Så arbetar idrottslärare med överviktiga barn

Dean Barker vid Örebro universitet är en av forskarna bakom nya studien.

Idrottslärare gör stora ansträngningar för att inte stigmatisera överviktiga barn. Men strategierna går att förfina, menar forskare i en ny studie.

Genom samtal i fokusgrupper och individuella intervjuer med 24 idrottslärare i södra Sverige kunde forskarna vid Örebro universitet, i samarbete med forskare vid Göteborgs universitet och Högskolan Väst, mejsla ut tre huvudsakliga strategier som används för att stötta överviktiga barn:

  • Att behandla alla lika, oavsett deras fysiska förutsättningar.
  • Att tala mycket om hälsosam mat och motion.
  • Att kritisera de kroppsideal som råder i sociala medier och samhället i övrigt.

"I princip rätt att inte särbehandla, men..."

Dean Barker, vid Örebro universitet, blev imponerad av lärarnas engagemang i frågan. 

– De hade tänkt mycket på hur man kan arbeta för att undvika stigmatiseringen av dessa barn. Strategierna är bra, men vi kunde konstatera att de också medför risker.

Kan du ge exempel?

– I princip är det ju rätt att inte särbehandla barn med övervikt, men ta exemplet med att springa 100 meter. Om du låter alla eleverna tävla mot varandra samtidigt så kommer de överviktiga att komma sist och känna sig utpekade.

Hur kan man göra i stället?

– En möjlighet är att låta alla barn springa så långt de kan på tio sekunder, då slipper någon fortsätta att springa när alla andra har kommit över mållinjen.

Forskarna ser också en risk med att tala för mycket om vad man bör äta och hur man bör motionera för att må bra.

– Vissa barn har svårt att hjälpa att de är överviktiga, de kanske har en familj med dåliga matvanor eller har ärftliga anlag. Då kan det vara jobbigt att ständigt höra att de ska äta rätt och motionera. 

Svårt att göra rätt

Även den tredje strategin, att kritisera de rådande skönhetsidealen, har sina risker.

– Lärare som berättar för unga människor om orealistiska kroppar i media bortser många gånger från att idrottsundervisningen i sig kan reproducera de rådande kroppsformerna i samhället. Här gäller att också rannsaka den egna undervisningen.

Det är svårt att helt motverka stigmatisering av överviktiga barn, menar han, även om situationen förbättrats över tid.

– Idag är det till exempel otänkbart att en lärare skulle låta eleverna själva välja lag.

Lätt att bli hemmablind

Men Dean Barker och hans forskarkollegor tror att mer kan göras om man lyfter frågan oftare och stöttar varandra lärare emellan. Han har själv jobbat som idrottslärare: 

– Det är lätt att bli blind för hur ens egen undervisning ser ut när det gäller attityderna till överviktiga barn. Jag skulle efterlysa att fler lärare kunde vara med och observera kollegors lektioner, även om jag förstår att det är svårt att hitta tid till det.

I studien slår forskarna också ett slag för att prata med och lyssna på eleverna även i dessa frågor.

– Alltför ofta får man höra om överviktiga elever som först tio år senare berättar om traumatiska upplevelser på idrottslektionerna. 

Här är studien i Journal of Teaching in Physical Education, skriven av Dean Barker, Peter Korp, Anna Johansson och Mikael Quennerstedt.

LÄS ÄVEN

Debatt: Kartlägg alla barns motoriska förmåga i förskoleklass

Forskaren: Pojkar tenderar att premieras i skolidrotten

Idrottsläraren: Fokusera mer på de svagaste eleverna

Slopat ombyte gav högre närvaro och minskat stök

Mothugget: Att slopa ombytet löser inga problem

Idrottsforskare ger sig in i debatten om slopat ombyte