Sök

Den sjuka elevhälsan

”Jag trodde jag var dum i huvudet. Det var frukstansvärt." Rasmus Pernesten Foto: André De Loisted

Allt fler unga mår psykiskt dåligt. Det ställer höga krav på skolornas arbete med elevhälsa. Men det är ett uppdrag som skolan har svårt att klara av. ­Problemen handlar om organisation och otillräcklig bemanning av elevhälsoteamen.

Forskningen är tydlig när det gäller kopplingen mellan hälsa och skolresultat, vilket gör elevhälsan till ett av skolans viktigaste uppdrag. Men det är också det område som skolorna oftast brister i när Skolinspektionen gör sin regelbundna tillsyn. Förra året gällde det varannan skola. Även OECD har kritiserat Sverige för att tillgången till skolsköterskor, skolpsykologer och skolläkare är för låg. Det fick rege­ringen att 2017 tillsätta en utredning om elevers möjligheter att nå kunskapskraven, med uppdraget att bland annat föreslå en lägstanivå för skolornas bemanning av elevhälsan.

Det är oftast det förebyggande och främjande arbetet som skolorna misslyckas med, enligt Helena Olivestam Torold, verksamhetsutvecklare på Skolinspektionen.

– Många som jag besökt har varit alltför upptagna med akuta insatser. De har så fullt upp med att hantera behoven att de inte hunnit tänka på hur de ska se till att behoven inte uppstår.

Det finns massor av bra sätt att bedriva elevhälsans arbete. Jag skulle vilja säga att det bra sättet är det som rektorer och lärare tror på.

När hon pratat med lärarna har det visat sig att dessa ofta inte synkat med skolans struktur och rutiner.

– Antingen känner lärarna inte till strukturen eller så tycker de att den är för svårarbetad. Jag har också stött på att elevhälsan arbetar väldigt bra, men så långt från undervisningssituationen att de enskilda lärarna inte är införstådda med hur de ska göra.

Utredning kartlägger skolornas arbete

Senast den 28 februari 2021 ska rege­ringens utredning om elevers möjligheter att nå kunskapskraven redovisas. Utredaren Tommy Lagergren ska bland annat:

  • Kartlägga skolornas stöd- och elev­hälsoarbete.
  • Ge förslag på hur man kan skapa bättre försättningar för eleverna att nå kunskapskraven.
  • Föreslå en acceptabel lägstanivå på tillgången till elevhälsa på skolorna.
  • Föreslå hur det kan göras obligatoriskt att redovisa hur många skolläkare, skolsköterskor, kuratorer och psykologer det finns i förhållande till antalet elever, samt överväga om specialpedagogisk kompetens i elevhälsan också måste redovisas.

Ett av de vanligaste skälen till att föräldrar anmäler en skola är att de anser att deras barn inte får sitt stöd­behov tillgodosett, och när Skolinspektionen utreder dessa ärenden är ofta otillräcklig utredning av elevens behov skälet till att skolan får kritik. Det kan exempelvis stanna vid att BUP gjort en utredning, utan att resultaten tagits vidare till undervisningen.

– Man konstaterar kanske att eleven borde sova mer och äta bättre mat, men vad betyder det för undervisningen i idrott eller geografi? Vad behöver lärarna tänka på i undervisningen, eller få för förutsättningar för att eleven ska nå målen? När vi utreder på elevnivå ser vi att de här pedagogiska ställningstagandena i olika ämnen ofta saknas, säger Helena Olivestam Torold.

När Skolinspektionen senast gjorde en granskning av elevhälsan (2015) konstaterades att tillgången till den var otillräcklig på en majoritet av skolorna, och att skolpsykolog ofta saknades i det förebyggande arbetet. Men hur tillgången ser ut på skolorna är svårt att svara på eftersom de inte behöver redovisa hur många anställda de har i elevhälsan. Sveriges kommuner och regioner, SKR, har däremot personalstatistik över antalet anställda inom elevhälsan.

Illustration: Michel Ducourneau

Genom den kan man få fram ett rikssnitt på hur många elever som varje yrkeskategori i elevhälsan i kommunala skolor ansvarar för. På varje skolpsykolog i grundskolan går det exempelvis 1 269 elever. I SKR:s statistik ingår inte psykologer som köps in per timme, vilket gör att tillgången i praktiken är något högre, men siffran är ändå långt över vad Psykologförbundet rekommenderar som maxantal: 500 elever.

På SKR anser man att det är svårt att sätta en siffra på hur många anställda i elevhälsan det minst bör finnas i förhållande till antalet elever.

– Det beror på om du som kurator jobbar mot flera små skolor eller i en stor skola, och på vilket elevunderlag du har, säger SKR-utredaren Bodil Båvner. Många huvudmän skulle också vilja anställa fler, men har svårt att rekrytera exempelvis psykologer och behöriga specialpedagoger.

I SKR:s senaste läges­rapport av elevhälsan (2018) var även majoriteten av kommunerna mindre nöjda med hur den fungerar jämfört med tre år tidigare. Bodil Båvner ser två huvudskäl: att många kommuner för första gången fick många nyanlända under dessa år, och att kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökat.

– Skolan har fått ett större uppdrag. Kunskapen om hur man gör undervisningen tillgänglig för elever med npf och dyslexi sprids alltmer och vi har fler diagnoser nu än för tio år sedan.

1 269 elever per skolpsykolog

SKR har personalstatistik över antalet anställda i elevhälsan. Genom att sätta den i relation till antalet elever i den kommunala skolan, inklusive särskolan, har vi räknat fram ett rikssnitt för hur många elever de olika funktionerna i elevhälsan har ansvar för. Psykologer och skolläkare som köps in per timme syns inte i statistiken.

Så här många elever har en anställd inom elevhälsan i snitt ansvar för:

Grundskolan
Skolläkare 9 430 elever
Skolsköterska 412 elever
Kurator 427 elever
Psykolog 1 269 elever
Specialpedagog 233 elever
Speciallärare 275 elever

Gymnasiet
Skolläkare 32 462 elever
Skolsköterska 512 elever
Kurator 468 elever
Psykolog 2 985 elever
Specialpedagog 361 elever
Speciallärare 399 elever

– Man måste komma ihåg att ambitionen i den svenska skolan är väldigt hög. Det står i skollagen att alla elever ska nå sin fulla potential, vilket gör att ”the sky is the limit”. Även för att alla ska nå godkänt finns det mycket kvar att göra. Eftersom uppdraget är oändligt kan man alltid anställa fler.

Nästan alla kommuner uppger i rapporten att den psykiska ohälsan är en stor eller mycket stor utmaning. Det visar vilket brett uppdrag skolorna har. Det handlar inte enbart om att tillgodose behovet hos elever som behöver extra stöd utan om att skapa ett klimat där alla elever trivs och att förebygga stress, som är ett växande ohälsoproblem hos framför allt tonårsflickor.

När elevhälsan fungerar bra finns det en rektor som driver elevhälsoarbetet och har en systematik i kontroll och uppföljning av elever med behov, enligt Helena Olivestam Torolds erfarenheter. Rektorerna på dessa skolor analyserar om resurserna används på rätt sätt och får med sig lärarna.

– Det finns massor av bra sätt att bedriva elevhälsans arbete. Jag skulle vilja säga att det bra sättet är det som rektorer och lärare tror på.

Så här många elever borde de ansvara för

Intresseorganisationer och fackförbund som organiserar elevhälsans yrkesgrupper har egna rekommendationer för hur många elever en person max bör ansvara för. Rekommendationerna är framtagna utifrån egna undersökningar och kvalitetsmätningar.

Skolläkare: 4 000 elever, enligt Skolläkarföreningen. Föreningen anser att det är en övre gräns för att skolläkaren ska hinna med sitt lagstadgade uppdrag med tanke på att var tionde elev behöver särskilt stöd eller remiss till hälso- och sjukvården. Föreningens egna undersökningar har visat att skolläkare på många håll har ansvar för uppemot 15 000 elever.

Skolsköterska: Riksföre­ningen för skolsköterskor hade tidigare rekommendationen 400 elever, men anser inte längre att den är giltig. Skolsköterskor har fått ett utökat, tvärprofessionellt och förebyggande uppdrag med fler vaccinationer. Elevunderlaget spelar också stor roll.

Kurator: 300 elever, enligt Akademikerförbundet SSR.   

Psykolog: 500 elever, enligt Psykologförbundet.

Specialpedagog: Lärarförbundet har ingen rekommendation, eftersom arbetsfältet är så brett och inte enbart kopplat till elevhälsan, samt att specialpedagogers och speciallärares arbetsuppgifter ibland går in i varandra.