Så blir de passiva eleverna deltagande – forskarens metod

Forskaren Görel Sterner har också arbetat praktiskt som lärare och specialpedagog. Foto: Tobias Andersson

För att lärare ska kunna nå alla elever i klassrummet behöver de extern hjälp med att göra de passiva ­eleverna deltagande. Det är där intensiv­undervisningen kommer in, säger forskaren Görel Sterner.

Det finns stora likheter mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter. Det ena handlar om att automatisera talfakta, det andra om att lösa textuppgifter i matematik, där kraven på god ordavkodning och läsförståelse kan bli övermäktiga om elever inte får det stöd och den undervisning de behöver.
– Varför lär sig vissa men inte andra? Den nyfikenheten har varit med mig hela vägen i min forskning, säger Görel Sterner, som parallellt med ett yrkesliv som lärare, förskollärare och specialpedagog också blivit en av landets främsta forskare inom special­pedagogik, knuten till Nationellt centrum för matematikutbildning vid Göteborgs universitet. Hon menar att svaret ligger i begreppet uppgifts­orientering. Hon berättar om en studie där man följt elever i årskurs tre och fyra och kunnat se ett tydligt samband mellan uppgiftsorientering och ­matematiksvårigheter. 

– Grundidén som bör genomsyra undervisningen är att eleverna får möjlighet att utveckla sin förmåga till uppgiftsorientering – det vill säga ­motivation, självförtroende, tillit till den egna förmågan. Det handlar alltså inte bara om att vara uppmärksam utan om att utveckla en uthållighet. Lyckas gör barn som tål viss frustration!

Behöver se mönster

Görel Sterner berättar om ett stort projekt i Australien där man utgått från elever som lyckas med matematik. Vad är de bra på? Jo, på att se matematikens mönster och strukturer. De söker efter sammanhang, som de sedan kan generalisera mellan olika uppgifter. Men för barn som saknar den förmågan blir varje område nytt och varje uppgift helt ny. Matematik bygger ju på progression, och när läraren ger eleven en delvis ny uppgift gäller det att eleven har fått det generella sammanhanget klart för sig.
– Det blir jättetydligt när man studerar de här elevernas egna dokumentationer och noteringar, som blir osammanhängande och diffusa. För att hjälpa barn med matematiksvårigheter måste vi alltså lära dem att se mönster och strukturer, inte bara hur de ska lösa den uppgift de sitter med för stunden.

Görel Sterner understryker att även om insatser i klassrummet inte hjälper alla så hjälper de många.
– Grunden för att lyckas med all undervisning är en tillgänglig lärmiljö, annars genererar vi bara nya elever som inte hänger med. Och vi har genom forskning sett att det som fungerar väldigt bra för elever i behov av särskilt stöd är intensivundervisning. När man jobbar exklusivt och strukturerat får man alltså större framsteg hos dem som är lågpresterarande.

Intensivundervisning utöver vanliga lektioner

Intensivundervisning är alltså en nyckel för de elever som har luckor och behöver hjälp med att se strukturerna i matematiken. Att den ska vara strukturerad innebär att den ska formas som ett mönster av aktiviteter som hänger ihop. Stor vikt måste läggas vid visualisering och representationer.
– Dessutom måste man öva på att klara begreppsinnehåll, säger Görel Sterner och sätter upp kriterier för hur man bäst organiserar stödet:

– Intensivundervisning ska alltid ges av kvalificerad lärare och ligga utanför ordinarie undervisning – alla elever ska vara med på alla lektioner! Så det är perfekt att ha intensivundervisningen på fritids. Det leder till ökad aktivitet i klassrummet och större självförtroende hos alltmer deltagande elever.

Framför allt ska insatserna ske tidigt. Lärare kan ju lätt identifiera elever med matematiksvårigheter redan i förskoleklass. Om elever kommer till årskurs ett med ett begränsat matematikkunnande tenderar situationen att manifesteras och skillnaden öka.
– Så detta är insatser som betalar sig fort. Genom att elever som klarar matematiken kan gå vidare efter grundskolan och läsa nationella program på gymnasiet sparar kommunerna snabbt in kostnaden.

LÄS ÄVEN

NFSP firade 100 år – allt om årets största spec-konferens!

Så styrs fri-särskolan av specialpedagog och rektor

SPSM-Sabina, själv krigsflykting, ger Ukraina-barnen ”ramar och kramar”

Storsatsning på funkis-elevers digitala trygghet