Replik: Vi måste ta kulturskolans oroande siffror på allvar

Jalle Lorensson, Kulturskolerådets ordförande, svarar på Lärarförbundet Göteborgs debattartikel.

Den som slutar vilja bli bättre slutar också med att vara bra. Vi måste ta de oroande siffrorna på allvar och ta krafttag för ett rejält utvecklingsarbete, skriver Jalle Lorensson, Kulturskolerådets ordförande.

DETTA ÄR EN REPLIK PÅ DEBATTARTIKELN:

Debatt: Sluta bedöma oss kulturskollärare för vad vi INTE gör

Självfallet ligger inte ansvaret för utvecklingen av landets musik- och kulturskolor och måluppfyllelse enbart på lärarna. Kulturskolerådet vill att politik och ledning tar ett ökat ansvar så att vi bättre kan ge alla barn möjlighet att delta i verksamhet av hög kvalitet.

Kulturskolerådet arbetar för en bättre infrastruktur för kulturskolorna där politik och ledning bär det största ansvaret. Vi har därför startat en rektorsutbildning på Karlstads universitet och vi ordnar bland annat kurser för nya chefer. Vi opinionsbildar mot politik och berörda myndigheter om mer resurser och starkare politiskt stöd.

Bättre statistik än många andra har

Daniel Skoglund och Annette Johnsson (Lärarförbundet Göteborg) menar att statistiken för kulturskolan är missvisande. Kulturskolerådet ser väldigt positivt på att vi nu har en myndighet (Statens Kulturråd) med ansvar för att följa utvecklingen och presentera statistik. Jämfört med andra områden inom kultursektorn så är just kulturskolestatistiken väldigt bra. Med hjälp av SCB kan Kulturrådet analysera exakt vilka som deltar och deras socioekonomiska bakgrund. Men det finns behov av att samla in bättre underlag till statistiken. Vi behöver få in namn och personuppgifter på hela verksamheten, så att det vi gör i exempelvis samverkan med fritidsgårdar, bibliotek och skolor kommer med i statistiken. Statistiken ska spegla verkligheten och är ett viktigt verktyg för att se om vi uppnår de mål vi satt upp.

Trots många år av ansträngningar har vi inte lyckats bredda verksamheten tillräckligt så att vi till exempel når barn till föräldrar utan högskoleutbildning.

Det är alvarligt; fortsätter vi att misslyckas med detta så tappar vi legitimitet och relevans. Utvecklingsarbetet ska ha samma goda kvalitet som övrig verksamhet, bli en självklar del av kärnverksamheten, med hög kvalitet och inte enbart i projektform!

Måste se över hur vi jobbar

I debattartikeln menar Lärarförbundet Göteborg att vi inte enbart ska rikta fokus på våra uppenbara utmaningar då det skymmer det stora och fantastiskt bra som sker. Kulturskolerådet är helt enig i detta. Vi kan inte fastna i problematiseringar. Kulturskolorna når idag över 200 000 unga som får ta del av ytters kompetenta pedagoger och verksamhet som håller hög kvalitet! Det budskapet bär vi alla ett ansvar att sprida!

Men den som slutar vilja bli bättre slutar också med att vara bra. Vi måste ta de oroande siffrorna på allvar och ta krafttag för ett rejält utvecklingsarbete! Här behövs såväl stödjande politik på nationell, regional och lokal nivå. Fler lärare behöver utbildas. Det behövs bättre system för fortbildning. Vi behöver se över hur vi jobbar, hur vi når ut och hitta bra samarbeten med skolan och andra aktörer. Vi måste kunna erbjuda verksamhet när barn har möjlighet att delta. Mer resurser behövs – barnkultur måste prioriteras högre!

Jalle Lorensson, Kulturskolerådets ordförande

OM LÄRAREN DEBATT

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vill DU debattera hos oss? Gör så här!

Välkommen att göra din röst hörd i Läraren. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv cirka 2-3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararen.se

LÄS ÄVEN

Debatt: Sluta bedöma oss kulturskollärare för vad vi INTE gör

Kulturskolan har svårt att nå nya elevgrupper

Lärarförbundet larmar – bristen på blåsare oroar

Fyra tunga profiler: Så kan kulturskolan nå fler barn

Dramaläraren som vägrar att hålla käften