Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Tipsen som får musikundervisning i helklass att funka

Att undervisa i musik i helklass kan vara en tuff uppgift. Musikläraren Almudena Arques på Näsbyparkskolan i Täby önskar att ingen behövde det, men konstaterar att det är så verkligheten ser ut. Foto: Privat/Getty Images

Musikundervisning är lite som Findussoppa: lite tomat, lite kött och mycket potatis, enligt Almudena Arques. Det är ingen kulinarisk höjdare, men tillräckligt närande för att överleva på. Hon tycker om sitt yrke och har hittat ett sätt att hantera undervisning i helklass. En stor utmaning, men genomförbart.

Musikläraren Almudena Arques arbetar på Näsbyparkskolan i Täby och undervisar 574 elever i veckan. Undervisningen sker i helklass i årskurs ett till fem och i halvklass i årskurs 6. Hennes kollega undervisar högstadiet, i halvklass. Att många musiklärare tycker att det är svårt att undervisa i helklass är ett faktum och ett stort arbetsmiljöproblem. Men Almudena Arques, som har jobbat 41 år som musiklärare, anser att det är fullt möjligt och har hittat olika tillvägagångssätt för att kunna hantera stora grupper.

– Det här yrket kan vara jättejobbigt och många blir utbrända. Jag tror att en musiklärare måste vara en viss typ av människa för att orka möta så många elever på en gång. En musiklärare måste våga agera militant, utan att må dåligt över det. Vi måste arbeta med praktisk korvstoppning och hitta en balans mellan det musikaliska hantverkets monotoni och det kreativa skapandet. Sedan konkretiserar hon vad hon menar:

– Det blir lätt att man skriker och gormar i affekt. Det får barnen att tappa respekten för lärarens förmåga att hantera en situation och barnen uppfattar läraren som löjlig. Läraren själv far illa och blir hes.

Lär sig visa respekt

Det är förstås få musiklärare som föredrar stora grupper, poängterar hon. Men ofta finns det inte något val i dagens skolverklighet.

– Heltidstjänsterna är få och då tvingas vi acceptera de förutsättningar som skolorna erbjuder. Alternativet är små tjänster som kräver att vi kuskar runt på olika skolor, ibland med olika arbetsgivare, i olika kommuner och inom olika skolformer, säger Almudena Arques.

Enbart helklassundervisning i musik kommer troligen inte göra någon elev till utövande musiker, konstaterar hon, men förmodligen tillräckligt kunnig för att aktivt delta i allsång, kunna kompa några enklare låtar och förstå hur ”respekt för varandra” kan omsättas i praktisk handling.

Almudena Arques kan se flera fördelar med att arbeta i helklass.

– Det blir tydligare hur gruppdynamiken ser ut i klassen, vilka krafter som dominerar, vilka personer som tar upp allt syre och varför de gör det. Dessutom kan det konstnärliga skapandet ”skipa rättvisa” i popularitetshierarkin.

I små grupper kan elevernas skapande och kreativitet hämmas om de inte är trygga med varandra, menar hon. Barnen kan känna sig mer blottade.

– Det är lättare att vara anonym i en klunga på 29 elever. I stora grupper vågar eleverna prova och göra fel, vare sig de är ”duktiga” eller inte. I större grupper finns flera andra att identifiera sig med, som reagerar och presterar likadant som man själv.

Hantera heterogena grupper

Hon tror att en del av problematiken med helklassundervisning i musik grundar sig i att många musiklärare valde yrket på grund av kärleken till musiken, och för att man tycker om att musicera med andra.

– Väl inne i skolans verksamhet inser musikläraren att arbetet handlar lika mycket om att hantera och leda stora heterogena grupper – inom ramen för de lagtexter man är ålagd att följa. Och om att få samtliga individer i grupperna att prestera och utvecklas till godtagbara kunskapsnivåer.

Hur gör du när du ska lära 30 elever att spela gitarr?

– Jag börjar med gitarr i fyran och låter alltid alla i klassen spela samma sak på gitarr samtidigt. Jag hinner inte lyssna och korrigera 25 enskilda elever under en lektion på 45 minuter, en gång i veckan. Eleverna får korrigera varandra. De första lektionerna spelar klassen över alla sex strängarna. Jag låter klassen följa ”helnotsvärden” både på gehör och via notbild. Vi sjunger olika sånger till de ackorden, i olika taktart. (Se faktarutan för mer detaljerad beskrivning.)

Att fråga efter vad eleverna vill sjunga eller spela är uteslutet på Almudena Arques lektioner. Hon betonar att musiklärare och elever har ett centralt innehåll att förhålla sig till och att det musikaliska hantverket – att praktiskt utveckla en sång- och spelteknik som ett fungerande verktyg för elevens kreativitet och konstnärliga uttrycksförmåga – kräver en genomtänkt progression.

Gammalmodig musik

Almudena Arques har fått höra från föräldrar och elever att hon håller på med så ”gammalmodig” musik. Men i den frågan tycker hon inte att det är svårt att försvara sig.

– Vi måste vara kreativa, använda barnens fantasi och lyssna på deras åsikter för att planera lektionsmoment som verkställer det centrala innehållet och leder fram till det musikämnet syftar till.

Att spela och sjunga låtar som är enkla nog och har en tydlig kvalitet som går att lära sig på en lektion möjliggör för alla i en klass att musicera aktivt. Oavsett ålder på musiken.

Hon beskriver musikämnet, med dagens förutsättningar, som ett ämne som kan bli en hygglig kulturell basföda för grundskoleelever utan speciell musikinriktning.

– Musikämnet är lite som Findussoppa: lite tomat, lite kött och mycket potatis. Det är ingen kulinarisk höjdare, men tillräckligt närande för att överleva på. Och det en enorm tillfredsställelse för både elever och mig själv när en hel klass har lärt sig spela i stämmor i trean, vilket är genomförbart om man håller sig till enklare låtar och övningar.

Ett hästjobb

Dagens kursplan är bra på många sätt, enligt Almudena Arques.

– Men den är svår att leva upp till. Alla huvudmän skapar inte förutsättningar att omsätta kursplanen på grund av brist på adekvat musiksal och instrument, obehöriga lärare eller konfliktfyllda barngrupper.

Almudena Arques tror att en ytterligare orsak till att många musiklärare känner sig otillräckliga är att många anser sig ha ett ansvar att skapa personliga relationer till eleverna.

– Det går inte. Det är ett hästjobb bara att lära sig namnen på 574 elever. Jag kan inte lära känna eleverna personligen, men jag kan ha en musikalisk relation till dem. Så småningom vet man vem som gillar att spela djembe, sjunga solo eller spela blockflöjt och då utnyttjar jag det, under lektionstid.

Almudenas 14 bästa tips

Almudena Arques tips för att kunna hantera undervisning i stor grupp:

  1. Våga vara generalen i klassrummet. Låt inte barnens spontana vilja och önskemål styra lektionens riktning. Musikundervisning är ett hantverk med monotona, repetitiva och kreativa inslag. Våga stå för vad dina val och konstnärliga resultat bidrar till.
       
  2. Fråga inte vad eleverna vill sjunga. Musiklärare och elever har ett centralt innehåll att förhålla sig till. Det är mer tidseffektivt att eleverna lämnar önskemål om repertoar i terminsutvärderingar. 

  3. Ta bort alla elektriska instrument i årskurs 1–6: Elbasar, trumset och elgitarrer. De låter för mycket och blir ofta en fråga om att ”höras mest” i stället för att ”spela bäst”. Samt en distraktion.

  4. Musicerande är en gruppaktivitet där kunskapandet sker i grupp. Stärk gruppen med gemensamma gruppaktiviteter, stegvis. Det är svårt för yngre barn att känna till och omsätta kursplanen och ännu svårare att överblicka konsekvenserna av de val som görs.

  5. Avgränsa aktiviteterna och låt alla göra samma sak samtidigt: Alla sjunger, alla spelar gitarr, alla dansar, alla skriver och så vidare. Då får man bättre överblick över vad som sker var, och med vilka. Kräv ett konkret resultat på aktiviteten, efter varje lektion. ”Redovisning” kan göras individuellt, i mindre grupp och skriftligt. Berätta eller skriv upp på tavlan vad som gäller under lektionen och markera att det inte är förhandlingsbart.

  6. Ge barnen en bestämd plats i ledet utanför musiksalen. Den platsen behålls i musiksalen. Sätt barnen så att deras konstruktiva förmågor stärker varandras, och placera dem så att klassen kan bilda fyra fungerande ensembler utan att byta plats. Numrera instrument, sångböcker och stolar för att undvika kaos när barnen ska gå och hämta instrumenten.

  7. Låt barnen ”spela” med händerna, kroppen eller rösten innan de börjar med instrument. Sedan kan de utveckla sin kreativitet med ett instrument.

  8. Låt halva klassen sjunga och halva spela instrument vid instrumentalundervisning som alstrar mycket ljud (trianglar, claves med mera). Musikundervisningen ska vara uthärdlig för allas hörsel, även för de ljudkänsligas öron.

  9. Vänta med gitarrundervisning till årskurs 4. Jag låter alla i klassen spela samma sak på gitarr samtidigt. Att låta eleverna spela enskilt är omöjligt. De första lektionerna spelar klassen över alla sex strängarna (Em7), utan att greppa med vänsterhanden på gitarrhalsen och banden. Klassen får följa ”helnotsvärden” både på gehör och via notbild. När alla kan ”hålla sig” utan att spela nästa helnot för tidigt lämnar jag min plats i ringen och ackompanjerar dem med olika ackord på pianot, eller någon basgång på kontrabas. När alla i klassen kan spela en serie olika notvärden – de får själva föreslå vilka notvärden vi ska spela – lär jag ut Dmaj7 - D6. Vi sjunger olika sånger till de ackorden, i olika taktart. Därefter D, Em och A7.

  10. Låt eleverna korrigera varandra, exempelvis under gitarrundervisning. Sätt vana instrumentalister mellan ovana. Man hinner inte lyssna och korrigera 25 enskilda elever under en lektion på 45 minuter en gång i veckan.

  11. Blockflöjten är ett suveränt instrument. Utnyttja det! Eleverna har den i munnen och kan inte prata när de spelar. De är inte så dyra, går att tvätta i diskmaskin efter varje klass, och är svåra att ta sönder. Börja med rytmiska improvisationer utan att greppa några exakta tonhöjder. Först måste alla i klassen kunna lyssna, härma och improvisera.

  12. Sänk kraven på din relation till eleverna. Det är omöjligt att ha en personlig relation till så många elever. Nöj dig med att ha en professionell relation. Försök att lära dig namnen så gott du kan om eleven musicerar utanför grundskolan. Samt deras intresse av att medverka musikaliskt på skolföreställningar.

  13. Nöj dig med att vara en kunnig och pålitlig musiklärare. Försök inte bli barnens favoritkompis eller en variant av fritidsledare. Elever som behöver mer än den tid som musikläraren har till sitt förfogande måste vända sig till dem som är avlönade för att vara det extra stödet: elevhälsan, exempelvis. Trots att musikämnet väcker känslor betyder det inte att musiklärare är bättre känslomässigt rustade eller förfogar över mer tid för elevernas problem.

  14. Ta inte din lagstadgade rast till att lösa konflikter och skapa relationer. Avgränsa din heltid till att omfatta heltid, inget mer. Ge inte extra undervisning till dem som missat ordinarie undervisning.

De här instrumenten finns i Almudena Arques musiksal

På låg- och mellanstadiet:

- Piano

- Flygel

- En klassuppsättning gitarrer, blockflöjter

- Halv klassuppsättning ukuleles och djembettrummor

- Halv klassuppsättning trianglar, maracas och claves

- Några kastanjetter, cabasa, vibraslap

- Två kontrabasar 1⁄2 och 3⁄4

På högstadiet (där två andra lärare undervisar)

- Tolv akustiska gitarrer

- Tre elgitarr och 3 elbas

- Tre trumset, 2 digitala ett akustiskt

- Tolv keyboards

LÄS ÄVEN

Musikläraren om samarbetet med sin stora idol

DiMaria: Susanne Nyström vet inte vad som krävs för att lära sig spela trumpet

Tusses sånglärare: Hela skolan vann!

Forskaren: Hatisk genre kan berika musikundervisningen