Hjärnforskare: Därför är skapandet nödvändigt i skolan

Kreativt skapande främjar också intellektet, menar hjärnforskarna Göran Lundborg och Fredrik Ullén. Illustration: Caroline Sellstone. Foto: Atlantis och Ulf Sirborn/Karolinska institutet

Kreativt utövande ökar hjärnans plasticitet, vilket förstärker våra intellektuella krafter och förmåga att ta till oss alla typer av kunskap. Det menar hjärnforskarna Fredrik Ullén och Göran Lundborg.

Hjärnforskaren Fredrik Ullén vid Karolinska institutet anser att de estetiska ämnena borde ses som kärnämnen eftersom krea­tivitet stärker människans problem­lösningsförmåga inom alla områden. Såväl i praktiskt och konstnärligt utövande som i förmågan att ta till sig teoretiska kunskaper. 

– Skaparlust har alltid varit en nödvändig förutsättning för framväxten av det moderna civiliserade samhället. Och om man vänder blicken framåt är det ingen brist på problem som kommer att kräva mycket kompetens och uppfinningsrikedom för att lösa, säger Fredrik Ullén, som även är en inter­nationellt erkänd konsertpianist.

Kreativa förmågor kommer inte av sig själva.

Fredrik Ullén

Hans forskning visar att aktivt musi­cerande gör att vissa delar av hjärnan blir mer välutvecklade. 

Samtidigt, betonar Fredrik Ullén, är det viktigt att det kreativa utövandet i skolan inte bara blir ett kravlöst tids­fördriv – det väcker inte intresse, nyfikenhet eller respekt hos någon.

– Kreativa förmågor kommer inte av sig själva. Det krävs träning och möjlighet att genomföra sina idéer i praktisk handling. Om man inte får den chansen som barn tror jag det kan bli svårt att ta igen det som vuxen. 

Alla sinnen används i inlärning

Göran Lundborg är handkirurg och har forskat kring handen och dess relation till hjärnan. 

– I dag vet vi att när du använder din hand så växer ”handens område” i hjärnan. Det får fart på det synaptiska flödet och bidrar till en generell ökad aktivitet i hela hjärnan, vilket påverkar vår förmåga att ta till oss all sorts kunskap, säger Göran Lundborg.

Vi lär inte bara med hjärnan, förklarar han. Vi lär även med ögonen, känseln, synen och kroppen. Och ju fler sinnen som kopplas in, desto mer ökar de intellektuella krafterna. 

Han tror att vi gör samhället en otjänst om vi inte tar de estetiska ämnena på allvar.

– Många lärare vittnar om att deras elever har en försämrad finmotorik och svårt att hantera sax, kniv eller synål och det är ju förmågor som är viktiga i samhället, oavsett vilket yrke man väljer.

Vi måste ge unga människor den kulturträning som krävs för en djupare förståelse.

Göran Lundborg

Det är nog få som förnekar betyd­elsen av konst, musik, film och teater, konstaterar Göran Lundborg.

– Men om vi verkligen vill ta vara på det som kulturen erbjuder och intresset för den måste vi ge unga människor den kulturträning som krävs för en djupare förståelse. För mig handlar de estetiska ämnena mycket om att förbereda eleverna för en tillvaro i ett kultursamhälle, inte bara i ett digitalt samhälle som kretsar kring ekonomi och ”nyttiga” verksamheter.

Så trycker teorin bort praktiken

Teorin tar allt större plats i skolan. Vår granskning visar att undervisningstiden i de teoretiska ämnena har ökat med närmare 14 procent sedan 1994. Detta på bekostnad av det praktisk-estetiska blocket vars tid har minskat med drygt 19 procent. Så här har den totala undervisningstiden i grundskolan fördelats från 1994 fram till idag.

1994

69,9 % teori
28,4 % praktiskt-estetiskt
1,7 % elevens val
Totalt: 6 717 timmar 

Kommentar: En stor del av det praktisk-estetiska blocket, 387 timmar, består av öronmärkt tid för skolavslutningar, friluftsdagar och prao. Dessutom är barnkunskap, med 22 timmar i timplanen, fortfarande ett ämne.

1995

73,1 % teori
19,8 % praktiskt-estetiskt
7,1 % elevens val
Totalt: 6 665 timmar

Kommentar: Läroplanen Lpo94 införs och idrott förlorar 77 timmar, slöjd 76 timmar, bild 16 timmar och musik 16 timmar. Barnkunskap slopas och hemkunskap får sex av de tolv timmar som frigörs. Elevens val växer kraftigt när de 387 öronmärkta timmarna för skolavslutningar, friluftsdagar och prao tas bort. SO- och NO-ämnena växer med totalt 97 timmar och moderna språk förstärks med 74 timmar.

2012

73,1 % teori
21,1 % praktiskt-estetiskt
5,7 % elevens val
Totalt: 6 665 timmar

Kommentar: Läroplanen Lgr11 införs, slöjd får tillbaka 48 timmar och idrott får tillbaka 40 timmar av den tid ämnena förlorade vid införandet av Lpo 94. Timmarna tas från elevens val.

2022

75,5 % teori
21,9 % praktiskt-estetiskt
2,6 % elevens val
Totalt: 6 890 timmar

Kommentar: Den totala undervisningstiden ökar när matematik växer med totalt 330 timmar och idrott och hälsa med 100 timmar under 2010-talet. En del av timmarna tas även från elevens val, som minskar med 205 timmar.

2023?

77,6 % teori
22,4 % praktiskt-estetiskt
0 % elevens val
Totalt: 6 890 timmar

Kommentar: Skolverket föreslår att elevens val tas bort helt när nya läroplanen, Lgr22, införs. Av de 177 timmar som frigörs läggs 145 på NO- och SO-ämnena. De 32 timmar som blir över fördelas mellan hem- och konsumentkunskap (+ 12 timmar), musik (+ 10 timmar på lågstadiet) och bild (+ 10 timmar på lågstadiet). Det är fortfarande oklart när den nya timplanen införs, då politikerna ännu inte har klubbat förslaget.