Sök

Forskaren: Nej, slöjd är inte ”fritt arbete”

Jenny Frohagen är forskare och slöjdlärarutbildare vid Konstfack i Stockholm. Foto: Oskar Omne

Övertydliga instruktioner och en genomtänkt planering som besvarar frågorna: vad, hur och varför? Så får du struktur på dina slöjd­lektioner, enligt Jenny Frohagen.
– Det finns ingen optimal undervisning, fast vi kan optimera så långt det går.

Lärarna i matematik arbetar till stor del mot konkreta mål som taluppfattning, geometri och algebra. Svensklärarna jobbar bland annat med fokus på grammatik och lingvistik. Medan lärare i praktisk-estetiska ämnen inte alltid har ett lika givet innehåll att utgå ifrån. Dessutom sker undervisningen i en helt annan typ av miljö.

Jenny Frohagen är forskare och lärarutbildare på Konstfack i Stockholm och intresserar sig mycket för hur slöjdlärare organiserar kunskapsinnehåll och fungerande lektionsramar under så varierande förutsättningar.

– Min upplevelse är att eleverna tenderar att se tiden i slöjdsalen som fritt arbete där man ”bara” tillverkar föremål och inte som ett lärande av ett visst kunskapsinnehåll, som läraren har tänkt igenom och planerat, säger Jenny Frohagen.

När hon själv arbetade som slöjdlärare hände det att eleverna ifrågasatte varför de skulle prata om sitt slöjdande under hennes lektioner. Enligt Jenny Frohagen går det praktiska arbetet och det verbala hand i hand och bidrar till att skapa tydliga lektioner.

– Vi slöjdlärare måste vara extremt övertydliga. Annars finns det risk att det uppstår lika många uppfattningar som det finns elever om vad som är syftet med lektionerna.

Sedan beskriver hon ett konkret exempel där kommunikationen brast.

– Lärandeobjektet var att tillverka en nyckelring med samiska uttryckssätt som inspiration. Men en elev missade det helt. Hen gjorde en nyckelring med tärningar, med inspiration från Las Vegas. Den typen av missar händer ganska ofta, tror jag. Att det uppstår ett glapp mellan vad läraren vill att eleven ska göra och det eleven själv vill göra, säger hon och fortsätter:

– Men det går att undvika om läraren har koll på sitt didaktiska fokus och här finns det tre frågor som är nödvändiga att reflektera över: ”Vilken slöjdkunskap ska vara i fokus? Hur organiseras undervisningen för att eleverna ska lära sig det tänkta innehållet och varför är det innehållet relevant att kunna?”

Så hur resonerar du när det gäller den första frågan: vad är slöjdkunskap i en skolkontext?

– Det handlar om vad det innebär att vara kunnig i skolämnet slöjd, till skillnad från att vara kunnig i yrkeskunskap som snickeri eller skrädderi.

Frågan om hur man organiserar sin undervisning beskriver hon med utgångspunkt i hur man presenterar slöjdmaterial och hur man riggar en introduktion om ett visst slöjdkunnande.

En annan viktig del i undervisningen, betonar hon, är att placera slöjden i en samhällskontext, men också att prata om vad slöjd betyder för oss människor. Alltså: varför slöjdar vi?

– Här tycker jag att man ska förmedla vilka motiv som ligger bakom handlingen att såga, sy, formge och så vidare. Det vill säga funktionella och ekonomiska behov, yrken där skickliga händer behövs, miljöaspekter och terapeutiska behov. Vi mår ju så himla bra av att slöjda!

Slutligen kommer den stora utmaningen: hur lärarens didaktiska fokus kan omsättas till undervisning.

– Jag tror att man vinner väldigt mycket på att alltid inleda en lektion med en samling på fem minuter där man går igenom dagens lärandemål. Gör tydliga anteckningar på tavlan innan eleverna anländer. Försök hitta något som lockar eller kittlar. Kanske genom en kort gissningslek eller genom att visa något udda verktyg eller material, säger hon.

När lektionen går mot sitt slut bör man alltid fråga eleverna vad de har lärt sig när de har gjort det de har gjort.

– Det är ett sätt att lyfta dagens lärande och det är jätteviktigt!

Jennys tips

  • Kontrollera utrustningen innan eleverna kommer.
  • Inled med fem minuters samtal om dagens lärande­fokus.
  • Påminn om förhållningsregler.
  • Eleverna bör ha fasta platser. Bestäm hur de ska sitta i samråd med mentor eller klasslärare.
  • Använd gärna en heja­ramsa innan dagens arbete påbörjas. Det är viktigt att bygga en bra gruppdynamik.
  • Fördela ansvarsområden vid städning av material­hyllor, verktygsväggar, golv eller bord.
  • Avsluta alltid med en ”utcheckning” och lyft dagens lärande genom att låta eleverna berätta om vad de har lärt sig under lektionen.