Körprojektet med gränslösa möjligheter

Minnieleia Asplund är en av solisterna från niondeklassen. Foto: Emelie Asplund

En niondeklass som älskar att sjunga. Och en kör med 65-plussare som sjunger nyskriven svensk pop. När musikläraren och körledaren Cajsa Román för dem samman i en gemensam konsert ska det visa sig vara mycket mer än ett kul projekt.

Jo, det är kul också såklart! Att komma in i lokalen när de träffas för sin första gemensamma repetition och mötas av en sångkraft och glädje som vibrerar i rummet. Att höra de unga rösterna tillsammans med de äldre. Att se unga solister turas om med 80-åringar framme vid mikrofonerna och ge allt. 

Den här texten borde låta ordentligt. Den borde klappa, tralla, waila och sjunga så taket lyfter. Men du som läser det här får föreställa dig hur det känns att höra låtar som ”Kom igen, Lena”, ”Det kommer bli bra” eller ”Vi har bara varandra” sjungas av närmare sextio åldersblandade röster.

Det vi får se niorna göra den här dagen, är resultatet av nästan tre års musikundervisning. Inte för att eleverna har övat på de här sångerna särskilt länge, men för att just sång har visat sig vara ett instrument med stor potential – inte bara musikaliskt.

– Redan i sjuan bestämde jag att den här klassen skulle få sjunga mer än vanligt. Sång är något man måste öva på och i takt med att man utvecklar tekniken blir det ju bara roligare. Och på köpet har det blivit många andra positiva effekter i gruppen, säger Cajsa Román.

Hon är musiklärare och lärare i svenska som andraspråk på Nordhemsskolan, en F–9-skola i Göteborg. Skolan satsar extra på musikundervisning med särskilda musikklasser men även övriga klasser har extra musiktimmar utöver de som är reglerade i timplanen. Cajsa Román har undervisat i både musikklasser och vanliga klasser under många år, men de senaste åren har hon enbart haft vanliga klasser i musik på högstadiet.

Cajsa Román

Ålder: 64 år.
Familj: Sambon Mikael Isacson och fem barn.
Arbetar som: Lärare i musik och svenska som andraspråk på Nordhemsskolan i Göteborg. Leder seniorkören Svenska popkören tillsammans med sin sambo.
Intressen: Musik och trädgård.
Andra musikprojekt: Deltar i kulturkalas, allsång och bryggdans på sin sommarö i Bohuslän.
Det bästa med att undervisa i musik: Att det aldrig blir slentrian. Det är alltid kreativt, med nya grupper, nya arbetssätt, nya saker att göra. Jag får hitta på, och det är kul!

Som musiklärare har hon jobbat mycket med ensemblespel, där sång har ingått som ett av instrumenten. Men eftersom just förändring och variation är starka drivkrafter i Cajsa Románs yrkes­utövning har hon under sina minst tjugo år som lärare aldrig gjort likadant. Med den här klassen ville hon satsa extra mycket på sång.

– Alla elever kommer inte från musi­cerande hem, en del tror inte de kan sjunga alls, men jag ville träna deras röster som vilket instrument som helst och se vad det kunde leda till. 

Från början har det viktigaste varit att bygga upp ett förtroende. Att sjunga är att blotta en bit av sig själv och kan vara känsligt. Därför blir segern också desto större när eleverna vågar.

– De har vågat mer och mer, mycket tack vare varandra. De har stöttat och uppmuntrat varandra och då har det också skapat en tolerans i klassrummet, säger Cajsa Román.

Högstadiet är en tid när de flesta ungdomar, både killar och tjejer, går igenom målbrottet. Också det ett argument för att jobba mer med sång, enligt Cajsa Román. Hennes elever skulle helt enkelt få sjunga sig igenom målbrottet.

Cajsas bästa tips för att få eleverna att sjunga

  1. Sjung mycket. Solo, i ensemble och i kör.
  2. Behandla rösten som ett instrument bland andra. Det är med sång som med gitarr eller trummor. För att bli bättre och utvecklas måste man traggla.
  3. Sjung igenom målbrottet. Det är bara bra för elevernas röster att få sjunga mycket när de tar sig genom målbrottet. Det ger effekter både på deras tal och sång.
  4. Låt eleverna spela in sig själva hemma med låtar de själva väljer. Det kan ge ledtrådar till deras sångstil och hjälpa dig att hitta möjligheter för solosång där de kan ta mer plats än de skulle vågat annars.
  5. Ha roligt när ni sjunger. Hitta låtar som eleverna går igång på. Låt dem få möta proffsmusiker ibland när de repeterar (förutom musikläraren då) så de får känna i hela kroppen hur roligt det är.

En av metoderna hon har använt för att locka fram rösterna, är att eleverna har fått spela in sig själva. Idén föddes under pandemin när distansundervisningen tvingade fram nya sätt att jobba.

– De fick i uppgift att filma sig själva när de sjöng en låt de verkligen gillade. De skulle också lära sig första versen och refrängen utantill.

Utifrån inspelningarna kunde Cajsa Román sedan coacha eleverna och träna deras sångteknik. Genom inspelningarna hittade hon också några av solisterna till projektet med seniorkören. Flera av dem hade aldrig vågat sjunga inför klassen tidigare, inte minst elever med utländsk bakgrund från helt andra musiktraditioner.

– En av tjejerna i klassen kommer från Eritrea och när jag fick höra henne välja en låt från sitt hemland blommade hon ut på ett helt annat sätt än jag hört tidigare. Jag förstod direkt att hennes sångstil skulle passa perfekt som solist i Tomas Di Levas ”Vi har bara varandra”.

Svenska popkörens ordförande Anders Andersson delar ut körens t-shirts till niondeklassarna.

Med en seniorkör som sjunger de ungas musik, borde det bli succé. Cajsa Román var ändå lite osäker inför deras första möte.

– Men det här gick ju jättebra! Så fina de var! Och vilket smart drag av kören att ta med t-shirts till ungdomarna, säger Cajsa Román efter repetitionen.

Hon syftar på körens egen t-shirt, där flera av körmedlemmarna är avbildade. Flera av eleverna satte på sig tröjan ­direkt, uppenbart stolta att bära porträtten av både 70- och 80-åringar och att vara en del av samma kör.

Cajsa Román och hennes sambo Mikael Isacson, också musiker, har lett Svenska popkören under tolv år. För att kvala in som medlem måste man vara minst 65 år, helst ännu äldre. Kören sjunger enbart nyskriven, svensk musik med låtskrivare som Laleh, Jocke Berg och Håkan Hellström på repertoaren.

De har sjungit i Musikhjälpen, på Bingolotto och på Göteborgsscener som Stora teatern och Pustervik. För två år sedan började kören förbereda sitt tioårsjubileum. Det skulle bli en stor föreställning på Stora teatern. Sedan vet ni hur det gick. Pandemin isolerade alla 70-plussare i långa perioder och körsång ansågs särskilt riskabelt.

Cajsa Román är musiklärare, men leder också Svenska popkören ­tillsammans med sin sambo Mikael ­Isacson som är musiker på heltid.

Nu, två år försenat, är alltså Cajsa Románs nior inbjudna att fira med Svenska popkören. Det ska bli en riktig glädjebomb med svenska hitlåtar som framfördes på scenen Aftonstjärnan i mitten av maj. Men för både unga och gamla körmedlemmar är det alldeles uppenbart att det är vägen dit som är målet. Att få träffas över generationsgränserna och att få repetera tillsammans. Att få dela varandras berättelser och ge varandra energi.

Repetitionen fortsätter. Dags för ”Fan vad bra!”

– Här ska kören ligga jättestarkt i introt. Sedan är det du, Hedvig! säger Cajsa Román.

Hon kompar från sin keyboard och Mikael Isacson trycker på med elgitarren. Körmedlemmarna sitter ner och sjunger men ingen är stilla. Huvuden går upp och ner i takt och Cajsa Román ler med hela ansiktet och markerar tydligt var kören ska ta i lite extra: ”Fan, vad bra!”

– Det var nervöst för det var första gången i dag. Jag trodde det skulle vara mer seriöst, men det var bara roligt, säger niondeklassaren Hedvig Alnesten.

Anders Andersson, 77, är ordförande i Svenska popkören och berättar om ett jubileum som gång på gång skjutits upp, men nu äntligen ska bli av.

– Genom att sjunga håller vi oss unga och friska. Att som nu få sjunga med ungdomar ger också en helt annan ljudbild och är utvecklande för alla, säger han.

Eleverna Hedda Larsson, Minnieleia Asplund och Jakob Christensen, och körmedlemmarna Anders Andersson och Lillemor Hellquist.

Vad betyder det här samarbetet för dig?

Hedda Larsson

– Det är jättekul att ha fått den här möjligheten. Jag lär mig så mycket av äldre människor och det är lätt att samlas runt musiken. Jag är stolt över att jag tagit mig över min scenskräck. Jag längtar till nästa gång så vi kan lära känna varandra mer.

Minnieleia Asplund

– Det är roligt att få en chans att utveckla mina sångkunskaper. Att få sjunga med andra ger också samhörighet. Det är inte så ofta vi kommer samman i olika generationer så här. Det blir tråkigt att skiljas åt sedan, för jag vill gärna fortsätta sjunga över generationsgränserna.

Jakob Christensen

– Jag trodde det skulle bli roligt, men inte att det skulle vara så här stort. Jag är så glad att Cajsa gav oss den här möjligheten. För mig personligen är det en möjlighet att utvecklas som person. Jag är ganska introvert, men vill ändå våga sjunga solo och få ut det jag har inom mig. Det är en skön känsla när det släpper och jag bara kan köra på.

Anders Andersson

– Det är fantastiskt. Vi har ju sett fram emot detta i två år, men det har bara skjutits upp. Jag hoppas vi kan utveckla samarbetet och jobba mer med ungdomar. Jag har varit med i kören från början. När vi var som flest, 60 personer, räknade jag ut att vi tillsammans hade 4 200 års erfarenhet.

Lillemor Hellquist

– Det är väldigt uppiggande, det tycker vi allihop. De är så ”showiga” och ger ny energi. Det smittar av sig och blir en bra påfyllning för oss. Jag ska ta med mina barnbarn till konserten så att de får lyssna.