Så samarbetar musik- och engelskläraren

Att arbeta ämnesövergripande bidrar även till att man själv utvecklas, tycker musikläraren Carolina DiMaria och Maria Strömbeck på Gluntens Montessoriskola i Uppsala. Foto: Johan Strindberg.

Ämnesövergripande projekt bör begränsas och inte bli för stora. Annars finns det risk att man tappar kontrollen, enligt musikläraren Carolina DiMarias och engelskläraren Maria Strömbeck. De har låtit eleverna arbeta med olika musikgenrer. Ett väldigt uppskattat projekt.

Engelska på musiken. Och musik på engelskan. Musikläraren Carolina DiMaria och engelskläraren Maria Strömbeck har arbetat ämnesövergripande vid ett flertal tillfällen. Den här gången med avstamp i olika amerikanska musikgenrer, i årskurs sju. Alltifrån grunge, bluegrass, motown och gospel till blues, hiphop, country och punk. För deras del handlar den här typen av arbete mycket om att lyfta in den egna undervisningen i ett större sammanhang, berättar Carolina DiMaria.

– Givetvis måste eleverna även nöta, öva och spela musik, men ingenting är ju uppdelat ämnesmässigt annars i samhället. Så varför ska vi hela tiden envisas om att göra det i skolan.

Det var Carolina DiMaria som tog initiativet till projektet och inledde med att introducera olika musikgenrer. Sedan delades eleverna in i par och tilldelades varsin genre.

– På musiklektionerna arbetade vi med genrekunskap och populärmusikens historia. Men också med hur de olika genrerna har uppstått och varför de har uppkommit i just den staden eller området, säger hon.

Checklista som förtydligar

Projektet skulle resultera i en muntlig bild- och musikpresentation på engelska och innan gruppararbetet drog igång fick eleverna en checklista där det tydligt framgick vilken typ av information som de förväntades att berätta om under presentationen.

Engelskläraren Maria Strömbeck beskriver sin arbetsinsats som rätt lyxig. Den här gången var det Carolina som stod för en stor del av uppstartsarbetet.

– Jag var givetvis väldigt glad över att de pratade engelska på musiken. Hos mig var syftet att träna muntligt så vi ägnade oss mest åt att förbereda presentationerna, söka fakta, diskutera och att jobba med vokabulär. Eleverna var redan igång med arbetet så för min del blev det väldigt naturligt att fortsätta med det här projektet, i mitt ämne, säger Maria Strömbeck.

Under arbetets gång utarbetade eleverna även en ordlista tillsammans, och upptäckte ganska snabbt att det är många ord inom musiken som man aldrig har hört förut på engelska, exempelvis ord som bar, acoustic, amplifier, chorus, groove och mainstream. Själva bildurvalet till presentationerna gjordes på Carolina DiMarias lektioner.

– Ett av musikens kunskapskrav är att man ska kunna koppla ihop musik med andra estetiska uttryck, så det var därför vi valde att lyfta in bilder, ofta med genretypiska attribut. Exempelvis cowboyboots eller bilder på bilindustristaden Detroit – motownmusikens hemstad, säger Carolina DiMaria.

Viktigt att begränsa

Totalt sett tog arbetet tre musiklektioner och sex engelsklektioner. De båda lärarna tror att nyckeln till ett framgångsrikt ämnesövergripande projekt är att ha en bestämd tidsplan, noggrann förplanering, tydliga instruktioner och att inte satsa på för stora projekt.

– Risken är att det växer och att man svävar iväg och tappar de viktigaste momenten, säger Maria Strömbeck, och Carolina DiMaria fyller i:

– Jag har även märkt att eleverna upplever att de gör samma sak om och om igen när man involverar för många ämnen eller att projektet drar ut på tiden.

Att ämnesövergripande arbete är tidsbesparande, som många ofta framhåller, håller de inte med om.

– Givetvis tar det en hel del tid i anspråk. Man måste skapa ett nytt material, sätta sig in i ett nytt ämnesområde och i varandras ämnen, berättar Carolina DiMaria, som ändå tycker att det är värt det, helt klart. Eleverna blir engagerade och nyfikna på varandras arbeten.

– Det var också väldigt roligt att få se nya sidor hos eleverna – som dessutom blev peppade av två lärare, fast på olika sätt, säger Maria Strömbeck och Carolina DiMaria fortsätter:

– Jag läste någonstans att för att vara professionell behöver man samarbeta. Först satt vi och spånade och för min del väckte det en förståelse för hur Maria ser på sitt ämne. Att läsa varandras kursplan är väl en sak men de verkliga idéerna uppstår när man får höra en kollega berätta om sin undervisning.

Så här går det till

Carolina DiMarias del i projektet:
(Cirka tre lektioner)

  1. Introducera olika genrer och berätta om att olika typer av musik kan uppstå av olika orsaker.
  2. Dela in eleverna i par och låt dem välja en musikgenre och en sång att utgå ifrån.
  3. Eleverna får en checklista där det framgår vad de förväntas göra research om. Bland annat söka svar på frågor som:
    - Varför musikgenren i fråga uppstod i just den staden eller området.
    - När genren utvecklades.
    - Varför de valde just den låten.
  4. Elevparen väljer fyra bilder som representerar deras genre och motiverar sina val.
    Carolina DiMaria undervisar i musik.

Maria Strömbecks del i projektet:
(Cirka sex lektioner)

  1. Eleverna får öva på sina presentationer.
  2. Träna vokabulär. Bland annat genom att utarbeta en gemensam ordlista med olika musikbegrepp kopplade till olika genrer.
  3. Leta fakta och diskutera.
  4. Eleverna genomför sin presentation, bestående av musik, bilder och information om respektive genre.
    Maria Strömbeck undervisar i engelska, svenska och SO.

LÄS ÄVEN

Hjärnforskare: Därför är skapandet nödvändigt i skolan

De praktisk-estetiska ämnena svämmar över – av teori

Musikläraren: Så checkar jag av teorin i praktiken