Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Så anpassar hon rytmiken för nutidens unga

"Som rytmiklärare blir man en mästare på att göra lektionsplaneringar", säger musikläraren och kursplansnörden Alexandra Myllenberg. Foto: André de Loisted

I dag är rytmiken drygt 100 år gammal. Men det är ingen statisk och stagnerande pedagogik. Den är under ständig utveckling, berättar Alexandra Myllenberg som arbetar på S:t Jörgens skola i Helsingborg.

Inom rytmiken är rörelsen ett verktyg för att nå fram till musiken, där kroppen ses som ett instrument, förklarar musik- och rytmikläraren Alexandra Myllenberg, som undervisar på S:t Jörgens skola i Helsingborg, Musikhögskolan i Malmö och Malmö universitet.

– Rytmik är framför allt ett förhållningssätt till musik. Oftast börjar man i själva upplevelsen av musik, med hjälp av spontana rörelser, sång och klingande instrument. Sedan kopplar man ihop den erfarenheten med teorin. Man tar saker i små steg och börjar i det kända innan man går vidare, säger Alexandra Myllenberg och förklarar att rytmiklärare försöker angripa ett och samma stoff från olika håll. 

– Det centrala är också att jobba med delat ledarskap i grupp och att uppmuntra till improvisation och eget skapande. 

Alexandras tre tips

  1. Använd gärna Boomwhackers. De är enkla att spela med och varje ton har en egen längd och färg, vilket är bra när man introducerar tonhöjd för eleverna. Låt eleverna sortera rören på ett valfritt sätt i grupp: i färg, längd eller genom att följa bokstäverna. 
  2. Prata om varför det finns ett långt och ett kort C. Låt eleverna komma med hypoteser om hur de två C:na kommer att låta: lika eller olika? Lyssna och slå fast vad det beror på. Då lär sig eleverna att känna till hur tonhöjd och storlek korrelerar. 
  3. Den som vill jobba med att skapa melodier med hjälp av grafisk notation kan använda kartongkort i samma färg som tonrören. Med hjälp av korten kan eleverna spela, skapa och skriva ned melodier. Eller: låt eleverna jobba med Chromebook Music Lab som har färgkodad notskrift i Boomwhackers färger. 

Rytmiken grundades för drygt 100 år sedan. I Malmö startade rytmikutbildningen 1961.

Har inte rytmikpedagogiken fått en stämpel att vara lite förlegad?

– Jag känner inte igen mig i det, men tror att det i så fall skulle kunna bero på att många inte vet hur genomtänkt rytmikpedagogiken är. Men också på vilken lärare man har stött på, säger Alexandra Myllenberg.

Metod med barn i fokus

Hon berättar om hur rytmiken uppstod i början av förra sekelskiftet, parallellt med den barnsyn som Ellen Key stod för, med barnet i fokus. 

– Då fanns det en övertro på att hitta metoder som passar alla barn, vilket krockar med dagens individualisering. Men det finns ingen motsättning här och rytmiken har alltid varit under utveckling, säger hon och fortsätter:

– Att arbeta i olika gruppkonstellationer bjuder in eleverna till att improvisera, ta del av varandras idéer och omvandla dem till sina egna. Det är där det individuella uppstår. 

Kursplansnörd handplockad av Skolverket

Alexandra Myllenberg brukar skämtsamt beskriva sig själv som kursplansnörd. Hon var också en av tre lärare som handplockades av Skolverket för att medverka i revideringen av kursplanen i musik. 

– Som rytmiklärare blir man en mästare på att göra lektionsplaneringar eftersom man måste ha en tydlig lektionsstruktur anpassad till rytmikens grundprinciper, med koppling till läroplanen. I dag är jag väldigt glad över att ha fått vara med och skapa goda förutsättningar för musikämnet.

Alexandra Myllenberg

Ålder: 42 år. 

Bor: Helsingborg.

Skola: S:t Jörgens skola i Helstingborg, Musikhögskolan i Malmö och Malmö universitet.

Arbete: Rytmiklärare i årskurs 1–6 och undervisar blivande musiklärare. Leder gospelkör. Delar med sig av lektionsidéer och tips på Instagram-kontot @musikenikroppen. 

På fritiden: Försöker färdigställa sin master i pedagogik. 

Övrigt: Har skrivit ”Magic! Moves”, ett engelskläromedel för de yngsta eleverna som bygger på sång och rörelse. 

Därför älskar jag att vara lärare: Känslan av att befinna sig i ständig rörelse. Utveckling, fördjupning och upptäckter med eleverna. 

LÄS ÄVEN

DiMaria: Det finns faktiskt fördelar med musik i helklass

Här är musiklärarnas tio vanligaste sånger

Jazzmusikern blev lurad att spela trumpet

Tipsen som får musikundervisning i helklass att funka