Sök
Publishing-priset logga

Fyra tunga profiler: Så kan kulturskolan nå fler barn

Adam Taal Tensta, Afra Hosseini, Malin Aghed och Duncan Kemp kämpar för att bredda kulturskolans verksamhet.

Kulturskolans utmaningar växer. Här delar fyra av talarna under Kulturskoledagarna med sig av sina åsikter om hur man bör arbeta för att utvidga deltagandet, både ur ett socioekonomiskt och geografiskt perspektiv.

Adam Taal Tensta: Satsa på det ungdomar tycker är roligt

Hiphopartist som startat musikentreprenörsutbildningen ”Framåt” där ungdomar får lära sig olika delar av branschen.

Adam Taal Tensta. Foto: Daniel Stigfelt.

”Jag tror att nyckeln till ett större intresse för kulturskolan är att man hela tiden tar tempen på vad folk tycker är roligt. Kulturskolan skulle vinna mycket på att ha ett mer flytande utbud, men för att nå dit krävs en fingertoppskänsla. Utbudet måste kännas relevant för deltagarna.

Jag började med breakdance men jag tror egentligen inte att det spelar någon roll var man börjar. För min del innebar breakdance även att man hade ett ställe att hänga på, där vi fick uppleva mycket annat. Vi var som en del av inredningen.

Men man får inte stanna där. Man måste hitta en balans mellan att ’bli en del av inredningen’ och få möjligheten att ta del av nya saker. Det vill säga att komma i kontakt med människor som startar nya projekt, nya satsningar. Då krävs det hela tiden nya personer, och nytt blod. Dessutom tror jag på en tydligare koppling mellan kulturskolan och den professionella världen – där man är verksam på riktigt. Alltså att man bör arbeta mer medvetet med utslussning. För vad händer för de unga som når taket på kulturskolan? Vad är nästa steg?”

Adam Tenstas projekt FRAMÅT

En utbildning som samarbetar med Studiefrämjandet och Stockholms län. Kurserna handlar om hur en långsiktig karriär skulle kunna se ut, oavsett om man vill bli artist, producent, dj eller låtskrivare.

Afra Hosseini: Bli bättre på att ta in rätt kompetens

Danslärare på Kulturskolan i Botkyrka, projektledare för ”Battle of Botkyrka”, ett samarbete mellan kulturskolan och Riksteatern.

Afra Hosseini. Foto: Privat.

”Vi är en kommun som är stolt över mångfalden i kommunen, som satsar på kultur och på att finnas med i det offentliga rummet. Jag är danslärare i kulturskolan och initiativtagare till ’Battle of Botkyrka’, som arrangerar workshops och återkommande föreställningar och dansevent i streetdance (sammansmältning av många hiphoprelaterade dansstilar) där det även finns möjligheter för ungdomar utanför kulturskolan att delta. Idén är att skapa större tillgänglighet och mitt mål är att arbeta med streetkulturen som en helhet. Jag vill ge alla en möjlighet att komma in i ett sammanhang och då måste man skapa olika events för att få människor att förstå vad vi gör.

Våra events och battletävlingar äger rum i det offentliga rummet. Vi är en del av inredningen i Botkyrka och det är som en fest varje gång. Dessutom har vi en referensgrupp där ungdomar själva deltar i planeringen, vilket jag tror är superviktigt. En annan del som jag tycker att kulturskolan borde jobba mer med är att satsa på att ta in rätt lärare och kompetens. Det finns folk som har ett papper på en utbildning som väger tyngre än den levda erfarenheten. Det måste man se över. Allt för att verksamheten ska kopplas till den kultur som ungdomarna vill ta del av.”

Street battles

Tävling för dansintresserade inom olika dansstilar. Man tävlar en mot en och alla kan välja den musik och dansstil som passar en själv inom den musik som kännetecknar street dance: en sammansmältning av många hiphoprelaterade dansstilar. Mellan de olika tävlingsmomenteten brukar dansgolvet vara tillgängligt för alla att dansa på.

Källa: Regionteater väst.

Malin Aghed: Sluta vara underdogs

Chef för ”Skapa”, Göteborgsoperans kreativa verksamhet med inriktning på deltagande och gemensamt skapande.

Malin Aghed. Foto: Tilo Stengel.

”Många kulturskolor delar upplevelsen av att det är lätt att tappa ungdomar när de börjar närmar sig 14 år. Jag tror att det som gör att man stannar kvar är gemenskapen med andra och att det finns förväntningar på att man ska vara på plats. Men också att deltagarna själva har förväntningar på vad de ska lära sig. Enligt min personliga uppfattning är samarbete svaret på väldigt mycket. Alltså samarbete mellan kulturskolan och olika institutioner.

Vi har exempelvis samarbetat med Kulturskolan i Angered som hörde av sig till oss med ett skönt och kaxigt brev där de skrev att deras ungdomar är värda att stå på scen och uppmärksammas. Det hela resulterade i ’Ungdomsbiennalen’ där eleverna fick komma hit och uppträda på vår scen. Men det får inte bara handla om att stå på en scen. Vi bedriver också ’Skapadagar’ då unga får komma hit på studiebesök, träffa yrkesverksamma och se färdiga föreställningar eller repetitioner.

En annan faktor som är viktig för kulturutövande är själva överraskningsmomentet. Då tänker jag exempelvis på professor Gunnar Bjursells forskning om den kreativa hjärnan, som säger att vi behöver hjälpa hjärnan att utvecklas. Hjärnan är i grunden lat och då behöver man överraskas och möta något nytt för att komma igång med något. Och där har vi vuxna ett ansvar. Vi måste ge barn och ungdomar möjlighet att möta något nytt och oväntat som de inte känner till. Man kan inte brinna för allt, men då ökar chansen att man kanske fastnar för något som man inte visste fanns. Vi måste alltid fortsätta att vara vuxna som säger att det här är viktigt och spelar roll. Den rösten får aldrig tystna. Dessutom tror jag att kulturskolan behöver komma ifrån sitt underdogperspektiv. Kulturskolan är fantastisk och sysslar med det viktigaste vi har i samhället. Res på er och tyck att ni är underbara. Slutligen tror jag även att helgverksamhet är en jätteviktig fråga för kulturskolan.”

"Skapa"

Göteborgsoperans kreativa verksamhet som rör barn och unga, familj och skola. Koncept: ”Scenkonsten ska vara tillgänglig för alla”.

Duncan Kemp: Geografi är inget problem                                    

Pedagog och verksamhetsledare på ”KulturAkademin” i Storuman.

Duncan Kemp. Foto: Privat.

”Jag tycker inte att geografi är något hinder. Vår kommun är 24 mil lång och pedagogerna far ut till olika byar och bedriver undervisning. För vår del är det tillgången på personal som är avgörande, men vi har byggt upp en modell för att lösa det. Vi lär upp våra ungdomar att själva bli ledare. Det måste vara de som tar verksamheten vidare, inte de gamla, som jag. Men misslyckas vi med det, har vi ingen långsiktig plan. För att få med så många som möjligt försöker vi kombinera många olika inriktningar.

Ett exempel är vår cirkusskola som består av allt ifrån musikintresserade till sportintresserade. Musik är alltid viktigast men vi vet att vi måste bredda verksamheten och ha många projekt som pågår samtidigt. Även i mindre grupper och gärna på lov och helger. Vi måste vara på plats och göra saker som är populära ’just nu’. Nyligen hade vi en filmdag, exempelvis, där tjugo elever åkte skidor och filmande varandra. Den typen av verksamhet har blivit väldigt populär. Just nu har vi kö till våra kurser, vilket är väldigt ovanligt i glesbygden.”

KulturAkademin i Västerbotten

En ideell och allmännyttig förening med samarbetspartner som ABF Mitt i Lappland, Storumans kommun. Sponsras av lokala aktörer, exempelvis Ica, Centerpartiet och Storumans energi.

LÄS ÄVEN

Ämneslärare – har du rätt lön?

”Kulturskolan behövs!”

Debatt: Därför måste Kulturskolan lagstadgas

Tips: Så får du distansundervisning att funka i de praktisk-estetiska ämnena