Äntligen satsning på resursskolan – men med frågetecken

Resursskolornas förutsättningar ska förbättras. Det meddelar regeringen som nu lägger fram flera förslag, från förtydligade tilläggsbelopp till införande av resursskolan i skollagen.

Regeringen medger att regelverket för resursskolorna är otydligt. Något det nu ska rådas bot på. Syftet med de olika förslagen i propositionen är att elever som behöver en mer anpassad lärmiljö ska ges bättre möjligheter att klara skolan och lära sig det de behöver.

– Skolan ska vara till för alla elever. För vissa kan en resursskola vara räddningen, tack vare specialpedagogisk kompetens och ett mindre sammanhang, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom.

I propositionen föreslås bland annat att det tydliggörs i skollagen vad som gäller för kommunala resursskolor på grundskolenivå där utbildningen begränsas till elever i behov av särskilt stöd. Dessutom vill man att benämningen resursskola ska införas i skollagen, och att det tydliggörs att såväl kommunala som fristående resursskolor utgör en form av särskilt stöd i sig för de elever som går där.

Det vore mycket olyckligt om den problematik som nu råder, och som utredningar har problematiserat väl kring, kommer att återkomma även efter en ändring i lagstiftningen.

Det finns även ett förslag gällande de så kallade tilläggsbeloppen som kommuner ska lämna till enskild verksamhet för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Syftet är att systemet genom klargörande myndighetsföreskrifter ska bli mer likvärdigt och rättvist så att barn och elever får det stöd de behöver.

Niklas Ahlström, Utvecklingspedagogik

Det familjeägda företaget Utvecklingspedagogik driver bland annat Lunaskolan Bromma, Lunaskolan Södra och Svedenskolan Bergshamra. Företagets styrelseordförande Niklas Ahlström anser att regeringens proposition kan vara både ett nödvändigt och välkommet steg i rätt riktning för att skapa bättre förutsättningar för alla de elever som är i behov av anpassade lärmiljöer:

– Men för att ändringar i lagstiftningen ska leda till en verklig förändring, så att skolan i praktiken ska kunna säkerställa den nödvändiga och anpassade skolmiljö som eleverna har rätt till, anser vi att det krävs en del viktiga förtydliganden och justeringar till de förslag som nu kommer. Inte minst gäller det ansvaret att få till en förutsägbar och hållbar finansiering kopplat till resursskolan och till elevernas stödbehov.

Han tillägger också att det, i såväl utredningar som i lagrådsremisserna, finns en klok beskrivning om behovet av anpassade lärmiljöer liksom en väl beskriven problematik om resursskolans finansiering. Men att det i en ändrad lagstiftning behövs tydliggöranden och skarpa formuleringar om ansvaret för att skapa förutsättningar för detta, oavsett skolform och huvudman.

– Det vore mycket olyckligt om den problematik som nu råder, och som utredningar har problematiserat väl kring, kommer att återkomma även efter en ändring i lagstiftningen, säger Niklas Ahlström.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 juli 2022, och de nya bestämmelserna föreslås tillämpas för utbildning som bedrivs efter den 1 juli 2023.

LÄS ÄVEN

Specialpedagogisk gymnasieledning – lyssnar in alla

Så kan skolan stötta elever med tourettes

Gerland: Om samhället är vi – varför ger vi oss inte resurser?

Mattelyft när lärarna flyttade ut teorin till verkstaden