Sök
Publishing-priset logga

Lärarlagsmöten saknar ofta ett professionellt språk

Forskaren Anna Norrström efterlyser ett större fokus på läraryrket som expertdomän. Att vi pratar mer om vad som är professionens centrala frågor, vad som är unikt för läraryrket. Foto: Getty Images/Göteborgs universitet

Hur pratar lärarna med varandra på lärarlagsmöten och vad pratar de om? Det har Anna Norrström undersökt i en doktorsavhandling vid Göteborgs universitet, som lades fram i mitten av april.
– Jag blev förvånad över att det så sällan blev diskussioner om lärarprofessionens centrala frågor.

När hon ska berätta om sina resultat, vill hon vara väldigt tydlig med att hennes resultat inte är någon kritik av landets lärare. Tvärtom, menar hon, alla gör troligtvis vad som står i deras makt utifrån de villkor som finns.

– Jag har gjort en analys av hur det ser ut i dag och hoppas det kan leda viktiga diskussioner ute i landet om hur vi både kan ha kvar den diskurs som finns idag men också lägga till en mer abstrakt diskurs.

Fragmentariska samtal men mycket omsorg

I sin avhandling har Anna Norrström utgått från två typer av samtal – hon kallar dem horisontell diskurs och vertikal diskurs. Med horisontell diskurs menar hon samtal som  är vardagsnära, har ett informellt språkbruk och utgår från personliga erfarenheter. En vertikal diskurs är mer teoretisk och abstrakt, där ämnen behandlas mer objektivt från ett utifrånperspektiv.

Anna Norrström har observerat fem arbetslag i tre olika grundskolor (både kommunala och fristående, i olika stora kommuner, med lärare i olika åldrar). Ändå är resultatet entydigt. Samtliga skolor har en horisontell diskurs där samtalen i lärarlagen handlar om praktiska och enkla frågor, om logistik, inköp, scheman och elevärenden. Ibland närmar sig diskussionerna en större komplexitet, men diskussionerna utvecklas aldrig och då byter man ämne, även om tiden finns. Mötena är ofta splittrade och fragmentariska. Lärarlagsmötena präglas också av närhet, humor, omsorg och en informell språkstil. Sammantaget blir det ett inifrånperspektiv snarare än ett utifrånperspektiv.

– Allt det där är nödvändigt att ha i läraryrket. Som närheten till sin egen yrkesvardag och omsorgen om eleverna. Det är ingen brist, men det är ett problem när det bara blir en horisontell diskurs. Man behöver pendla mellan de båda diskurserna där vi börjar i den egna kontexten men samtidigt använder sig av ett objektivt utifrånperspektiv och sin expertkunskap.

Viktigt kunna teoretisera

I en sådan systematisk växling mellan diskurser är det viktigt att kunna stanna kvar och inte vara för snabb att byta ämne. Att problematisera de komplexa frågorna, att generalisera ett problem utifrån den aktuella diskussionen, ha  sakliga argument och använda yrkesgemensamma begrepp.

Tidigare forskning visar att lärare är missnöjda med mötessamtalen och att det finns en längtan att prata om pedagogiska frågor. Men att det skulle räcka att avsätta mer tid är att förenkla problemet, eftersom de möten som Anna observerade ofta faktiskt avslutades i förtid. Det vore också fel att i det sammanhanget hävda att lärarna borde utnyttja tiden bättre.

Hon tror att det är många delar som behöver förändras på flera nivåer, till exempel lärarutbildning, skolorganisation, ledarskap, möteskontext och lärarnas aktiva handlande.

Lärare är experter

Anna Norrström efterlyser också ett större fokus på läraryrket som expertdomän. Att vi pratar mer om vad som är professionens centrala frågor, vad som är unikt för läraryrket. Som lärteorier, läroplansteori, didaktik, bedömning – alla unika kompetenser för just läraryrket.

– Vi behöver prata om professionens stora frågor på vårt sätt. Att vi pratar om HUR vi pratar om det vi är experter på. Det är ett komplext yrke med komplexa frågor som inte har några enkla lösningar.

Så om man vet med sig, att det är precis så här det är i ens lärarlag, hur ska man komma vidare och få det där utifrånperspektivet?

– Det är den frågan alla vill ha svar på. Jag svarar inte på den frågan i studien, utan har gjort en analys av hur det ser ut idag. Många efterfrågar nog en punktlista på vad man kan göra, men min studie visar att det är mycket mer komplext än så att förändra en diskurs, säger Anna Norrström.

Mer om Anna Norrström

  • Anna Norrström har arbetat som ämneslärare på högstadiet och gymnasiet.
  • Hon är anställd som universitetsadjunkt vid Högskolan i Borås men är just nu tjänstledig för att undervisa på Chalmers tekniska högskola i gruppdynamik och akademiskt skrivande.
  • De senaste sex åren har hon varit placerad vid Göteborgs universitet för att skriva sin avhandling Samtal under lärarlagsmöten.
  • Hon disputerade med avhandlingen den 16 april 2021 och ser fram emot en riktig semester i sommar med sin åttaårige son.

Här kan du läsa Anna Norrströms avhandling.