Sök
Publishing-priset logga

Profilen försiktigt nyfiken på nationella prov i slöjd

Jenny Frohagen, forskare och lärarutbildare i slöjd vid Konstfack i Stockholm, och Peter Hasselskog, forskare och lärarutbildare vid slöjdlärarutbildningen HDK vid Göteborgs universitet, diskuterar hur slöjdämnet kan bli mer likvärdigt.

Hur ska betygssättningen bli mer likvärdig i slöjdämnet? Kan nationella prov vara en väg att gå eller är det lärarnas undervisning som behöver utvärderas?
Vi tar upp frågorna med slöjdprofilerna Jenny Frohagen och Peter Hasselskog.

Likvärdigheten i slöjdundervisningen och betygssättningen i ämnet är en fråga som är ständigt aktuell. En orsak är de olika förutsättningarna materiellt som lärarna har i salarna. En annan är att det saknas övergripande nationella prov.

– Jag är försiktigt nyfiken på att införa nationella prov i slöjd, men samtidigt lite tveksam, säger Jenny Frohagen, forskare och lärarutbildare i slöjd vid Konstfack i Stockholm.

Peter Hasselskog är ännu mer tveksam till nationella prov. Ja, egentligen helt emot.

– Om man kan konstruera ett nationellt prov som mäter de förmågor som slöjdämnet syftar till så kan det vara något bra. Men jag kan inte se hur ett sådant prov skulle se ut, säger Peter Hasselskog som är forskare och lärarutbildare vid slöjdlärarutbildningen HDK vid Göteborgs universitet.

Jenny Frohagen är forskare och slöjdlärarutbildare vid Konstfack i Stockholm.

Jenny Frohagen menar att ämnen som har nationella prov betraktas som mer värda i grundskolan.

– Eleverna måste visa en del ämnens kunskaper i nationella prov men inte i andra ämnen. Det ger en signal att nu är det ett viktigt ämne för här blir det nationella prov och andra prov. Slöjdtraditionen ligger väldigt långt ifrån en provkultur.

Men man mäter ju kunskaper och förmågor även i slöjdämnet annars kan man inte ha underlag för betyg?

 – Nja, det är inte samma sak att mäta och ge betyg. Men visst slöjdläraren bedömer elevernas kunskaper i olika situationer, svarar Jenny Frohagen.

 – En duktig lärare är utbildad och kompetent för att bedöma, en dålig lärare måste mäta för att sätta betyg, tillägger Peter Hasselskog.

"Lite nyfiken"

Han påpekar att mycket undervisningstid läggs ner av lärare för att förbereda nationella prov och gå igenom tidigare prov. Den tiden kan istället användas för undervisning och lärande.

Finns det lärare i slöjd som är för nationella prov?

– Jo, det förekommer, svarar Peter Hasselskog.

– Jag är som sagt lite nyfiken på nationella prov men det gäller att få med de olika sätten som slöjdkunskaper kommer till uttryck på i ett sådant prov. Kunskap måste få ske i handling, provet ska få med det centrala innehållet och slöjdämnets arbete med material och verktyg och den avsikt med idén som eleven har i sitt slöjdarbete, säger Jenny Frohagen.

Peter Hasselskog är universitetslektor vid slöjdlärarutbildningen på HDK, Göteborgs universitet.

Peter Hasselskog ser möjligen en fördel med att nationella prov kan gynna en nationell likvärdighet i slöjdundervisningen. Vad eleverna får göra och på vilka grunder de bedöms.

– Här visar bland annat Skolverkets utvärdering att det brister i likvärdigheten. Men att lösa det problemet med att införa nationella prov är nog ett önsketänkande. En bra slöjdundervisning bygger på att läraren tolkar kursplanen och omsätter den i relevant undervisning. En undervisning som både ger eleverna förutsättningar att lära, och ger läraren underlag för bedömning och betygssättning i relation till kunskapskraven.  

"Kollegiala lärandet måste utvecklas"

Peter Hasselskog är inte heller övertygad om att läromedel i slöjd bidrar till likvärdighet.

– En läromedelsförfattare, oavsett vilket ämne det gäller, har på kommersiella grunder tolkat kursplanen och styr genom läromedlet vad eleverna ska möta i undervisningen. En utbildad legitimerad lärare har större möjligheter att anpassa undervisningen till den specifika elevgruppen.

Hur ska man nå nationell likvärdighet i undervisning och bedömning i slöjd?

– Det behövs lokala och nationella konferenser där lärares utvecklingsarbete i slöjddidaktik presenteras och diskuteras. Istället kan vi dra ner på andra konferenser och möten, svarar Jenny Frohagen. 

– Jag tror också att det kollegiala lärandet behöver utvecklas. Att slöjdlärare sätter sig ner tillsammans och bedömer olika elevarbeten för att nå en samsyn. Om man är ensam slöjdlärare på en skola kan träffarna vara kommunvis där lärarna har med sig olika frågeställningar och kommer med input, säger Peter Hasselskog.

"Olika bedömningsformer"

Lärandet och inte görandet måste också vara i fokus i undervisningen, betonar Jenny Frohagen.

– Det finns en tendens att: kom till våra lilla slöjdfabrik så gör vi saker på löpande band. Det blir mer verksamhet än undervisning med tydliga lärandemål.

 – Vi måste också jobba med olika bedömningsformer. På senaste tiden har det varit mycket fokus på den skriftliga formen. Vad eleven kan formulera skriftligt i sin slöjddagbok. Risken är att elevens förmåga att uttrycka sig skriftligt blir det som bedöms, snarare än den förmåga läraren avsåg att eleven skulle visa genom dagboken eller den skriftliga utvärderingen, säger Peter Hasselskog.

Båda har tidigare haft skriftliga verktygsprov och andra prov när de arbetade som slöjdlärare. Jenny har i samband med forskningsmetoden Learning study prövat så kallade för- och eftertest i slöjdarbetet och i sin grundskoleundervisning haft praktiska prov där eleverna har fogat samman träbitar utan lim, spik och skruv. 

– När de hade gjort det provet och använt ursågning eller kilar och tappar så uppstod intressanta lösningar och diskussioner om sågning, sprickning, täthet och rakhet, säger hon.

– Men detta låter inte som ett prov utan en utmaning som ger eleverna formativ respons. Ett nationellt prov och många andra skriftliga prov är däremot summativa, säger Peter Hasselskog. 

Stickprov är en idé

En annan väg än att införa nationella prov för att öka likvärdigheten kan vara att systematiskt utvärdera lärarnas undervisning, menar Peter Hasselskog:

– En idé är att slöjdlärare får redovisa på vilket sätt deras undervisning relaterar till kursplanen, centralt innehåll, syfte och kunskapskrav. Ska vi öka likvärdigheten i slöjdämnet ska vi i första hand granska undervisningen snarare än att mäta elevernas kunskaper i nationella prov.

– Ja, som professionell lärare vill man att någon tittar på mig och veta om jag gör rätt. Men det ska inte handla om att få pekpinnar utan att få fatt på vad som behöver utvecklas i undervisningen. I Finland görs stickprov på lärarna och det systemet skulle kunna införas här. Och syftet med nationella prov är ju egentligen att kontrollera att lärarna gör sitt uppdrag, säger Jenny Frohagen.  

Är inte stickprov på lärarnas undervisning ett slags misstroende mot kåren?

– Nja, nationella prov är ju delvis ett misstroende mot lärarkårens professionalitet. De allra flesta lärarna har en genomtänkt undervisning och skulle nog inte ha några problem med stickprov, svarar Peter Hasselskog. 

LÄS ÄVEN

Forskaren: Därför är det viktigt att visa på riktigt i slöjden

Slöjdparet som utmanar förlegade roller

Forskaren: Nej, slöjd är inte ”fritt arbete”

Dubbel glädje när slöjden är på riktigt