Sök

Lärare lär lärare att hjälpa elever

Illustration: Lars Rehnberg

Förståelse och kunskap kan omvandlas till kompetens när lärare får erfarenhet av att själva delta i att arbeta fram lösningarna.
Så här kan kollegial handledning gå till rent praktiskt.

När många lärare i Norrtälje kommun hade deltagit i en utbildningsinsats kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökade trycket på den centrala elevhälsan. 

– Vi såg att det inte räckte att ge lärarna utbildning. De fick en bättre förståelse, men den blev inte automatiskt till kompetens, säger Ann Lindgren som är projektledare.

Därför utbildar man nu pedagoger till kollegiehandledare. Projektet drivs av centrala barn- och elevhälsan i Norrtälje. De som utbildas ska sedan handleda i sina egna skolor.

– Det är en skolutveckling som utgår från en förståelse för hur eleven upplever sin skoldag.

På Hallsta skola, en F-9-skola i Norrtälje, är specialpedagogen Leif Uddén Björklund och Maria Juncke Thoresson, speciallärare, kollegiehandledare.

Så funkar roslagsmodellen

Ettårig utbildning för kollegiala handledare, tidsåtgång 5–10 % av en heltidstjänst. Bland annat ingår kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och handledningsprocessen. Sedan följer själva ärendehandledningen, där man handleder kollegor i skolan. En grupp på upp till åtta lärare med bekymmer kring en gemensam elev träffas med handledaren vid fyra tillfällen:

  1. Situationen ventileras ur olika perspektiv. Handledaren hjälper gruppen att ringa in både problemet och elevens styrkor och intressen.
  2. Gemensam kartläggning.
  3. ”Brainstorming” för att hitta svar på vilka insatser som behövs. Handledaren stödjer genom att fördela ordet och hålla riktningen i samtalet.
  4. Dags att ta beslut om vilka förändringar som ska göras, när de ska genomföras och av vem. Här utvärderar man också handledningen.

– När jag har varit med på handledningar tidigare har det ofta varit en handledare som talar om vad jag och min lärargrupp ska göra, säger Maria Juncke Thoresson. Det här går i stället ut på att lärarna tillsammans diskuterar fram lösningar utifrån vad de vet om eleven och gruppen.

Handledningen följer en bestämd struktur, man träffas fyra gånger och använder kartläggningsmaterialet Skolkompassen (se faktaruta).

  Ibland är det elever som uppvisar ganska dåliga beteenden. Man får hjälp att se bakom det, eleven blir mer individ. Lärarna blir också mer nyfikna när de hittar elevens styrkor. Det är lätt hänt att man annars bara tänker att ”eleven förstör min lektion”, och att eleven bara känner att läraren är negativ.

Men modellens stora styrka ligger i att insatserna för eleven faktiskt sker. När lärarna själva får komma fram till lösningar har de lättare att tro på att de kommer att fungera. Det gör att de blir av.

Illustration: Lars Rehnberg

– Jag har varit specialpedagog i 16 år och det har inte alltid varit lätt att få lärare att använda de anpassningar jag föreslagit, säger Leif Uddén Björklund. Ibland har jag känt att jag inte nått fram, att lärare inte förstår vad jag menar. Nu får vi ett gemensamt språk.

Att arbeta med kollegiehandledning har underlättat Leifs arbete som specialpedagog, han får färre ärenden nu.

– Mitt arbete har blivit både enklare och bättre. Mitt ledord är empowerment. Den som står där med eleverna ska få verktyg att själv kunna lösa problemen. Men kör man fast finns vi i elev­hälsoteamet där.

Hur ser lärarna på handledningen?

– Jag har arbetat med den här modellen på en annan skola. Där fanns det lärare som först var tveksamma till ”ytterligare en sak som skulle ta tid”. Men sedan kom de och ville vara med. Vid slutet av terminen såg vi hur de själva plockade fram Skolkompassen när de fick syn på något i klassrummet.

3 steg av tillgänglighet

  1. Fysisk lärmiljö
    Genom att varva par- och grupparbete med tyst, självständigt arbete kan den introverta eleven få naturliga andrum.
  2. Tydliggjord undervisning
    Om man vill begränsa distraktioner och underlätta koncentration är öar av skolbänkar naturligtvis inte särskilt ändamålsenligt.
  3. Bemötande och förväntningar
    Genom att dela in samtals­grupper utifrån det sätt olika elever verkar föredra att samtala kan grupperna få ut betydligt mer av samtalet.

Brukar insatserna bli generella eller individuella?

– Som handledare vill jag att det ska bli fler generella anpassningar så att det på sikt kan stödja hela gruppen, säger Maria Juncke Thoresson. Men de insatser som tar hänsyn till elevens styrkor och intressen är ju alltid individuella.

Det är ett uttalat mål att processen i förlängningen ska leda till en kunskap om att man behöver göra fler generella anpassningar.

– I handledningen drar lärare ofta själva slutsatsen att många enskilda anpassningar kan bli generella, säger projektledaren Ann Lindgren. Och när man provar nya metoder förändras det dagliga arbetet med tiden.

De 4 stegen till elevstöd

  1. Elev i årskurs 5. Inga nära vänner men försöker hänga på andra, blir nonchalerad och ibland utfryst. Är ibland med Y. Duktig på att måla och rita. Visar omtanke om yngre elever. Gillar musik och matte. Rider på fritiden, gillar hästar. Tycks ha lätt för sig men har svårt att få något gjort, gäller särskilt i ämnen som inte intresserar. Blir lätt sittande och ”drömmer” eller går planlöst runt i klassrummet. Är känslig och svarar inte gärna på frågor. Beskrivs ha en ”stukad självuppfattning”.
    Problemställning för handledningen: Hur ska vi göra för att eleven ska fun­gera och må bra i skolan?
    Skolkompassen
    Kartläggningsmaterialet som används heter Skolkompassen: ett pedagogiskt kartläggningsmaterial för dig som möter elever som har svårt att navigera i skolan (Gothia Fortbildning, 2015). Här får man en indikation på vilka svårigheter eleven har, det fungerar sedan som diskussions­underlag för insatser. Insatserna kan exempelvis handla om kompensatoriska åtgärder, krav­anpassningar och annat som stödjer elevens utveckling.
  2. Genomlysning
    Kartläggningsmaterialet Skolkompassen visar att elevens svårigheter finns inom områdena kommunikation/information, planering/organisation och uppmärksamhet. Dessutom har hon svårigheter att känna och förstå tid. 
    Resultatet visar att eleven inte kan följa tråden i vare sig ett samtal eller i en text, vilket ofta leder till missförstånd. Eleven har svårt att få andra att förstå sin upplevelse av något och att ställa frågor för att få information.
    Eleven har svårt att organisera sina uppgifter och är svårmotiverad. I skolarbetet ger eleven upp vid första motgång, har svårigheter att förutse resultat och reflektera bakåt i tiden.
    Eleven följer inte muntliga instruktioner och har svårt att rikta uppmärksamheten, avleds lätt när hon arbetar.  Man upplever det svårt att motivera eleven.
  3. Högt i tak för idéer
    Lärarna kommer med många förslag om den fysiska lärmiljön, placering i klassrummet och hur man kan hjälpa eleven att komma i gång. En lärare berättar att korta genomgångar som alltid innehåller överraskande moment fungerat väl. Matematikläraren ger högst fyra, fem uppgifter av samma sort och stämmer av att eleven förstått. I ett klassrum har eleven fått tjocka resårband mellan stolsbenen och kan få utlopp för sitt behov av rörelse genom att trä fötterna mellan banden. Handledaren beskriver hur en del kan behöva rörelse för att lära, det handlar inte om att få eleverna att sitta still utan om att de ska kunna röra sig utan att störa andra.
  4. Beslut om stöd
    Särskild plats i klassrummet, utan avledande stimuli.
    Flyttbar bordsskärm, hörselkåpor, gummiband mellan alla stolsben.
    Bilder för dagens schema på white­board, med en flyttbar pil för att stötta arbetsminnet och tidsuppfattningen.
    Alla lärare ska använda tidsverktyget Time Timer för arbetsuppgifter/lektioner. Maxtid tio minuter för genomgångar gagnar fler elever.
    Tydliga instruktioner på tavlan om vad som ska göras, varför, när,
    hur, med vem och vad som ska hända efteråt.
    Att göra-listor för varje lektion som är lätta att förstå och pricka av. För återhämtning finns pauser inlagda, då får eleven teckna, vilket ger energi.
    Hur göra-listor med steg-för-steg-bilder i praktiska ämnen som slöjd. 
    Inför eget arbete kollar lärare av att eleven förstått instruktionen.
    I kämpiga ämnen placeras eleven bredvid Y, kanske kan de bli kompisar?
    När eleven är svår att motivera kan hästintresset användas för ”tröskeluppgifter”.
    I mentorssamtal ska framgå att eleven är omtänksam och tålmodig med yngre elever. Kan det tålamodet gå att använda i andra situationer – vilka, hur? Samtalet kan stärka relationen elev-lärare.
    Stödinsatserna ska startas efter novemberlovet, testas fram till jullovet och utvärderas vid vårterminens början.