Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Debatt: Bildlärare i stort upprop mot nya timplanen

Uppe från vänster: Lena Rosell, Sara Grundell, Mira Nelldal och Kristina Persson. Nere från vänster: Mia Ekström, Lisen Alsing, Leena Joandi Mathisson och Åsa Fällgren. Det är några av alla de bildlärare som är starkt kritiska till Skolverkets förslag att flytta tid från högstadiet till lågstadiet i bildämnet. Foto: Privat

Det är dags att ämnet får ett lyft och får den betydelse i skolans värld som blir jämförbart med vår visuella och digitala samtid. Inte mindre tid på högstadiet som Skolverket nu föreslår.
Det skriver flera bildlärare i ett stort upprop.

Denna artikel är författad med anledning av att Skolverket lämnat ett remissförslag om att ta bort ytterligare undervisningstid från ämnet bild på högstadiet.

Vi bildlärare har kämpat länge för bättre förutsättningar för att undervisa ämnet på högstadiet. Fackförbunden har gjort undersökningar angående arbetsmiljön och det har visat sig vara helt orimliga förutsättningar för att lyckas med undervisningen i bild på större delen av landets skolor. Många av oss har varit med i den digitala utvecklingen och genom detta ser vi hur enormt relevant bildämnet är i vår nu extremt visuella tid.

En minut per elev

Det kan se väldigt olika ut hur förutsättningarna är mellan skolor. Det kan vara klasstorlekar på 36 elever i 60 min lektioner per vecka, 300–500 elever att bedöma under ett läsår. Bildläraren ska lära sig alla namn helst på första lektionen. Det praktiska genomförandet i ett klassrum med trettio fjortonåringar kan du säkert föreställa dig. Rent matematiskt, efter genomgång och uppstart av lektionen på kanske tio minuter och städ med avslut som tar minst tio minuter, blir det fyrtio aktiva minuter som eleverna kan jobba och läraren gå runt och se vad alla gör, coacha, pusha stötta i att processa och ta egna initiativ. Det blir drygt en minut per elev om de är 30 stycken. Att tonåringar kan vara stökiga går att acceptera men att inte bli lyssnad på av ledning som erfaren, utbildad, legitimerad pedagog är mycket svårare. Det känns även när eleverna i slutet av lektionen uttrycker att det är för lite bild i skolan: ”detta är ju ett av de viktigaste ämnena!”

Varför ligger det nu en remiss från Skolverket att undervisningstiden på högstadiet ska minskas ytterligare?

Bild är ett världsspråk

Det moderna bildämnet hur tänker du om det? Vilka föreställningar har du om bildämnet? Bilder tar över det offentliga rummet och kräver av oss att ta ställning, att vi handlar, att vi agerar på olika sätt. Bildämnet är ett huvudsakligt ämne i att lära sig att uttrycka sig. Svenska skolan har haft ett ständigt sjunkande resultat år för år. Det kan bero på att förmågor som kreativitet, problemlösning och kommunikation inte tränas tillräckligt. I bildämnet får eleverna processa idéer, framställa egna bilder från idéskiss till färdigt resultat på flera olika sätt. De får lära sig att samtala om och reflektera över sin process och andras bilder. De får lära sig att arbeta metakognitivt, att prova och ompröva sina idéer. Det handlar om relevant kunskap för att leva i vår nutid. Vi får inte överge uppdraget att bilda och rusta nästa generation inom detta område. Men då behövs rätt resurser. Bildlärarutbildningen har på många högskolor utvecklats och uppdaterats i samklang med samtidens tekniska utveckling. Varför har då fortfarande synen på ämnet från många skolledningar och Skolverket inte gjort detta?

Så svarar Skolverket

Förutsättningarna för ämnet bild och utrustningen för bildsalarna bör moderniseras.

Gruppstorlekar bör begränsas till cirka femton elever (att jämföra med slöjd eller hem och konsumentkunskap) med tanke på att det är ett ämne där teori, analys, reflektion och praktik varvas och vävs ihop under lektionerna. Utrustning till bildsalar borde moderniseras och uppdateras, så till exempel film med green-screen och fotografi med digital bildbearbetning kan genomföras. Ett svar som kommit till oss från Skolverket låter såhär:

”Tack för synpunkter. Vi vill dock påpeka att Skolverket har föreslagit en ökning av timtiden för bild med 10 timmar i samband med att elevens val föreslås avskaffas. Det har också gjorts en mindre justering av fördelningen av tiden mellan stadierna… De kursplaner som kommer att gälla från hösten har också för bildämnet ett justerat centralt innehåll där till exempel innehållet om upphovsrätt och normer/värderingar har förstärkts i de lägre årskurserna. Detta finns i gällande kursplaner endast i högstadiet.”

Resonemanget att lägga det på lägre stadier och inte högstadiet anser vi blir baklängestänk. Fem timmar föreslås tas från högstadiet. Menar de att vi ska lägga mindre vikt vid normer/värderingar i högstadiet? Det är oftast i tonåren som konflikter och mycket otillbörligt bilddelande uppstår mellan elever i sociala medier. Det vore mer rimligt att lägga starkare fokus på bildämnet här.

Alla stadier behöver mer bild

Skolverkets remissförslag innebär en förändring i undervisningstiden och en försämring för högstadiet, då fördelningen av tid läggs till större del på låg- och mellanstadiet. Varför? undrar vi lärare som undervisar alla stadier och ser var det behövs ytterligare tid för att kunna ge eleverna det de har rätt till enligt kursplanen. Det är dags att ämnet får ett lyft och får den betydelse i skolans värld som blir jämförbart med vår visuella och digitala samtid.

Vi vill förtydliga rimligheten med att begära ytterligare undervisningstid för alla stadier.

Ämnets syfte är inte att skapa blivande konstnärer. Det handlar om att kommunicera, det är ett språkämne. Det är även ett ämne där olika värderingar testas och utvecklas – i bild, i samtal, skrift och diskussion. Att få möjlighet att utveckla sitt sätt att kommunicera på och känna självförtroende i detta ger ringar på vattnet. Det är i processandet, prövandet och i samtal som man utvecklar ny förståelse. Detta handlar om kommande generationer och utveckling av deras förmåga att agera demokratiskt och ifrågasätta medier och sin samtid. Det handlar om att ge förutsättningar att jobba i framtidsyrken som många handlar om att uttrycka sig med bilder och det handlar inte minst om skolutveckling.

Ämnet behöver MINST 80 min lektioner i åk 7-9. Ämnet behöver MINST 60 min i åk 4-6. Ämnet behöver MINST 45 min i åk 1-3. Vi behöver en överlämning från åk 3 (bildlärarledd undervisning av utbildad bildlärare) där eleverna fullgjort bildundervisning enligt kursplan (då vi inte har tid att både gå igenom både åk 1-3 och åk 4-6 centrala innehåll under endast tre år i åk 4-6). Vi behöver MINDRE undervisningsgrupper. Vi behöver en nationellt gällande rekommendation med maxantal elever att bedöma och betygsätta per läsår för en likvärdighet mellan landets skolor.

Åsa Fällgren (textförfattare)

Legitimerade bildlärare som tagit del av texten och skriver under är bland annat:

Maria Ekström, Lena Rosell, Lisen Alsing, Inger Persson, Mira Elis Abeth, Marie-Louise Alexandersson, Sara Grundell, Nina Jardegart, Erika Klåvus, Linda Leib, Carina Hassel, Auli Andersson, Stella Wuttkowski, Kristina Persson, Erika Svanängen, Elisabeth Grantelius, Camilla Ardell, Maria Jakobsen, Maria Wännerdahl, Tessa Carlsson, Pernilla Bergman Fridén, Eva-Greta Vilnegård, Lotta Lindberg, Leena Joandi Mathisson, Trude Melgaard, Lena Zakrisson Pålsson, Tania Simon Thor, Britt-Marie Järnström Lindell och många fler…

OM LÄRAREN DEBATT

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vill DU debattera hos oss? Gör så här!

Välkommen att göra din röst hörd i Läraren. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv cirka 2-3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararen.se

LÄS ÄVEN

Lärarilska mot att bildämnet kan få färre timmar på högstadiet

Timplanen: Kritik mot att hkk bara växer med fyra timmar

Debatt: Ge hkk minst tre gånger så mycket undervisningstid