Sök
Publishing-priset logga

Dialog på barnens villkor

Bilderna är från Mia Bergqvists tidigare arbetsplats i Nacka Strand och har inget samband med exemplen i texten. Foto: Linus Meyer

Mia Bergqvist har jobbat som förskollärare sedan 1980-talet. Genom åren har hon noterat en tydlig förändring i barns språkbruk, även de yngsta.

Oj, vad barnen i Sverige svär mycket.” Det utbrast  Mia Bergqvists kanadensiska vänner som under sin vistelse i Sverige hade varit på studiebesök på en förskola. När Mia frågade vad de menade svarade de att barnen sa ”shit” väldigt ofta. 

– Det var tur att det inte var min förskola de besökte. Men att använda engelska uttryck är ju väldigt vanligt i dag. När jag började som förskollärare hade vi inga paddor eller datorer, och bara två tv kanaler som dessutom sällan hade engelsktalande program. Nu finns det en uppsjö av allt detta, och det märks på orden barnen använder. Jag märker det även hos yngre kollegor där det förekommer många ”oh shit” när de pratar. 

Sedan förra terminen arbetar Mia Bergqvist på Norrlandiaförskolan Utkiken i Nacka. Liksom på hennes tidigare arbetsplatser är det nolltolerans mot svordomar som gäller. Mia betonar vikten av att föra diskussioner med sina kollegor när det gäller språkbruk. Vad är laddade ord för dig? Vad är det för mig? Har orden samma innebörd för oss alla?

Man måste komma ihåg att skilja på handling och person för att inte tära på barnets självkänsla.

– För mig är det exempelvis inte okej att säga ”shit”, säger Mia Bergqvist. Men jag har hört det både från programledare på Bolibompa och i julkalendern. Jag tycker verkligen att de ska se över vilket språk som används. Barn influeras av det de hör.

Mia berättar om hur hon under en period hade engelsktalande vårdnadshavare till barn på förskolan, och hur de reagerade på att några av de svensktalande vårdnadshavarna använde sig av engelska laddade ord. Vid ett tillfälle fick hon då lov att be de senare att sluta svära i barnens närvaro.

– Han frågade vad jag menade och jag uppmärksammade honom på att han svor på just engelska och att det var det språk barnen pratade. Då förstod han. Men visst, det är inte alltid så lätt.  

Mia Bergqvist tycker att det är spännande med språk, hur det utvecklas och hur barn påverkas av omgivningen. När hon jobbade på en förskola i Dalarna, där barnen hade nära kontakt med mor- och farföräldrar, var språket mer gammaldags. 

– Barnen pratade även om älgpass och bössor, det var normala lekar varje höst. Det är det inte här i Nacka, tillägger hon med ett skratt. 

En annan förskola hon arbetat på låg i direkt anslutning till skolan och hon märkte hur förskolans barn snappade upp laddade ord från de äldre på skolgården intill. 

–  Andra lär sig av äldre syskon, eller via tv-program och andra medier.  

En annan viktig aspekt i det här med laddade ord och språkbruk som Mia lyfter fram är att vi inte alltid har samma uppfattning om vad ett ord faktiskt betyder för den som säger det. Hon berättar om en före detta kollega vars elvaåriga dotter kom hem en dag och sa att det hade varit så tråkigt hemma hos en kompis eftersom kompisen och hennes kille bara ”satt och hånglade i soffan hela tiden”.

Mia Bergqvist framhåller delaktighet som viktigast av allt. Foto: Linus Meyer

– Min kollegas första tanke var: Vad håller de på med? Men sedan lugnade hon sig och frågade lugnt dottern vad hon menade. Svaret blev att ”de höll varandra i handen hela tiden”. Ordets betydelse var alltså olika för min kollega och dottern. Så kan det vara och det här är något som vi i förskolan ska vara medvetna om, att inte direkt gå i affekt. 

Själv minns Mia Bergqvist en gång hur ett barn på förskolan sa ”jävla hora”. När hon frågade visade det sig att barnet i fråga inte hade en aning om vad ordet egentligen betydde. 

Om ett barn säger något olämpligt råder hon därför att inte direkt säga nej och fy utan att i stället bemöta uttalandet med öppna frågor. Att sätta sig på huk, fråga varför barnet sa just så, vad hen menar och var hen har lärt sig just det ordet. 

– I stället för att stå över barnet och se arg ut och säga nej är det bättre att använda professionell pedagogik. Då blir situationen nedtonad och man får en bättre förklaring till saker och ting. Det är viktigt att förklara att ”om du säger så här blir din kompis ledsen”. Men man måste också komma ihåg att skilja på handling och person för att inte tära på barnets självkänsla, att det är själva handlingen som är fel och inget annat. 

Mias tips om språkbruk & laddade ord

  1. Stötta barnen och var engagerad. Säg inte bara ”sluta” om de använder laddade ord. 
  2. Språkets utveckling leder till nya ord och uttryck, och nya ord som anses laddade. Uppmärksamhet och samtidsintresse ger en bättre och roligare dialog med barnen. 
  3. Var en medforskande pedagog och släpp egna värderingar – låt alltid barnets erfarenheter vara utgångspunkt.
  4. Skilj på handling och person, och glöm inte att följa upp en negativ reaktion med en positiv när allt är okej. 
  5. Använd öppna frågor (som börjar med när, vad, vem, hur och varför) om barnen använder laddade ord. Fråga vad de menar, om de vet vad ordet betyder, var de lärt sig det och så vidare. På så vis tonas situationen ned och när barnen inte möts av upprörda vuxna utan en diskussion och förklaring kanske de inte tycker att de behöver använda det där ordet igen.
  6. Berätta, beskriv och förklara. Vissa laddade ord har religiös bakgrund, andra ord byts ut mot lämpligare formuleringar som exempelvis lokalvårdare i stället för städare. Berätta varför, ge barnen historiken. 
  7. Diskutera laddade ord med dina kollegor. Vad är ett laddat ord för just dig? Vad är okej och vad är inte okej för dig?
  8. Sammanfattning: Kommunikation och delaktighet gör hela skillnaden!