Mattelyft när lärarna flyttade ut teorin till verkstaden

Matteläraren Isabella Poulsen och byggläraren Urban Eriksson undervisar byggeleverna tillsammans för en naturlig ämnesintegrering. Foto: Amina Dahlab

Byggeleverna på Vallentuna gymnasium har teorilektioner i verkstaden eller i angränsande klassrum. ”De känner sig tryggare och presterar bättre”, säger byggläraren Urban Eriksson, som nu utbildar sig till specialpedagog.

När Urban Eriksson hade lämnat byggbranschen och vidareutbildade sig till lärare blev han förvånad över att ämnes­integrering inte fick större utrymme på utbildningen.

Men väl på plats på Vallentuna gymnasium blev han en av de drivande i att fördjupa samarbetet med lärare i en rad teoretiska ämnen – i synnerhet matematik.

– Nästan allt vi gör går att koppla till någon form av matte.

Han berättar hur eleverna ser ”byggmajen” och ”matteläraren” som ett sammansvetsat par, ett par som gemensamt undervisar dem i matematik. 

– Ibland är vi ute i verkstan med whiteboard, ibland i klassrummen alldeles intill verkstan. Det viktiga är att undervisningen sker i deras miljö, att matteläraren blir en gäst som kommer till dem.

Matteläraren Isabella Poulsen är också mycket glad över samarbetet:

– Jag möts med en annan respekt när jag står där bredbent i blåkläder med tumstock i handen!

Hon understryker att många av dessa elever har svårt för teoretiska ämnen och har dåligt självförtroende i matematik. 

– När vi tydligt kopplar matematiken till arbetsmoment i verkstan så presterar de mycket bättre än när de tvingas promenera upp till den stora skolbyggnaden och sätta sig i ett vanligt klassrum och räkna tal i boken.

Gör en show

Isabella Poulsen sprudlar när hon ska berätta om olika metoder som hon och Urban ”Ubbe” Eriksson använder för att stimulera eleverna.

– Vi gör till exempel en mindre show när jag i matten ska förklara Pythagoras sats. När jag precis ska börja berätta om kateter, kvadratrötter och hypotenusan så reser sig Ubbe och avbryter mig och säger att i byggsvängen använder vi en tumregel, 60-80-100 för att få ut en 90-gradig vinkel. 

Därefter förklarar de tillsammans att de använder samma uträkning, men på olika sätt, för att komma fram till längden på sidorna på en rätvinklig triangel. 

– Vi jobbar ofta med att de får pröva sig fram i verkstan utifrån konkreta uppgifter. Hur mycket sand, cement och vatten behövs för att göra 20 liter betong? Hur mycket flytspackel går åt till ett badrum på tio kvadratmeter? Att ge eleverna visuell förståelse för volym och enheter är avgörande i byggbranschen, det kan bli dyrt om du beställer fel, säger Urban Eriksson.

Bättre betyg

Både Isabella Poulsen och Urban Eriksson har märkt hur elevernas betyg förbättrats till följd av den ämnesintegrerade undervisningen. Samma sak gäller för Urban Erikssons samarbeten med lärare i andra teo­retiska ämnen:

– Både svenskläraren och engelskläraren har kommit till verkstan och låtit eleverna skriva och argumentera i ämnen som har med deras byggande att göra. Det har stärkt deras självförtroende och fått dem att utvecklas.

Just nu vidareutbildar han sig till specialpedagog också, han brinner för att stötta elever som har skolmisslyckanden i bagaget och som har svårt att koncentrera sig.

– Det är just för den gruppen elever som vårt arbetssätt är så viktigt, alltså elever som närmast bestämt sig för att de aldrig kommer att lyckas i teoretiska ämnen.

Tråkigt att teorin tar över

Eleverna själva är nöjda, visar utvecklingssamtalen. Att blanda praktik och teori är populärt – men hur väl förberedda är egentligen eleverna på just den praktiska delen? 

Vi berättar för Urban Eriksson och Isabella Poulsen om vår granskning som visar att de teoretiska ämnena tagit en allt större del av den totala undervisningstiden i grundskolan.

– Det är verkligen tråkigt att de praktiska kunskaperna fått stå tillbaka. Här på vischan har vi en hel del som mekat med bilar och byggt kojor, men visst får vi elever som aldrig hållit i en hammare, säger Urban Eriksson.

Isabella Poulsen är också besviken över utvecklingen:

– Vi får inte stirra oss blinda på kunskapskraven i de enskilda kurserna, vi ska se till helheten. Ämnets syfte i relation till examensmålen. Vi måste använda yvigare penseldrag, uppmuntra elevernas kreativa lust och lägga vikt vid elevernas förmågor.

Urbans och Isabellas bästa tips för ämnesintegrering

  1. Planera tidigt, involvera skolledning, skapa förutsättningar för ett flexibelt schema.
  2. Hitta gemensamma nämnare i kursplanen.
  3. Visa eleverna att ni är intresserade av varandras ämnen, besök varandras lektioner.
  4. Börja smått. Ett litet gemensamt moment kan vara bättre än att satsa för stort och missa målet.
  5. Prata med varandra om era planeringar, ofta föds idéer till samarbeten på fikarasten.
  6. Ha roligt tillsammans!

LÄS ÄVEN

Personliga relationer viktigare än alla verktyg

Konsten att ge varje elev chansen

”Marionettmamman”: Ta in föräldraperspektivet på npf!