Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Stöd redan i förskolan viktigt för dyslektiker

Dyslexi kan bemästras – i synnerhet om insatser sätts in redan i förskolan.

I dag den 7 oktober uppmärksammas Världsdyslexidagen, och aktuell forskning visar att tidiga insatser för att hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, redan i fyraårsåldern, gör allra mest nytta.

Den pedagogiska forskningen om förebyggande insatser mot dyslexi tog fart på 1970- och 1980-talen. Än i dag används de metoder som professor Ingvar Lundberg utvecklade, den så kallade Bornholmsmodellen, där man på ett lekfullt sätt tränar barn i fonologisk medvetenhet. Lundbergs studie visar att de flesta barn har mest nytta av träningen strax före eller i samband med den tidiga läsinlärningen, i sexårsåldern. Men man har även konstaterat att barn med stora svårigheter inte gynnas på samma sätt.

Lärare ser ofta tidigt vilka barn som har läs- och skrivsvårigheter. Ändå läggs den mesta specialpedagogiktiden på högstadiet, och då ofta på beteendesvårigheter snarare än inlärningssvårigheter.

Ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet har nu testat anpassade metoder på yngre barn, i fyraårsåldern. Barnen delades upp i två grupper där den ena fick fonologisk träning i sex veckor och där den andra agerade kontrollgrupp utan träning. Resultatet visade att de barn som tränades klarade sig mycket bättre direkt efter, och att effekterna fanns kvar även i årskurs 2 och 3. På gruppnivå klarade de eleverna både läsning och stavning bättre än de i kontrollgruppen.

Ulrika Wolff, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och ordförande i Svenska Dyslexiförbundet, påpekar att det är viktigt att träningen är lekfull och rolig.

– Barn tycker oftast att det är väldigt roligt med rim och ramsor, och att leka med ord. Men det är också viktigt att inte välja ut de barn som man tror behöver stöd utan låta alla barn vara med, säger hon, och tillägger att det är tidiga insatser som gör mest nytta.

– Lärare ser ofta tidigt vilka barn som har läs- och skrivsvårigheter. Men ändå ser vi att den mesta specialpedagogiktiden läggs på högstadiet och då ofta på beteendesvårigheter snarare än inlärningssvårigheter. Vi behöver ändra på det och satsa mer på tidiga insatser, säger hon

Ulrika Wolff säger också att forskningen i dag är överens om att dyslexi är genetiskt betingat, men att det är svårt att avgöra till i vilken grad läs- och skrivsvårigheter handlar om arv eller miljö.

– Men under gynnsamma förhållanden och med rätt stöd kan svårigheterna mildras.

LÄS ÄVEN

Nytt SPSM-paket för tidiga stödinsatser

Särskild undervisningsgrupp ger bättre studiero

Studie: Barnen med sämst förutsättningar

Barnbok med tecken som stöd