Ny artikelserie om kärnämneskrisen – är intensivundervisning den stora lösningen?

Det är mycket kunskap som måste processas på vägen till gymnasiebehörighet. Illustration: Getty Images

Gymnasiebehörighet är en av de viktigaste parametrarna när Folkhälsomyndigheten mäter folkhälsan i Sverige. Allt sämre resultat i kärnämnena gör att unga svenskar också mår allt sämre. Men kanske har peda­gogerna och forskarna vi pratat med hittat lösningen. Intensivundervisning är en metod som snabbt gett resultat och sprider sig i landet.

Petra Löfstedt

När Petra Löfstedt säger att ”utbildning är livsviktigt!” handlar det om mer än en självklar plattityd. Från en utredare på Folkhälsomyndigheten, ansvarig för studien ”Skolbarns hälsovanor”, med fokus på skolprestationer, skolstress och psykisk hälsa, blir orden konkreta och tunga.
– Det finns helt enkelt ett samband mellan ­människors utbildningsbakgrund och hur länge de lever. Personer som inte läst gymnasiet lever i genomsnitt kortare än de som har gjort det och man kan i studier även se andra konsekvenser för människors hälsa kopplat till utbildning. 

Störst glapp är det mellan dem som inte läst gymnasiet och dem som har läst på högskola eller universitet.
– De med eftergymnasial utbildning lever i snitt sex år längre än de med bara grundskola. Så allt börjar med grundskolans kärnämnen, eftersom de är så utslagsgivande för gymnasiebehörigheten. Utan betyg i svenska, matte och engelska är du inte välkommen på gymnasiets nationella program. Och i förlängningen ökar det risken för att drabbas av framtida psykosociala problem. Gymnasie­utbildning är ju numera i princip en förutsättning för att komma in på arbetsmarknaden.

Svårigheter i skolan försämrar hälsan 

Gymnasiebehörighet är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att mäta folkhälsan eftersom det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Effekten av det nuvarande betygssystemet blir både ett mått på vad eleverna lärt sig i skolan och en avgörande faktor för deras framtidsutsikter. Oavsett socioekonomisk bakgrund är betygen från årskurs nio avgörande för om eleven är benägen att studera vidare.
– Man kan även se att tidiga svårigheter i skolan, och i synnerhet läs- och skrivsvårigheter, orsakar psykiska problem. Därför är det av största vikt att skolan lyckas med sitt uppdrag. Både vad gäller lidande för den enskilde och ur ett hälsoperspektiv på samhällsnivå, säger Petra Löfstedt.

I en serie artiklar om kärnämneskrisen (som också finns i den senaste utgåvan av tidningen Specialpedagogik, nr 4 2022) belyser vi inte minst satsningar på intensivundervisning – den konkreta metod som kanske mer än alla andra just nu lyfter kunskapsnivån i kärnämnena.

LÄS ÄVEN

NFSP firade 100 år – allt om årets största spec-konferens!

Storsatsning på funkis-elevers digitala trygghet

Specialpedagogens favoritverktyg: kojor och en tratt

SPSM-Sabina, själv krigsflykting, ger Ukraina-barnen ”ramar och kramar”