Debatt: Kartlägg alla barns motoriska förmåga i f-klass

Helene Rafstedt Johnsson (till vänster) är skolsköterska i Lund och Ingegerd Ericsson (till höger) är docent i idrottsvetenskap vid Malmö universitet.

Många barn börjar skolan med en otränad oerfaren motorik och får ofta svårt att delta i kamraters fysiska rörelselekar. Motorikobservationer i samband med skolstarten ger möjlighet att tidigt fånga upp barn som behöver extra motorikträning, skriver debattörerna.

Skolhälsovården kallas numera Elevhälsans Medicinska Insatser (EMI). I Elevhälsans roll ingår att främja elevers lärande, utveckling och hälsa. I skolan ska alla elever få möjlighet att utveckla en god kroppsuppfattning, få uppleva rörelseglädje och känna tilltro till sin egen fysiska förmåga. Många barn är inte fysiskt aktiva på sin fritid. Skolans idrottsundervisning blir därför en jämlikhetsfråga: Alla barn behöver ha daglig fysisk aktivitet, oberoende av hur aktiva deras föräldrar är eller vilken ekonomi familjen har.

Skolsköterskor och lärare är värdefulla vuxna som kan uppmärksamma och stödja barns motoriska utveckling. Tidig upptäckt ger möjlighet till tidigt insatta stödåtgärder, vilket skulle kunna motverka att ett motoriskt utanförskap uppstår, det vill säga att motoriska brister ställer till problem för barnen. Motorisk svaghet går oftast inte över av sig själv och barn med motoriska svårigheter behöver extra motorikstöd. Brist på anpassad idrottsundervisning och motorikstöd kan få långtgående negativa effekter. Alltför många elever känner igen sig i denna flickas beskrivning: ”Jag tillhör tyvärr kategorin som brännbollslaget ’fick på köpet’ eftersom jag var kvar till sist. Jag skolkade mig igenom gympan från 7:an och uppåt och har alltid ansett mig som helt värdelös vad gäller fysiska aktiviteter.”

Lider sig igenom skolan

Det är helt oacceptabelt att barn lider sig igenom skolan utan att få stöd och hjälp med grundläggande motoriska basfärdigheter, något som skulle kunna öka motivationen och lägga grunden för att fortsätta vara fysiskt aktiv!

Motorikobservationer kan med fördel genomföras av skolsköterska och idrottslärare tillsammans, vilket vi har goda erfarenheter av i Lund och i Bunkefloprojektet. Om skolsköterskan informerar föräldrar om att EMI kommer att mäta barnens längd, vikt och motorik, så avdramatiseras observationerna och föräldrarna blir uppmärksammade på att skolan intresserar sig även för barns motoriska utveckling.

Som skolsköterska är det ett positivt och roligt tillfälle att träffa barnen i grupp tillsammans med skolans idrottslärare. Man får genom motorikobservationerna ett dokument som tydligt visar något om barnets motoriska färdigheter. Det är en bra ingång när man träffar barn och föräldrar på hälsosamtalet i förskoleklass. Vår erfarenhet är att föräldrar gärna vill veta så mycket som möjligt om sitt barn, helst så tidigt som möjligt. Därför fungerar motorikobservationer så bra att göra just vid skolstarten. Innan vi införde strukturerade motorikobservationer av alla barn som började skolan kunde föräldrar till barn som i årskurs 3–4 kände sig utanför i kamraters rörelselek och/eller inte ville vara med på idrottslektioner utbrista: ”Varför är det ingen som har sagt något om det här tidigare?”

Föräldrarna är viktiga

Föräldrar kan själva göra viktiga insatser för sitt barns motoriska utveckling genom att leka, dansa, hoppa, bolla och vistas i naturen tillsammans. Kanske kan barnet få börja på någon passande idrottsaktivitet på fritiden? Den som lär sig något nytt behöver tid att öva, så att vardagliga rörelser kan automatiseras, det vill säga utföras utan att någon särskild tankekraft behövs.

Kan barns motorik observeras samtidigt som barnen får en positiv rörelseupplevelse?

Motorisk Utveckling som Grund för Inlärning (MUGI) är det utvecklingsarbete vi har arbetat med i Lund. MUGI:s observationsschema är ett pedagogiskt hjälpmedel för förskola och skola som kan användas för barn i åldrarna 6–15 år. Det är evidensbaserat och fungerar som vetenskapligt mätinstrument i forskning, exempelvis Bunkefloprojektet – en hälsofrämjande livsstil. Motorikobservationerna sker alltid gruppvis och barnen ges möjlighet att uppleva rörelseglädje under rörelsepasset.

Här är övningarna i MUGI:s observationsschema:

  • Mäter motoriska färdigheter som behövs i vardagliga uppgifter och i rörelselekar.
  • Mäter grovmotorisk rörelseförmåga, framför allt balans och koordination.
  • Representerar signifikanta aspekter av motorisk utveckling.
  • Är relativt enkla att observera och bedöma.
  • Ger indikationer om vilka barn som kan behöva stöd i sin motoriska utveckling.
  • Kräver minimal verbal förståelse och minnesförmåga hos barnen.
  • Innebär minsta möjliga skaderisk.
  • Stimulerar barnens rörelseglädje. (En liten pojke utbrast: ”Det är som tivoli – fast gratis!”)

Vilka är fördelarna med MUGI:s observationsschema?

  • Inget barn utsätts för en reell testsituation då observationerna görs i grupp med 10–12 barn i taget.
  • För att genomföra observationerna krävs relativt enkel, bärbar utrustning.
  • Testet är inte tidskrävande, 10–12 barn kan observeras på 40–50 minuter.
  • Kostnaden är låg, endast ett protokoll bestående av två A4-sidor behövs per grupp.
  • Testet är relativt enkelt att administrera.
  • MUGI-schemat är evidensbaserat och uppfyller kraven på validitet och reliabilitet.
  • Det fungerar som ett pedagogiskt hjälpmedel vid planering av motorikträning.
  • Det ger ett tydligt underlag vid hälsosamtal.

Vill du veta mer?

Det kan vara viktigt att erbjuda specialundervisning i motorik/idrott och hälsa till de barn som behöver extrastöd. Vår erfarenhet är att det oftast inte behövs så långvariga åtgärder i skolan. De flesta barn är fulla av rörelseglädje och förvånansvärt duktiga på att hitta det de behöver öva på för att en rörelse ska bli automatiserad. Det har också visat sig att själva genomförandet av motorikobservationer kan få positiva effekter, kanske genom att motoriken fokuseras, att barnens intresse väcks och/eller att föräldrar blir mer medvetna om motorikens betydelse för utveckling och lärande.

Mer information om motorikobservationer och motorisk träning finns på www.mugi.se. I doktorsavhandlingen ”Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer” redovisas positiva effekter på såväl motorik som skolprestationer av utökad idrottsundervisning och anpassad motorikträning. Avhandlingen kan beställas genom mejl till info@mugi.se.

Det här är en debattartikel

Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

OM LÄRAREN DEBATT

Vill DU debattera hos oss? Gör så här!

Välkommen att göra din röst hörd i Läraren Debatt. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv cirka 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararen.se

Läs fler debattartiklar

På Läraren Debatt samlar vi den mest engagerande lärardebatten, lärarnas viktigaste frågor och de mest intressanta texterna.

Läs de senaste artiklarna på Läraren Debatt här.

LÄS ÄVEN

Debatt: Rastaktiviteter och promenader får inte ersätta idrottsundervisningen

Forskaren: Pojkar tenderar att premieras i idrotten

Idrottsläraren: Fokusera mer på de svagaste eleverna

Så vill professorn att idrottsämnet förändras