Allt fokus på teori slår ut elever

De praktisk-estetiska ämnena fylls på med allt mer teori. Det ställer höga krav på både lärare och elever, menar bildlärarna Terje Adkins och Janet Ericsson. Foto: Privat, illustration: Caroline Sellstone

De teoretiska ämnena äter upp en allt större del av den totala undervisningstiden i grund­skolan – samtidigt som de teoretiska momenten dessutom växer i de praktisk-estetiska ämnena. Nu varnar bildlärare för att utvecklingen riskerar att slå ut elever.

Terje Adkins, bildlärare och ledamot i Lärarförbundets styrelse.

När dåvarande skol­ministern Beatrice Ask (M) antog läroplanen, Lpo 94, med ledorden att skapa ”Europas bästa skola” sjönk den totala undervisningstiden för det praktisk-estetiska blocket med mer än 30 procent – närmare 600 timmar gick förlorade. Samma år gick den blivande bildläraren Terje Adkins i ett demonstrationståg genom Stockholm. Han beskriver det som en begravnings­ceremoni. 

Och när Skolverket nu, snart 30 år senare, meddelat att elevens val ska slopas innebär det att de elever som i framtiden vill utöka sin utbildning med praktisk-estetiska kurser inte kommer att kunna göra det.

Det är en sorg att dagens skola inte kan leva upp till en allsidig undervisning.

Terje Adkins

– Den här utvecklingen tycks aldrig ta slut och det är en sorg att dagens skola inte kan leva upp till en allsidig undervisning, eftersom elever lär på olika sätt. I dag styrs politiker av en tro på att rabblande av fakta är det enda som gynnar barnens lärande och det oroar mig, säger Terje Adkins, som numera är ledamot i Lärarförbundets förbundsstyrelse.

Teoretiska innehållet ökar i bildämnet

Vår granskning visar att de teoretiska ämnena äter upp en allt större del av den totala undervisningstiden i grundskolan – och snart är nästan åtta av tio lektioner teoretiska. Under Terje Adkins 27 år som bildlärare har kursplanerna i de praktisk-estetiska ämnena dessutom fyllts på alltmer – med teoretiskt innehåll. Han är inte kritisk till förändringen i sig utan understryker exempelvis att bild­analys blir allt viktigare i dagens samhälle, där unga översköljs av bilder som kräver ett kritiskt för­hållningssätt. 

– Men vi saknar de förutsättningar som krävs för att kunna leva upp till allt som ska hinnas med i kursplanen. Särskilt med tanke på tidsbegränsningen och att undervisningen ofta sker i helklass, vilket är helt orimligt. Många moment går inte ens att genomföra med så många elever.

Risk att teoretiska prov får styra

Han betonar att de flesta lärare i praktisk-estetiska ämnen är skickliga på att förena teori och praktik.

Janet Ericsson, ordförande i Bildlärarnas riksförening.

– Men om en lärare känner sig pressad från elever eller vårdnads­havare och upplever att man behöver evidens för att motivera ett visst betyg finns det en risk att man låter prov och tester styra. Det ser jag som en extremt stor fara. 

Även Janet Ericsson, lärare i engelska och bild på Tunaskolan i Lund och ord­förande för Bildlärarnas riksförening, lyfter vikten av bildämnets teoretiska delar. 

– Däremot tycker jag att den teoretiska delen är för omfattande i förhållande till den skapande delen. Det riskerar att leda till att teorin får väga tyngre än skapandet eftersom den typen av kunskaper är lättare att bedöma, exempelvis med hjälp av ett prov, vilket framför allt gynnar dem som har knäckt läs- och skrivkoden. 

De här ämnena var min räddning.

Terje Adkins

Terje Adkins menar att det finns en risk att vissa elever inte får utlopp för den praktisk-estetiska kompetens de känner sig starka i om teorin tar allt för stor plats. 

– Risken är att man tappar de eleverna. Jag har jobbat i förorten i många år och där blev det tydligt att det här är ämnen där eleverna kan konkurrera på samma villkor. Här behöver inte språket vara ett hinder. Hade skolan varit lika teoretisk när jag växte upp som den är i dag så hade jag knappast suttit där jag är nu. De här ämnena var min räddning.

Så trycker teorin bort praktiken

Teorin tar allt större plats i skolan. Vår granskning visar att undervisningstiden i de teoretiska ämnena har ökat med närmare 14 procent sedan 1994. Detta på bekostnad av det praktisk-estetiska blocket vars tid har minskat med drygt 19 procent. Så här har den totala undervisningstiden i grundskolan fördelats från 1994 fram till idag.

1994

69,9 % teori
28,4 % praktiskt-estetiskt
1,7 % elevens val
Totalt: 6 717 timmar 

Kommentar: En stor del av det praktisk-estetiska blocket, 387 timmar, består av öronmärkt tid för skolavslutningar, friluftsdagar och prao. Dessutom är barnkunskap, med 22 timmar i timplanen, fortfarande ett ämne.

1995

73,1 % teori
19,8 % praktiskt-estetiskt
7,1 % elevens val
Totalt: 6 665 timmar

Kommentar: Läroplanen Lpo94 införs och idrott förlorar 77 timmar, slöjd 76 timmar, bild 16 timmar och musik 16 timmar. Barnkunskap slopas och hemkunskap får sex av de tolv timmar som frigörs. Elevens val växer kraftigt när de 387 öronmärkta timmarna för skolavslutningar, friluftsdagar och prao tas bort. SO- och NO-ämnena växer med totalt 97 timmar och moderna språk förstärks med 74 timmar.

2012

73,1 % teori
21,1 % praktiskt-estetiskt
5,7 % elevens val
Totalt: 6 665 timmar

Kommentar: Läroplanen Lgr11 införs, slöjd får tillbaka 48 timmar och idrott får tillbaka 40 timmar av den tid ämnena förlorade vid införandet av Lpo 94. Timmarna tas från elevens val.

2022

75,5 % teori
21,9 % praktiskt-estetiskt
2,6 % elevens val
Totalt: 6 890 timmar

Kommentar: Den totala undervisningstiden ökar när matematik växer med totalt 330 timmar och idrott och hälsa med 100 timmar under 2010-talet. En del av timmarna tas även från elevens val, som minskar med 205 timmar.

2023?

77,6 % teori
22,4 % praktiskt-estetiskt
0 % elevens val
Totalt: 6 890 timmar

Kommentar: Skolverket föreslår att elevens val tas bort helt när nya läroplanen, Lgr22, införs. Av de 177 timmar som frigörs läggs 145 på NO- och SO-ämnena. De 32 timmar som blir över fördelas mellan hem- och konsumentkunskap (+ 12 timmar), musik (+ 10 timmar på lågstadiet) och bild (+ 10 timmar på lågstadiet). Det är fortfarande oklart när den nya timplanen införs, då politikerna ännu inte har klubbat förslaget.