Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Debatt: Vårt mål är att avlasta – inte ersätta – slöjdlärare

Från vänster till höger: Christian Svensson, Greger Trobäck, Håkan Caesar, Mi Möller, Andreas Krüger, Inger M Degerfält och Annette Friberg står bakom läromedlet Slöjdlexikon. Foto: André de Loisted

"Ett läromedel ska inte ta lärarens plats, det är ett stöd för både lärare och elev. Det är alltid lärarens professionalitet som styr undervisningen", skriver slöjdlärarna.

I senaste numret av Ämnesläraren finns ett reportage om arbetet bakom vårt digitala läromedel Slöjdlexikon. I anslutning till reportaget listar Peter Hasselskog, lektor vid slöjdlärarutbildningen i Göteborg, vilka för- respektive nackdelar han anser att digitala läromedel i slöjd har. Relevant såklart, men vad han grundar sina åsikter på framgår tyvärr inte.

Hur som helst så vill vi gärna bemöta Hasselskogs sju påståenden utifrån det digitala läromedel i slöjd som vi producerar och som används flitigt i grundskolans slöjdundervisning.

 

Påstående 1: Inte anpassat för en specifik slöjdgrupp, skola eller med progression utifrån lärarens tidigare undervisning.

Vårt svar: När det gäller Slöjdlexikon är vi oerhört noga med att materialet ska vara så omfattande att ingen ska tro att "detta ska man kunna". Varje lärare skapar sin egen undervisning utifrån den aktuella slöjdgrupp det gäller med stöd av de material som finns i Slöjdlexikon. Vi värnar den enskilda lärarens pedagogiska frihet att utforma sin undervisning. Vårt syfte är att underlätta för läraren att bygga sin undervisning på ett sätt så att alla elever kan ta del av undervisningen, var och en efter sina behov och i sin egen takt. Även de som inte hinner/vill/kan ta sig fram till läraren och få individuell demonstration när så behövs.

 

Påstående 2: Visar ”ett rätt sätt”, oavsett hur många olika sätt det finns.

Vårt svar: Ja och nej, det beror på. Det finns ett rätt sätt att trä en symaskin. Sen finns det många olika symaskiner och därför har vi flera filmer som visar olika modeller. Men ska maskinen sy rätt så finns det bara ett rätt sätt att trä den på.

Att exempelvis sammanfoga ett hörn, går att göra på flera sätt, i Slöjdlexikon visar vi tre.

Läromedlet innehåller dock flera olika typer av filmer. Exempelvis rena faktafilmer om slöjdens material. De visar inte hur man gör alls men ger kunskap om materialet. Sen finns det filmer om specifika tekniker. Kunskap om tekniker ger elever möjlighet att själv välja teknik efter eget behov. Det finns också filmer som beskriver olika verktyg och hur dessa kan användas. När eleven har kunskap eller möjlighet att inhämta denna själv har eleven också möjlighet att pröva och ompröva samt välja handlingsalternativ som leder framåt. Det är viktigt att eleven inte blir begränsad av lärarens kunskap inom ämnet. Slöjdlexikon är ju just ett lexikon (under ständig utveckling) med möjliga lösningar som ger lärare och elever möjlighet att välja olika nivåer och lösningar till sitt arbete på slöjden.

 

Påstående 3: Det taktila saknas, ”se men inte röra och känna”. 

Vårt svar: Klart att det taktila saknas, det är ett läromedel, inte elevernas erfarenhet av görandet. Det får ju eleverna genom att arbeta med sina slöjdföremål. En lärare byter inte ut sig själv med Slöjdlexikon, hen ger både och.

Målet med det digitala läromedlet är att eleven ska slöjda själv. När instruktionen sker via en välklippt film på hur en exempelvis tovar en platta, sparas värdefull lektionstid för eleverna att känna och röra vid sitt eget material.

Om eleven ber sin lärare visa hur man exempelvis syr fast ögon på ett gosedjur så är de ju fastsydda när väl läraren har visat. Hand upp alla lärare som aldrig slöjdar på elevernas alster utan alltid har en likadan bit att visa på … för varje elev.

Vad är alternativet, att alla elever kan röra och känna på allt det som läraren visar? Självklart ska det finnas utrymme för det också, ibland. Men för det mesta ska elevens händer få den taktila upplevelsen av sitt eget material.

 

Påstående 4: Framgår inte hur hårt man ska dra eller ta i när man använder ett verktyg, exempelvis.

Vårt svar: Det stämmer. I ett läromedel, oavsett om det är digitalt eller i bok, framgår det inte hur hårt man ska dra eller ta i. Det är därför ett läromedel endast är ett komplement till lärarens undervisning.

Med Slöjdlexikon visar vi eleverna hur tekniken utförs, ofta mycket detaljerat och nära. Men fingertoppskänslan står läraren för. Genom att baskunskapen är inhämtad i läromedlet menar vi att steget för att ta till sig "hur hårt ska jag hålla" (kunskapen om fingerkänslan) förkortats. Ett arbete blir dock så mycket bättre om eleven får se hur en exempelvis våtspänner ett broderi just när eleven är klar att utföra momentet, här försöker vi verkligen visa hur hårt en ska dra: Våtspänn broderi, öppen film. 

 

Påstående 5: Kan inte individanpassas, exempelvis för höger- eller vänsterhänt eller för en specifik slöjdsituation

Vårt svar: Högerhänt- och vänsterhänthet är en utmaning för många slöjdlärare, hur många är egentligen lika fingerfärdiga med båda händerna? Att som högerhänt visa en vänsterhänt elev hur hen ska göra för att virka, det är svårt.

Men den digitala tekniken ger möjligheter! I Slöjdlexikon finns vissa moment visade för både högerhänta och vänsterhänta, till exempel sticka räta maskor.

Många av filmerna är "bara" att spegelvända i filmredigeringsprogrammet och det är ett arbete som ligger på önskelistan hos oss.

Men allt i Slöjdlexikon visas inte av högerhänta. Faktum är att två av oss på Slöjd.nu är vänsterhänta och att majoriteten av de filmer som handlar om trä- och metallslöjd visar en vänsterhänt persons agerande.

Till många av de situationer som eleven kan hamna i finns det faktiskt en film att kika på. När jag som lärare vet att det finns går det snabbt att säga "sök ‘slå knut på tråden’ och titta först på den filmen" om jag ser att eleven har kört fast. Det går ju inte att hjälpa alla direkt och samtidigt.

Inlärningen är gynnad av repetition och att få härma. Eleven kan se hur det går till på filmen, försöker sedan härma, hittar kanske på ett bättre sätt att hålla eller göra … tittar igen försöker förstå och göra efter.

Om detta skriver professor Göran Lundborg i sin bok "Handen i den digitala världen" då han beskriver hur spegelnervcellerna fungerar. Vi filmar just så: ur ett perspektiv som gör att eleven upplever att det är elevens egna händer som utför handlingen. Dessutom är vi måna om att inte synas i bild. Det ska inte vara en annan lärare/person som hoppar in i klassrummet och tar över undervisningen.

 

Påstående 6: Begränsat urval av hantverkstekniker, som inte är styrt av läraren.

Vårt svar: Det finns inget läromedel som är komplett. Slöjdlexikon är under ständig utveckling och nytt material tillkommer flera gånger varje år.

Produktionen har varit i gång sedan 1999 och sedan 2016 har vi även trä, metall och övriga material med i Slöjdlexikon. Det är stort, jättestort faktiskt! Och på textilsidan vill vi mena att vi i alla fall täckt in de hantverkstekniker som är relevanta i grundskolan, för lärarna att välja bland. Hur de sedan väljer att presentera de olika delarna i Slöjdlexikon för sina olika elevgrupper styrs helt av läraren och de resurser som finns att tillgå i salen. 

 

Påstående 7: Kräver eget driv eller motivation hos eleven – läraren kan inte uppmuntra eller förtydliga ett visst moment eller en specifik svårighet i utförandet.

Vårt svar: Ett läromedel ska inte ta lärarens plats, det är ett stöd för både lärare och elev. Det är alltid lärarens professionalitet som styr undervisningen, inte Slöjdlexikon.

Det finns mycket att diskutera kring läromedel i slöjd och jag välkomnar debatt. Vi lyssnar mer än gärna och Slöjdlexikon har växt fram utifrån verksamma slöjdlärares behov och önskemål.

Inger Möller Degerfält tillsammans med de andra som producerar Slöjdlexikon: Mi, Andreas, Greger och Christian

OM LÄRAREN DEBATT

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vill DU debattera hos oss? Gör så här!

Välkommen att göra din röst hörd i Läraren. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv cirka 2-3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararen.se

LÄS ÄVEN

Deras filmer ska frigöra tid åt slöjdlärare

Nytt digitalt läromedel för slöjdlärare

Slöjdguru ger uråldrig teknik ett uppsving

Bengt har arbetat som slöjdlärare – i 57 år