Sök

Konsten att ge elever rätt energi

Foto: Istock

I boken ”Elever som utmanar oss” skriver ­Veronica Gustafsson om svårigheten i att hjälpa eleverna vars energi dräneras som mest under en skoldag, det vill säga de med bristande exekutiva förmågor – och hon har många tips att komma med.

– Många av de elever som jag skriver om i boken har problematik som ryms inom npf, men utmaningarna gäller inte bara elever med diagnos. Det kan också handla om depression eller bristande språkförmåga. Anledningarna till att exekutiva förmågor brister kan vara många, säger Veronica Gustafsson.

Veronica Gustafsson är lärare och specialpedagog på Ljungenskolan i skånska Vellinge. Vi ses på ett kafé i närheten av skolan för en intervju och hon talar om vikten av att öka lärarnas kunskap om hur de nedsatta exekutiva förmågorna påverkar elevernas skoldag. I sin nya bok ”Elever som utmanar oss – hitta lösningar som fungerar” ger hon råd om hur skolan kan kartlägga elevernas förmågor och hitta rätt anpassningar.

Foto: Marieke Wemar

– Som lärare har vi ansvar för att de här eleverna ska få möjlighet att bygga upp sin självkänsla. Barndomen och tonårstiden är så kort och de ska lära sig så mycket. Man kan baxna över ansvaret, men man kan också fyllas av glädje över att få vara med och hjälpa dem att lyckas, säger Veronica Gustafsson.

De flesta elever är mottagliga för det skolsystem som finns i Sverige i dag, menar Veronica Gustafsson, men vissa elever utmanar både skolsystemet och lärarna. Det är de eleverna som boken fokuserar på. Här finns eleven som har svårt att samarbeta utan att hamna i konflikter, en annan som har svårt att hantera intryck och koncentrera sig, en tredje som är ostrukturerad och slarvig. Läsaren får följa med hela vägen från den problematiska klassrumssituationen via den pedagogiska kartläggningen till åtgärdsprogrammet.

– De här eleverna kan ingen enskild lärare ensam ta ansvar för, utan hela elevhälsan behöver organiseras för att inventera svårigheterna och hitta lösningarna, säger Veronica Gustafsson.

Bristande exekutiva förmågor kan leda till att eleven får flera svårigheter, som att motivera sig själv, att påbörja en handling, att föra en inre monolog, att filtrera intryck, att strukturera, att vara flexibel och att hantera sin impulskontroll. En elev kan också ha problem med arbetsminnet, tidsuppfattningen och förmågan att se helheten i stället för detaljerna.

– En av de viktigaste konsekvenserna är att energin tar slut snabbare än för andra elever. De här eleverna måste kämpa med att hantera det som andra elever klarar automatiskt, säger Veronica Gustafsson.

Även den fria tiden kan ta kraft från barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. En rast där eleven har svårt att hantera det sociala samspelet ger inte återhämtning och en kväll hemma, fylld av konflikter kring läxor, ger inte avkoppling.

De här eleverna kan ingen enskild lärare ensam ta ansvar för, utan hela elevhälsan behöver organiseras för att inventera svårigheterna och hitta lösningarna.

– Då behöver skolan göra en pedagogisk utredning för att förstå misslyckandena. Lärarna måste veta vad den enskilda eleven klarar eller inte klarar av. För att anpassa behöver lärarna sedan använda sig av både generella checklistor för tydliggörande pedagogik och individanpassade åtgärder, säger Veronica Gustafsson.

I boken lyfter Veronica Gustafsson fram att skollagen slår fast att alla elever, oavsett förutsättningar, ska få möjlighet att nå sin fulla potential. Själv anser hon att det är en mänsklig rättighet att få tillhöra en grupp och att bästa förutsättningen för det är inkludering.

Men begreppet inkludering kan skapa oklarhet eftersom det finns flera definitioner: den individorienterade definitionen som fokuserar på om individen har goda relationer och når målen, den gemenskapsorienterade definitionen som fokuserar på att alla ska få känna sig socialt och pedagogiskt inkluderade, och den placeringsorienterade definitionen som fokuserar på om eleven vistas i klassrummet.

Elever som utmanar oss – hitta lösningar som fungerar av Veronica Gustafsson (Lärarförlaget)

– Det är absolut inte så att alla blir inkluderade bara för att de sitter i klassrummet, men det är heller inte så att alla som går i väg till en speciallärare blir exkluderade. Vi ska inte vara kategoriska, det är elevens behov som ska avgöra, säger Veronica Gustafsson.

När skolan arbetar för att hitta lösningar förordar hon att de använder erkända metoder, som exempelvis den amerikanske psykologen Ross Greenes kartläggningsmaterial ALSUP.

– Det finns många användbara modeller, men ALSUP är bra för att kartlägga vilka förmågor elever saknar. Sedan ska man genomföra samtal för att förstå vad som ligger bakom problemen. Det kan ta tid men i slutänden kan det ta mer tid och energi för alla att inte göra det, säger Veronica Gustafsson. 

Att sedan hitta de rätta individanpassningarna förutsätter goda relationer mellan lärare och mellan skolan och hemmet. Pedagogerna behöver känna eleven väl och veta hur hen hämtar energi. Det bästa är att fråga eleven själv.

– Jag tror att vi glömmer det ibland, men vi behöver öppna upp för att hämta hjälp från eleverna om vad som funkar bäst för dem, ofta har de egna goda förslag på lösningar och nu är ju FN:s barnkonvention lag i Sverige så vi ska lyssna på barnen, säger Veronica Gustafsson.

Tre framgångsfaktorer

Veronica Gustafsson hänvisar till tre pedagogiska arbets­metoder som Vetenskapsrådet i sin ­forskningsöversikt över specialpedagogik och inkludering anser ger goda resultat:

  • Explicit undervisning – ett strukturerat sätt att träna färdigheter.
  • Metakognitiv förmåga – att tänka kring sitt eget lärande.
  • Kamratlärande – att dela kunskap i en grupp.

Veronica Gustafsson lyfter själv fram differentierad undervisning, och menar att lärare bör erbjuda elever möjlighet att själva välja inlärningssätt, kunskapsnivå och redovisningsmetod.

Metoderna i boken kan skapa förutsättningar för dessa elever att lyckas genom att de får balans mellan kompensation, träning och återhämtning. ”Som förälder kan du inte påverka timmarna som barnet är i skolan, får du hem ett barn som mår dåligt måste det vara väldigt jobbigt. Ansvaret måste läggas på rätt ställe. Det skolan inte lyckats med måste repareras i skolan, inte skickas hem till föräldrarna.”