Sök

Ramstruktur ger lektionerna mål och mening

På Nacka Strands skola känner sig alla elever hemma i den alltid ­lika närvarande lektionsstrukturen. Foto: Johan Strindberg

En tydlig lektionsstruktur kan både underlätta för alla elever och vara ett avgörande stöd för de elever som behöver förutsägbarhet eller har svårigheter med ­exempelvis arbetsminnet. På Nacka Strands skola kallas detta ramstruktur.

Det är helt enkelt hur man presenterar dagen för eleverna, förklarar grundskolläraren Victoria Harrysson begreppet ”ramstruktur”.

– Vad som ska göras och hur man ska göra det. Lite som ett schema för dagen, men också för veckan och för vad man gör i de olika årskurserna. Det är brett! Just nu har jag en årskurs ett och då håller jag det fyrkantigt, dagen börjar alltid likadant. Vi har ett schema med text och bildstöd på väggen, det sitter alltid uppe. På tavlan har jag också information om lektionen, vad som är startuppgift, vad eleverna behöver plocka fram, vad som är målet med lektionen, vad de ska göra och hur de ska avsluta tillsammans.

Det handlar om hela skoldagen, även raster och fritidstiden, men Victoria inför strukturen stegvis.

– Just nu är det mest i svenska och i matematik som jag jobbar så här. Eleverna lär sig strukturen och det är där de enkla och konkreta målen finns. När eleverna blir äldre får de samma struktur i andra ämnen.

Hur förklarar du lektionens mål för eleverna?

– Man kan tycka att det är mycket för en sju­åring att förstå varför de ska lära sig något, vad som är syftet med lektionen. Men för vissa barn är det viktigt att förstå varför, annars tycker de att det är onödigt eller tråkigt.

När Victoria började arbeta med ramstruktur var hon själv osäker på hur hon skulle formulera vad eleverna tränar på.

– Även om man kan sin läroplan har man inte alltid tänkt i detalj på vad som är viktigast i en viss lektion. Men att arbeta så här har utvecklat mig som lärare. Jag är mer medveten om vilka mål jag har med varje lektion nu och varför jag har just de målen.

Vilka är fördelarna med här sättet att arbeta? Finns det några nackdelar?

– Det gör en tydlig skillnad för elever med autism och adhd, de känner trygghet i den här ramen. Jag tycker också att det blir lugnare i klassen generellt.

– En annan sak är att vi ser tydligt vad vi gjort under veckan. Tidigare när jag frågade elever vad vi hade gjort svarade de kanske bara ”matte”. Frågade jag vad vi gjort i matten visste de inte. Nu vet eleverna vad de tränat på.

Ett problem kan vara att några elever blir ­stressade av informationen: ”Ska jag hinna allt det där?”

  Då måste jag se över mängden information och skala ner. Kanske ska jag inte skriva att ”målet är att du ska kunna mäta millimeter, centimeter och decimeter”? Det kan räcka med ”i dag ska du lära dig vad en centimeter är”. Det behöver vara kort och koncist.

För den som inte satt sig in i hur man kan använda ramstrukturen skulle det kunna verka alltför fyrkantigt, men så är det inte, anser Victoria.

  Det kan se ut som ett färdigt koncept man bara ska ”köpa” men jag tycker att man som lärare kan göra det till sitt, man kan ta bort och lägga till. Det är en smaksak hur man vill utforma det.