Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Slopat ombyte gav högre närvaro och minskat stök

Omklädningsrummet är skolans otryggaste plats, enligt Alexander Skytte, lärare i idrott och hälsa. Foto: Privat/Getty Images.

Att klä om och duscha efter idrotten kan vara jobbigt för många elever. Forskning visar att en stor del av all skolfrånvaro börjar på idrotten. Därför ska dusch och ombyte vara frivilligt, anser idrottsläraren Alexander Skytte, som arbetar på en skola som nu har valt den linjen.

Omklädningsrum upplevs ofta som en otrygg plats bland elever, vilket leder till att många uteblir från idrotten. På läraren Alexander Skyttes skola har det blivit ännu mer påtagligt under pandemin, då omklädningsrummen slopades helt och hållet. Konflikterna minskade och frånvaron sjönk markant.

– Det kan hända väldigt mycket i ett omklädningsrum. Många känner sig blottade och vill inte visa sig nakna av olika anledningar, säger Alexander Skytte som är lärare i idrott och hälsa på Skälbyskolan norr om Stockholm.

Ett vanligt argument mot det, konstaterar han, är att ”elever måste lära sig att visa sig nakna för andra människor”.

– Det är inte ett hållbart argument. Det är en helt annan sak att visa sin kropp när man håller på att utvecklas än när man är vuxen. Att få en kommentar om sin kropp kan kännas oerhört mycket värre än andra taskiga kommentarer.

LÄS ÄVEN: Mothugget: Att slopa ombytet löser inga problem

När pandemin är över ska duschning och ombyte blir frivilligt på hans skola. Lärare och ledning ansåg att det var en onödig källa till otrygghet. Då kommer inte heller argumentet att man har glömt ombyte att vara ett legitimt skäl till att inte delta på idrotten.

– En av de stora fördelarna är att det blir lättare att hitta orsaken till att elever inte deltar, alltså det egentliga problemet, och då kan vi hjälpa den eleven och förebygga sådana problem, säger Alexander Skytte.

Bidrar till ökad skolfrånvaro

Forskning visar att frånvaro från idrotten kan vara starten till mer omfattande skolk i skolan. Håkan Larsson, professor med inriktning på utbildningsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, har skrivit boken ”I går, i dag, i morgon”, där han bland annat tar upp en äldre studie av skolöverläkaren Görel Bråkenhielm: ”Ingen gympa för mig”.

– Hon kom fram till att symptomen för de som inte ville gå till skolan överhuvudtaget ganska ofta initialt syns just i delaktigheten i idrott och hälsa, vilket i förlängningen kan leda till utanförskap. Här spelade omklädningssituationer en viss roll, säger Håkan Larsson och tillägger att det kan pågå hemska saker i ett omklädningsrum.

Alexander Skytte tror att en anledning till att frånvaron ofta inleds på idrotten är att det kan kännas extra känsligt att inte kunna prestera i fysiska aktiviteter.

– Dessutom är det enklare att sjukanmäla sig från idrotten, på grund av sjukdom eller glömt ombyte. Och om elever märker att det är acceptabla anledningar så är det inte så konstigt om man fortsätter att använda de argumenten om man tycker att skolan i stort är jobbig.

Negativa konsekvenser

När duschning och ombyte är valfritt kan givetvis andra problem uppstå. Exempelvis att elever anklagas för att vara ohygieniska eller att de luktar svett.

– Då kommer man in på personlig hygien och där har jag som idrottslärare ett stort ansvar att lära eleverna att tvätta sig.

Alexander brukar tala om ”trepunktstvätt”.

– Det som riskerar att börja lukta är blöta och svettiga kläder. Då kan det räcka med att tvätta sig under armhålorna, i skrevet och byta till nya strumpor, eller att ta med sig torra kläder och byta om på en toalett.

Att duscha i skolan är en kvarleva från tiden då det inte alltid fanns möjlighet att rengöra sig i hemmet, konstaterar han.

– Här ligger Sverige efter. I England och Kanada duschar man inte efter idrotten. Egentligen behöver man inte duscha så ofta.

En ytterligare nackdel som kan uppstå är att rörelseförmågan blir sämre om eleverna har kläder som begränsar rörelse. Jeans, exempelvis. Men det är ett litet problem, anser Alexander Skytte. Det kan lätt undvikas med hjälp av information om vilka aktiviteter som väntar på kommande lektioner, anser han.

Under pandemin, då omklädningsrummen stängts, har Alexander Skytte och hans kollegor också insett att det finns fördelar med att de 30 minuterna i omklädningsrummet kan strykas från schemat.

– Tiden i omklädningsrummet, då ofta fritidspersonal närvarar, är väldigt resurskrävande. Plötsligt hinner de ta ut rast. Det skulle till och med kunna innebära att skoldagen kortades ner med en halvtimme.

Alexander Skyttes tips när omklädning och duschning är frivillig:

  • Våga prata mer om personlig hygien och vad som krävs för att hålla sig ren. Den som känner behov av att rengöra sig kan ta med torra kläder och byta om på toaletten exempelvis.
  • Vi duschar för mycket i Sverige. Informera eleverna om att det kan räcka med att tvätta de områden på kroppen där man svettas som mest.
  • Prata med kollegor och elevhälsan om en elev har stor frånvaro på idrotten, eller överlag, och försök att hitta orsaken till problemet.
  • Vid lektioner med rörelsemoment som kräver mjuka kläder – informera eleverna i god tid. 

Alexander Skytte bloggar i tidningen Skolvärlden.

LÄS ÄVEN

Mothugget: Att slopa ombytet löser inga problem

Så skapar du ett tillitsfullt klimat på idrotten

Han tar tag i elevernas allt sämre livsstil

Idrottslärarens galna schema – 30 lektioner i veckan

Morgan, 80, vägrar sluta arbeta som idrottslärare