Sök
Publishing-priset logga

Hasselskog: Ge lärarna tid att förbereda införandet av nya kursplanerna

Peter Hasselskog är universitetslektor vid slöjdlärarutbildningen på HDK, Göteborgs universitet.

Tyvärr tror jag inte att skolhuvudmän eller rektorer kommer att utnyttja tiden före införandet till att organisera och bjuda in till välplanerat ämnesspecifikt implementeringsarbete och kompetens­utveckling, skriver vår krönikör Peter Hasselskog.

Skolverket lämnade sitt förslag till reviderade kursplaner för grundskolans ämnen till Utbildningsdepartementet i november 2019. Revideringen motiverades av att ett antal faktorer behövde ”rättas till”, bland annat att betona faktakunskaper mer, samt att göra kunskapskraven mindre omfattande och detaljerade. Men så kom pandemin och försenade beslutsprocessen. Riksdagen fastställde de nya kursplanerna i augusti 2020, då med beslut om att de skulle börja gälla från höstterminen 2021. Nyligen kom dock nya besked: Utbildningsminister Anna Ekström meddelade att införandet skjuts fram till höstterminen 2022. Av pressmeddelandet framgick bland annat följande:

”Eftersom skolan befinner sig i ett ansträngt läge med anledning av pandemin bör huvudmän, rektorer och lärare inte belastas med det omfattande och tidskrävande implementeringsarbete under våren som skulle krävas”.

Vilket stöd får lärarna?

Spontant låter det klokt och välmotiverat. Men vid eftertanke frågar jag mig vilket det ”omfattande och tidskrävande implementeringsarbetet” som skjuts upp är? Vilket stöd är det lärarna skulle få ta del av? Vilket omfattande arbete på varje lokal skola är det som skjuts upp ett år? En tillbakablick på när Lgr11 infördes inger inga större förhoppningar. Inte heller revideringen av kursplanerna 2017 då ”det digitala” infördes i flera ämnen inkluderade väl något omfattande implementeringsarbete? Vad tyder på att lärarna i varje ämnesgrupp kommer att ges tid och stöd för att ta del av, tolka och diskutera de reviderade kursplanerna? Eller att ges möjlighet till kompetensutveckling med fokus på delvis nytt ämnesinnehåll?

Jag tänker att vi nu står vi inför en nästan unik situation och möjlighet! Reviderade kursplaner som ska träda i kraft om ett drygt år finns redan beslutade och tillgängliga. För slöjdämnets del innebär revideringen ett stort och tydligt fokus på miljö, hållbarhet och resurshushållning. En stor del av slöjdlärarkåren är i behov av att öka sin kompetens på delar av detta nya område. Alla lärare, i alla ämnen, behöver diskutera och sätta sig in i de reviderade kursplanerna.

Kräv att få tid!

Men tyvärr tror jag inta att skolhuvudmän eller rektorer kommer att utnyttja tiden före införandet till att organisera och bjuda in till välplanerat ämnesspecifikt implementeringsarbete och kompetens­utveckling. Det krävs nog initiativ från enskilda, grupper av lärare eller ämneslärarnätverk för att den tidsmässiga möjlighet som nu öppnas ska utnyttjas. Kräv att få en heldag varje termin fram tills de nya kursplanerna börjar gälla! Läs, tolka och diskutera de nya kursplanerna tillsammans. Identifiera eventuella behov av kompetensutveckling, bjud in ämneskunniga personer eller forskare.

Coronasituationen har inte fört mycket positivt med sig, speciellt inte på skolans område. Men nu ges faktiskt en möjlighet till gediget, strategiskt och väl genomtänkt implementeringsarbete så att grundskolans alla ämneslärare står väl förberedda och peppade när de nya kursplanerna börjar gälla höstterminen 2022!

LÄS ÄVEN

Slöjdläraren: Svårt att arbeta med olika tekniker på distans

Ämneslärare – har du rätt lön?

Tips: Så får du distansundervisning att funka i de praktisk-estetiska ämnena

Dubbel glädje när slöjden är på riktigt