Sök

Därför är det viktigt att visa på riktigt i slöjden

Slöjdlärarna måste blir mer medvetna om de olika kommunikationsformernas betydelse, säger Joakim Andersson vid Göteborgs universitet. Foto: Colourbox/Privat

När slöjdläraren visar konkret hur man sågar eller skruvar så lär sig eleverna mer än om undervisningen är fiktiv. Det visar en ny avhandling om kommunikation i slöjdsalen.

Forskaren Joakim Andersson, vid Göteborgs universitet, har med hjälp av videoinspelningar och observationer analyserat slöjdundervisningen i grundskolan och på lärarutbildningen. Han har undersökt vad olika kommunikationsformer får för konsekvenser för elevernas och studenternas lärande.

Slöjdlärare använder sig av många olika kommunikationsformer när de ger en instruktion. Den vanligaste bygger på så kallad fiktiv kommunikation.

– Det kan vara en beskrivning som sker verbalt eller verbalt tillsammans med kroppsrörelser, till exempel att läraren visar i luften med handen hur en såg sågar av en bräda. Det lämnar dock utrymme för tolkning och kräver en viss förkunskap hos mottagaren av informationen, säger Joakim Andersson.

"Kräver inte samma förförståelse"

En annan form är så kallad konkret kommunikation. Den innebär att läraren visar och instruerar eleverna genom en tredimensionell handling, till exempel genom att såga i en planka eller borra i en bräda på riktigt. 

− Genom konkret kommunikation där instruktioner demonstreras i handling ges elever och studenter bättre förutsättningar eftersom den konkreta instruktionen inte kräver samma förförståelse som den fiktiva.

En orsak till att konkret kommunikation inte används oftare kan vara tidsbrist.

– Ont om tid och många elever i salen kan bidra till att läraren använder fiktiv kommunikation. Många gånger lägger lärarna också mer vikt vid det sagda ordet. De vill berätta om någonting. Det blir en undervisningsmetod i stället för att fundera över andra sätt att kommunicera.

Har läraren vid en första genomgång visat ett moment konkret, eller tredimensionellt som avhandlingen beskriver, så underlättar det för eleverna om kommande genomgång blir fiktiv. Då har eleverna en gemensam förförståelse.

"Måste bli mer medvetna"

Lärarna behöver bli med medvetna om vad fiktiv och konkret instruktion skapar förutsättningar för, betonar Joakim Andersson. Men avhandlingen visar att det är ovanligt att slöjdlärare reflekterar över hur de ger instruktioner.

– Det handlar nog om hur läraren själv är som person vilket förhållningssätt han eller hon har. Vad man undervisar om har också betydelse, till exempel om man ska tillverka en kopparskål eller redogöra för olika träslag. Men lärarna måste blir mer medvetna om de olika kommunikationsformernas betydelse. Det är ett bärande budskap i avhandlingen, säger Joakim Andersson.

Här hittar du avhandlingen som heter ”Kommunikation i slöjd och hantverksbaserad undervisning”. Den har lagts fram vid Högskolan för konst och design Valand vid Göteborgs universitet.