mål är att alltid skapa trygghet och förutsägbarhet, oavsett var eleverna befinner sig. Det ska inte spela någon roll om de är på lektioner, rast, lunch eller fritids. För att uppnå det behövdes en gemensam förståelse och samsyn hos alla som möter eleverna på skolan.

– När jag nyligen anställde en ny lärare satt en av mina lärarmedarbetare med på intervjun, säger Sabina Serra. När läraren som satt med skulle beskriva vad som är speciellt med S:ta Gertrud sa hen att ”det är väldigt styrt här”. Och så är det kanske. Vi har rutiner och riktlinjer för det mesta. Men vi ser ju hur väl det faller ut hos eleverna.

Stöd från kommunen centralt

Hon som rektor, Karin Kjörning, skolsköterska, kurator och några bland medarbetarna kom en bra bit på vägen i arbetet med att strama upp och skapa rutiner och riktlinjer. Men efter några terminer fanns det fortfarande en hel del motstånd. Då kan det vara bra att ta in någon utifrån.

– Det spelar ingen roll om den personen säger exakt samma sak som vi hade försökt föra fram. De kritiskt inställda tenderar att lyssna mer till någon extern, säger Sabina Serra.

Jenny Karlsson och Anna Morell besöker skolan.

I Västerås har de kommunala skolorna möjlighet att få stöd från Centrala elevhälsan. Där jobbade specialpedagogerna Anna Morell och Jenny Karlsson, som hade sett den nya skolledningens idoga utvecklingsarbete på S:ta Gertrud. Nu jobbade de fram ett arbetssätt utifrån Danderydsmodellen, med grund i kollegial handledning och kartläggningsmaterialet Skolkompassen (se faktaruta längst ned). Det resulterade i sex utbildningstillfällen ute på skolan som Anna Morell och Jenny Karlsson höll i, och alla medarbetare fick lära sig att kartlägga. Inom metoden kartläggs såväl lärmiljön som pedagogens kommunikation, men även varje grupps och enskild elevs förmågor.

– Med kunskap och en samlad bild av vilken grupp man som lärare har framför sig blir det lättare att förstå elevernas behov och vilka anpassningar som behöver göras, säger Jenny Karlsson. Alla medarbetare får ett gemensamt förhållningssätt och en gemensam vokabulär. Man höjer lägsta ribban för den specialpedagogiska kompetensen.

Jenny Karlssons och Anna Morells bok som nyligen gavs ut av Gothia Kompetens.

S:ta Gertrud blev nu en pilotskola för arbetssättet i kommunen. Anna Morell och Jenny Karlsson utvecklade senare en metodbok som beskriver arbetet, som spred sig till fler skolor i Västerås. Boken har släppts i dagarna och heter ”Elevhälsa med kartläggning som verktyg”.

På S:ta Gertrud var rektor Sabina Serra tydlig med att all personal skulle vara med på resan. Även bespisningspersonal, vaktmästare, skol­administratör, resurser och pedagoger på fritids fick gå utbildningarna. De ledde fram till konkreta anpassningar att göra i lärmiljöerna och ökad förståelse för den egna undervisningen och elevers specifika behov.

– På så sätt blev det inget merjobb, inte något som lades ovanpå annan utveckling, säger special­pedagog Karin Kjörning. Man utgick helt enkelt från de utmaningar man stod i för tillfället och bollade dem under utbildningstillfällena.

Tydlighet, rutiner och samsyn

Rektor Sabina Serra menar att mycket av de spänningar som kan uppstå mellan olika yrkeskategorier på en skola ofta handlar om att man inte har en samsyn och ett gemensamt språk. 

– Det har vi velat skapa här. Numera är jag tydlig. Det är så här vi jobbar på S:ta Gertrud, det gagnar alla elever. Vi kallar oss för en funktionskompetent skola. Gillar man inte det så kanske man ska söka sig någon annanstans.

Karin Kjörning tillägger att det även har blivit lättare att få loss pengar när exempelvis nytt stödmaterial behövs. Eftersom kollegorna numera gör så regelbundna kartläggningar kan de ständigt hänvisa och peka på att det för tillfället finns si och så många elever som exempelvis har extra behov av struktur och stöd.

Numera upplever jag en gemensam förståelse och samsyn kring specialpedagogiken och inkluderingen på skolan.

Karin Kjörning

– Våra time timers gick nyligen sönder och då var det faktiskt lärarna som först saknade dem. De upptäckte att eleverna hela tiden frågade hur långt det var kvar på lektionen och att det blev mer oro. Genom våra kartläggningar kunde vi påvisa behovet bland elevgrupperna och då var det inga problem att få extra pengar för att köpa in nya.

– Numera upplever jag en gemensam förståelse och samsyn kring specialpedagogiken och inkluderingen på skolan, säger Karin Kjörning, och berättar att lärare och pedagoger i skola, förskoleklass och fritids söker upp henne och efterfrågar stöd, handledning och anpassat material.

– Det har gett resultat. Skolan blev nyligen nominerad till kommunens årliga pedagogiska pris!

Skolkompassen

Pedagogiskt kartläggningsmaterial skapat av Anna Sjölund och Lena W Henrikson. Varje elev skattas utifrån sju förmågor och resultatet ger vägledning för upplägg av undervisning och miljö för aktuell elevgrupp. De sju förmågorna är:

  • kommunikation/information
  • planering/organisation
  • sinnesintryck/motorik
  • uppmärksamhet
  • impulsivitet/aktivitet
  • tidsuppfattning
  • flexibilitet

Till kartläggningen hör också att ringa in varje elevs så kallade ankare, de starka funktionsförmågorna.

LÄS ÄVEN

Debatt: BUP behöver ta ett större ansvar i skolan

Hitta rätt språknycklar i särskolan

Skolan som storsatsar på specialpedagoger

Pixelbrus hjälper mot koncentrationsproblem