Ukrainska elever välkomnas med vänskapsband

Textilslöjdsläraren Eeva-Maaria Honkaniemi på Norra Ängby skola låter eleverna göra vänskapsarmband till de ukrainska barn som ska börja på skolan. Från vänster eleverna Ebba och Amanda. Foto: Amina Dahlab

På Norra Ängby skola välkomnas de nya ukrainska klasskompisarna med vänskapsband, tillverkade av skolans elever. Barnen från Ukraina får ett fint bemötande samtidigt som de svenska eleverna får möjligheten att stötta någon som har haft det svårt.

När de fyra första ukrainska flyktingbarnen anlände till Norra Ängby skola i Stockholm välkomnades de med varsitt vänskapsband, i blått och gult, av skolans mellanstadieelever. På ett tillhörande kort stod det "Välkommen till oss, vi tar hand om dig. Eleverna i årskurs 4–6 har knutit dig ett vänskapsarmband", på ukrainska. Idén bakom välkomstpresenterna är textilslöjdsläraren Eeva-Maaria Honkaniemi, som blev tårögd när de lämnade över det första armbandet till en tjej som ska gå i årskurs fem.

– Eleven tittade mig försiktigt i ögonen och sa ”thank you”. Det var en väldigt fin blick, säger Eeva-Maaria Honkaniemi.

Foto: Amina Dahlab

Hon förklarar att det här är helt frivilligt för mellanstadieeleverna. Syftet är förstås att få de ukrainska barnen att känna sig välkomna, men också att ge alla som vill möjligheten att bidra till att de nya eleverna ska uppleva att de är välkomna.

– De senaste veckorna har vi pratat mycket om hur man kan ta kontakt med en person som talar ett annat språk, om hur vi människor talar med kroppen och att ett leende kan räcka långt, säger hon.

Det här slöjdarbetet har även bidragit till god stämning på skolgården, berättar hon. Eleverna sitter och snackar, pysslar och hjälper varandra.

Anledningen till att hon valde just vänskapsarmband var att det krävs så lite material. Bara tråd och en säkerhetsnål som eleverna kan sätta fast på byxbenet.

Får bli lite hipp som happ

Eeva-Maaria Honkaniemi började med att förbereda och numrera tjugo påsar med utrustningen i. Plus en laminerad lapp med instruktioner.

– Ett band görs av flera elever. Påsarna lämnas tillbaka i det jag kallar för slöjdbibliotek efter varje rast. Och sen tar en annan elev vid. Jag har även varit tydlig med att det inte spelar någon roll om det blir lite hipp som happ. Att det snarare handlar om att våga ”göra”, använda fingrarna och testa.​

Slöjdarbetet har blivit en naturlig del av rasten. Foto: Amina Dahlab

Men för att den här typen av aktivitet ska fungera krävs både förberedelse och tydliga regler, förklarar hon.

– Det får inte påverka rastvärdarnas arbete. Det är viktigt. För egen del har det här inneburit mer rastverksamhet, fast för mig har det enbart varit en positiv upplevelse.

Synliggör slöjden på skolan

Sedan berättar hon att hon sedan länge har velat göra slöjden mer synlig på skolan och på skolgården. Dels för att det finns ett behov av att förbättra fingerfärdigheten hos dagens barn, men också för att det kan vara ett sätt att få ensamma barn att känna sig mindre ensamma.

Det färdiga resultatet. Foto: Amina Dahlab

– Det var faktiskt så jag kom på idén. Ibland brukar jag se en av mina elever vandra omkring själv på skolgården. Hen tycker om slöjd och då kände jag att jag var tvungen att hitta på något för att aktivera den eleven.

Plötsligt kom hon på idén att göra vänskapsarmband, vilket kändes ännu mer självklart nu när de ska välkomna nya barn till skolan.

– Jag hoppas att det här kan lära våra barn lite mer empati och omtanke. Slöjd är ett ypperligt tillfälle för det.

Eeva-Maarias bästa tips

Förberedande arbete:

  • Avsätt gärna tio minuter av en textilslöjdslektion åt att gå igenom hur man knyter ett vänskapsband.
  • Det kan vara fördelaktigt att göra en instruktionsvideo. På Norra Ängby skola hade årskurs fyra ett behov av tydliga instruktioner.
  • Förbered numrerade påsar bestående av ihopknuten blå och gul tråd. Sätt fast en säkerhetsnål så att barnen kan fästa arbetet på sina byxor. Samt en laminerad instruktion.

Regler:

Var tydlig med ”reglerna”. Skriv ner dem och sätt upp ett papper bredvid den plats där man hämtar ut påsarna. Exempelvis:

  • Den elev som plockar ut påsen har ansvar för den, och skriver upp sitt namn på en lista.
  • Om påsen lånas ut till en annan elev under samma rast är det fortfarande den första användaren som har ansvar för att lämna tillbaka den. 
  • Eleverna får inte belasta rastvärdarna om de får problem med arbetet. I stället får de be varandra om hjälp.

LÄS ÄVEN

Tätt samarbete gör slöjdbetygen mer rättvisa

Nytt digitalt läromedel för slöjdlärare

Slöjdguru ger uråldrig teknik ett uppsving

Bengt har arbetat som slöjdlärare – i 57 år