Tuff kamp för legitimation

Den här artikeln publicerades ursprungligen på specialpedagogik.se

Bild: Anna Rehnberg.Trots 22 års yrkeserfarenhet som specialpedagog i Sverige har Silke Gunnarsson fått avslag på sin ansökan om lärarlegitimation.

– Jag blir förskräckt över den byråkratiska kantigheten, säger hon.

Silke Gunnarsson är utbildad specialpedagog i Tyskland. Där, liksom i flera andra EU-länder, är specialpedagogik en grundutbildning i stället för som i Sverige en påbyggnadsutbildning för dem som redan har en lärarutbildning. Det gör att handläggningen för dem med utländsk examen som nu söker lärarlegitimation, har blivit både lång och omständlig. En del har fått vänta i flera år. Några får avslag fast de tidigare fått sin ansökan bedömd och godkänd. Så är fallet för Silke Gunnarsson.

I ett utlåtande från 1998 bedömer Högskoleverket att hennes utbildning motsvarar svensk högskolenivå och har en inriktning mot specialpedagogik med specialisering mot rörelsehinder och komplicerade inlärningssituationer.

– Hur kan ett myndighetsbeslut bli ogiltigt? frågar Silke Gunnarsson.

Silke Gunnarsson är också kritisk till att Sveriges hantering av lärarlegitimation inte ger andra EU-medborgare likvärdiga chanser att inom Europa utöva det yrke de har utbildat sig för.

– Man tar inte hänsyn till att specialpedagogutbildningen är uppbyggd på olika sätt. Nu har Silke Gunnarsson överklagat beslutet från Skolverket och ser fram emot en omprövning.

– Det känns som om mina möjligheter att utöva mitt yrke i Sverige i ett slag har omöjliggjorts på grund av ren byråkrati. Om omprövningen leder till ett nytt avslag vill jag veta tydligt på vilka grunder det sker, samt vilken komplettering Skolverket anser att jag behöver göra för att jag ska kunna fortsätta mitt arbete.

Enligt det besked hon har fått hittills måste hon gå om en hel utbildning om 210 poäng – grundskollärare för tidiga årskurser – och får endast tillgodoräkna sig trettio högskolepoäng för sin arbetserfarenhet. Det tycker Silke Gunnarsson är orimligt.

Sofie Hellström, jurist på Skolverkets rättssekretariat, vill inte gå in på några enskilda ärenden, men lämnar följande kommentar:

”När det gäller lärare med utländska examina ska Skolverket enligt behörighetsförordningen inhämta yttrande från Universitets- och Högskolerådet för en bedömning av vad sökandens examen motsvarar. Utefter detta yttrande gör Skolverket sin bedömning med hänsyn till behörighetsförordningens bestämmelser. I vissa fall kan en komplettering av den utländska utbildningen vara nödvändig, det är dock olika förutsättningar i varje enskilt ärende.”