Så vill professorn att idrottsämnet förändras

Suzanne Lundvall är professor i idrottsvetenskap vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap på Göteborgs universitet. Foto: Getty Images och Johan Wingborg/Göteborgs universitet

Förmodligen heter ämnet inte ens idrott och hälsa i framtiden. Suzanne Lundvall, professor i idrottsvetenskap, tror att det går mot ett bredare begrepp – kanske ”rörelse och hälsa”.
– I många år har idrott och hälsa hamnat i en box av tävlingsidrott som har styrt synen på ämnet, säger hon.

I framtidens lärarplaneringar kommer det att finnas uppgifter till eleverna som är bättre anpassade till deras ålder och kompetens. Där kommer att finnas nyckelord som rörelsekompetens, rörelseaktiviteter och hållbarhet. Det spår Suzanne Lundvall, professor i idrottsvetenskap vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap på Göteborgs universitet. Men då kommer det förhoppningsvis också att ha blivit en självklarhet att vara två lärare på lektionerna för att bättre kunna differentiera undervisningen och stimulera kunskapsutvecklingen.

"Det är obegripligt"

Suzanne Lundvall vill inte trampa landets idrottslärare på tårna. Efter många år som lärarutbildare vet hon vad de har att kämpa med – stora grupper, stora skillnader i kunskap, olika viljor, ointresse, elever som inte vill klä om eller duscha, korta lektionspass, dåliga lokaler och så vidare. Men som professor i idrottsvetenskap är det hennes uppgift att blicka framåt, att se hur ämnet kan utvecklas och att driva på ny forskning.

Hur ser den ideala utbildningen i idrott och hälsa ut för dig?

– Den behöver möta eleverna i ålder och mognad. Jag har sett i princip samma lektionsinnehåll i till exempel dans i årskurs 2 och 9, vilket är obegripligt. I de yngre åldrarna behöver man etablera de grundläggande rörelsemönstren. Att de lär känna sin kropp i rörelse, att det känns bekvämt att springa och hoppa och att koordinera rörelser. Det kan göras på många sätt, inte bara med en klubba eller boll i handen.

Suzanne Lundvall är kritisk till hur ämnet så starkt har påverkats av föreningsidrotten under många år och tycker att man samtidigt missar många andra möjligheter till rörelse.

– Idag har dessutom tävlandet blivit något som unga börjat reagera mot, enligt flera studier. Skolan har blivit mer tävlingsinriktad och många unga väljer bort föreningsidrotten för att slippa tävlingsmoment också på sin fritid, säger Suzanne Lundvall.

"Blir inte duktigare bollspelare i skolan"

Att lägga mer fokus på elevuppgifterna och fundera på vad eleverna ska få med sig i livet, inte bara i idrottshallen, är en annan nyckel. Uppgifterna behöver innehålla mer motstånd så att eleverna utvecklas, anser Suzanne Lundvall. Hon jämför med till exempel uppsatser i svenska, där eleverna får utveckla sitt språk. När eleverna sedan går i nian hoppas hon att de tycker om att delta i olika rörelseaktiviteter bara för att lusten finns där, att de tycker om sina kroppar och kan ”göra hälsa”. Att helt enkelt tillämpa hälsa och välbefinnande ur ett helhetsperspektiv.

För många elever kanske fotbollen eller handbollen på idrottslektionerna den enda platsen där de får känna sig duktiga. Hur ser läget ut för dem i framtidens lektioner?

– De blir förmodligen inte duktigare bollspelare på grund av lektionerna i skolan. Förmodligen tycker de också att det är ostimulerande att spela med dem som inte är så intresserade eller kunniga och som kanske hasar runt i strumplästen. Däremot kan de i stället bli bättre på att lära sig mer om utevistelse, om hur gröna miljöer påverkar hälsa och välbefinnande eller lära sig att utveckla sin rytm genom dans. Att lära känna en bred rörelsekultur hjälper oss alla att utvecklas som människor.

Mycket ny forskning på gång

Några av de forskningsprojekt som pågår på institutionen för idrotts- och kostvetenskap på Göteborgs universitet just nu:

  1. Hållbar utveckling inom ämnet idrott och hälsa – bland annat en doktorand som forskar tillsammans med verksamma lärare om hur hållbarhet (utifrån hållbarhetsmålen i Agenda 2030) kan införlivas med ämnet utan att det blir en ”extra pålaga”.
  2. Hållbar daglig rörelse i förskolor och skolor – utifrån riktlinjen att barn och unga ska ha möjlighet till daglig aktivitet inom skoldagen startar i vår en forskarskola med nio doktorander. Syftet är att undersöka möjligheten att erbjuda daglig rörelse och de pedagogiska utmaningar det för med sig. Begreppet hållbarhet handlar här om livslångt lärande , hälsa och välbefinnande och social rättvisa.
  3. Utvärdering av Generation Peps enkätverktyg – organisationen erbjuder ett digitalt verktyg som stöttar skolor i deras systematiska arbete att främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor. Man vill mäta effekten av detta verktyg.
  4. Internationellt projekt – tio lärosäten i lika många länder utvärderar ett digitalt verktyg som ska hjälpa lärarstudenter att öka kvaliteten i undervisningen i idrott och hälsa.

LÄS ÄVEN

Idrottsläraren: Fokusera mer på de svagaste eleverna

Forskare: Därför är det extra svårt att sätta betyg i idrott

Skolidrott varje dag ger långvariga positiva effekter

Ny studie: Flickor rör sig mindre i skolan

Idrottsforskare ger sig in i debatten om slopat ombyte