Sök

Debatt: Därför måste Kulturskolan lagstadgas

"När kommunernas ekonomi nu stramas åt behöver Kulturskolans uppdrag skyddas", skriver debattören Mario Rojas, bildpedagog och konstnär. Foto: Colourbox/Privat

"Det är för mig en självklarhet att värna Kulturskolans tillgänglighet och uppdrag. Vi kan inte utgå från att dessa insikter finns i alla kommuner i alla ekonomiska lägen", skriver debattören Mario Rojas, bildpedagog och konstnär.

En naturlig del av barns utveckling och lärande

Konst kan förstås som en aktivitet eller händelse med estetiskt och kommunikativt syfte. Konst är idéer, känslor och erfarenheter som uttrycks genom till exempel text, dans, musik, teater och bild. Konst är en naturlig del av människans utveckling. Redan under de första levnadsåren utvecklas barn genom lek, sång, dans, rörelser och andra uttryck. Aktiviteterna är nödvändiga för hjärnans sensoriska funktioner och bidrar till barnens motoriska, emotionella och kognitiva utveckling. Lek och konstnärliga uttryck är en viktig del i lärandet och utforskandet av livets möjligheter.

DEBATTÖREN. Mario Rojas, bildpedagog och konstnär. Foto: Privat

Konstnärliga uttryck och utbildning i estetiska ämnen bidrar till barns och ungdomars mångsidiga utveckling. Barns kognitiva förmågor och kompetens stärks, såsom initiativförmåga, kulturell förståelse, uppfinningsrikedom, kreativitet och nyfikenhet. Konstnärligt utövande väcker fantasi och föreställningsförmåga. När fantasin utforskas aktiveras många delar i hjärnan. Toleransen och empatin utvecklas och säkerheten i det sociala samspelet samtidigt som barnens självkännedom och autonomi stärks.

Bild, skulptur, film, dans, teater och musik förenar oss genom tolkning och justering av egna erfarenheter. Konstnärlig undervisning hjälper barn att bättre förstå sig själva och uttrycka sin inre värld genom fantasi och kreativitet. Genom dessa uttryck kan vi se och förstå barnets tankar och känslor. Bild, drama, dans, sång och musik är aktiviteter som interagerar med hela skalan i känsloregistret.

Kunskap om jaget och omvärlden

Konstnärligt utövande intensifierar inte bara den personliga och sociala utvecklingen utan även kunskapsutvecklingen. Med ökad entusiasm och intresse för våra livsvillkor ökar kunskapsinhämtningen. En prioritering av estetiska ämnen bidrar därför till lärandet även i övriga ämnen.

Barnen tillbringar många timmar i skolan, detta är numera en självklarhet i vår del av världen. Den konstnärliga undervisningen är central för att skapa vanor hos barnen i harmoni och kontakt med omvärlden och sig själva, färdigheter som är nödvändiga för allt lärande.

Skyddat uppdrag

Det finns många institutioner och sammanhang som bidrar till barns konstnärliga utveckling. Grundskolor, fritidshem och fritidsgårdar, studieförbund, museer och konsthallar med verksamhet för barn är viktiga aktörer. Helt central är Kulturskolans verksamhet med brett utbud och hög pedagogisk kompetens inom bland annat musik, dans, film, drama, bild och sång. Kulturskolan möter barns och ungdomars behov av sammanhang för konstnärligt utövande. Kulturskolan är en samlingspunkt men når också många barn genom sin uppsökande verksamhet.

Kulturskolan saknar skydd genom lagreglering och det är upp till varje kommun att bestämma ambitionsnivå och uppdrag. Det borde vara en självklarhet för Kulturskolan att oavsett kommun värna alla barns tillgänglighet till kultur och konstnärliga sammanhang, även barn i ekonomiskt utsatta områden.

Kulturskolan har i decennier varit en plats för barns glädje, utveckling och skapande. När kommunernas ekonomi nu stramas åt behöver Kulturskolans uppdrag skyddas. Vi har inte råd att gå miste om de positiva värden och effekter som konstnärligt utövande har redan från låg ålder. Det är för mig en självklarhet att värna Kulturskolans tillgänglighet och uppdrag. Vi kan inte utgå från att dessa insikter finns i alla kommuner i alla ekonomiska lägen. En tydligare statlig garanti och lagreglering behövs. Det är vi skyldiga våra barn och kommande generationer.

OM LÄRAREN DEBATT

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vill DU debattera hos oss? Gör så här!

Välkommen att göra din röst hörd i Läraren. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv cirka 2-3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararen.se