Sök

Konkret digitalisering

Illustration: Istock

Det gäller att undanröja hinder i lärmiljön och hitta framgångs­faktorer att bygga vidare på.

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna till denna bok. UDL, Universell design för lärande, tas upp som exempel – ett koncept där lärarna planerar för att möta olika individer i undervisningen utan att skapa särlösningar. Man utgår från att variation i en grupp är normen men också att variationen till stor del är förutsägbar.

Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla av Katarina Eriksson och Eva Rännar (Liber)

Elevernas självständighet och delaktighet ökar och behovet av extra anpassningar och särskilt stöd minskar. Eriksson och Rännar har erfarit att kompensatoriska hjälpmedel, som bara vissa elever fick tillgång till, skapade en exkluderingskänsla hos en del elever. Den blev ett ytterligare kvitto på deras svårigheter.

Det har jag också upplevt i mitt arbete som specialpedagog och när en dator per elev infördes såg jag att dessa elever använde sin dator i en helt annan utsträckning. 

Det som tidigare hade varit ett skriv- och läsverktyg för vissa elever blev ett mer kreativt, variationsrikt och pedagogiskt verktyg som erbjöds alla elever.

Tesen ”Det som är nödvändigt för vissa är bra för alla” genomsyrar boken. Lärare får tips på hur de kan skapa en tillgänglig lärmiljö via digitala verktyg, men författarna poängterar att det inte är ett enmansjobb utan ett arbete för kollegiet tillsammans med specialpedagog och elevhälsa.

När jag började läsa några veckor innan coronaepidemin bröt ut visste jag inte hur högaktuell boken skulle komma att bli, men vi som arbetar i gymnasieskolan har sedan dess fått erfara vilken stor betydelse de digitala möjligheterna har, när vi nu är satta att bedriva fjärrundervisning.

All tillgänglig teknik, alla kunskaper och inte minst allt kreativt problemlösande sätts på prov. På Luleå gymnasieskola fungerar det över förväntan, just för att vi gör arbetet tillsammans.